Det har varit en svag blogg-vecka fr�n min sida, men h�r kommer iallafall ett urval av den senaste veckans h�ndelser och nyheter.

Sveriges Radio har haft tv� inslag om cannabis. F�rst ut var Tommie fr�n Normal som debatterade legalisering av cannabis i P1's direkts�nda samh�llsprogram Centralen. Bra insats av Tommie, men en d�lig debatt i �vrigt, allt f�r mycket skulle s�gas p� allt f�r kort tid. Programmet kan laddas ner h�r, narkotikadebatten b�rjar ungef�r 9 minuter in i programmet. L�s mer om detta p� Swecan.

N�sta inslag handlade om medicinsk marijuana och s�ndes i programmet Ring P1. Signaturen Huldra, som sj�lv lider av fibromyalgi och anv�nder cannabis f�r att lindra symptomen ringde in och framf�rde fakta om medicinsk anv�ndning av cannabis och f�rslag p� att till�ta cannabis f�r medicinska �ndam�l. Programmet kan laddas ner h�r, inslaget om medicinsk cannabis b�rjar ungef�r 16 minuter in i programmet. L�s mer p� Swecan.

Brasilien avkriminaliserar bruket av alla droger. President Lula da Silva har n�tt konsensus f�r en helt ny drogpolitik. Allt bruk av illegala droger kommer att avkriminaliseras och 250 center f�r s�ker droganv�ndning kommer att �ppnas under 2005. Genomf�randet av landets drogpolitik flyttas fr�n polismakten till h�lsov�rdsmyndigheterna och skademinskning (Harm Reduction) kommer att vara det prim�ra i drogpolitiken. Den nya policyn menar att drogbruk �r ett folkh�lsoproblem, inte ett polisi�rt. Landets drogpolicy kommer �ven att �ndra namn, fr�n "National Anti-Drug Policy" till "National Policy on Drugs". L�s mer p� NarcoSphere

I Norra Wales ska alla polism�n testas f�r droger. F�rslaget har lett till en proteststorm fr�n poliserna. De menar att drogtesterna �r integritetskr�nkande och skulle s�nka polismaktens rykte. I sverige s� �r det popul�rt att f�resl� drogtester f�r skolungdomar och i n�ringslivet. Varf�r kan inte polisen, riksdagen och l�rark�ren f�reg� med gott exempel och b�rja med regelbunda drogtester. Dopingtester av polisens piketstyrkor skulle ge goda resultat, och bland l�rare i filosofi, musik och bild s� finns det s�kerligen en och annan som smakar p� pipan ibland. Varf�r inte, har man rent mj�l i p�sen s� �r det ju ingen fara och varf�r skulle det vara mer kr�nkande f�r en polis eller l�rare att bli drogtestad �n f�r en student?

100 av 104 missbrukare dog. Den svenska modellen f�r hur missbrukare ska hanteras, som ofta p�st�s vara effektiv, human och b�st i v�rlden, sk�rdar mer m�nniskoliv �n vad man tidigare trott. Av 104 missbrukare som f�ljts under tio �r har 100 d�tt och tv� f�rsvunnit sp�rl�st. Den svenska missbrukspolitiken verkar g� ut p� att l�ta missbrukarna d� f�r att slippa ta i problemet. SvD

Riksf�rbundet Narkotikafritt Samh�lle st�r l�ngst fram och skriker h�gst f�r allt som �r d�ligt med den svenska narkotikapolitiken. De presenterar "stolt" ett nytt tiopunktsf�rslag f�r ett "narkotikafritt samh�lle". RNS menar att narkotikaproblemet inte kan v�rdas bort, d�remot tror de att det kan straffas bort och f�resl�r mer poliser, h�rdare straff f�r det egna bruket (ett �rs f�ngelse) och att polisens prioriterar konsumenterna, inte langarna eller tillverkarna. Ist�llet f�r sprututbyten vill de ha fotv�rd f�r missbrukarna. Internationellt ska sverige k�mpa f�r ett f�rbud mot konsumtion av droger i hela EU och avskaffa EU-rekommendationen om sprututbyten.

Frihetsfronten har skickat ut ett pressmeddelande om legalisering av cannabis. I pressmeddelandet skriver de bland annat: "Legalisera cannabisprodukter som hasch och marijuana. Det skulle minska antalet v�ldsbrott dramatiskt. J�mf�rt med till exempel sprit �r cannabis n�rmast harml�st. Den som anv�nder drogen blir lugn, till skillnad fr�n den som dricker sprit. Misshandel, familjev�ld, slagsm�l och annat v�ld skulle minska vid en legalisering."

Droginformation till barn. Om man vill att sina barn ska f� en mer saklig information om cannabis �n vad skolan, myndigheterna eller drogf�rs�ljarna kommer med s� har det nu sl�ppts en ny bok. Boken It's just a plant riktar sig till ansvarstagande f�r�ldrar som vill informera sina barn om cannabis.

Ibland kan man misstr�sta n�r man ser hur enkelsp�rig och osaklig drogdebatten i mainstreammedia �r h�r hemma, men det finns en v�rld utanf�r sverige och d�r ser det annorlunda ut.

I Malta Independent s� publicerades nyligen en artikel med rubriken Kriget mot drogerna �r f�rlorat. Journalisten Juan Ameen menar i artikeln att kriget mot drogerna �r f�rlorat och totalf�rbudet inte f�rb�ttrar situationen. Han diskuterar uttalandet som f�rra chefen f�r Interpol, Raymond Kendall, nyligen gjorde om FN's narkotikapolitik. Vidare s� f�rsvarar han Maltas sprututbytesprogram.

I Engelska Guardian s� skriver Polly Toynbee att Europa m�ste sluta fred i kriget mot drogerna. Genom att skriva ut narkotika till missbrukare s� f�r man stopp p� v�gen av kriminalitet som f�rst�r st�derna. Polly menar att f�rbudspolitiken inte bara har misslyckats, den har gjort situationen v�rre, i form av den svarta marknad och brottslighet som f�rbudet orsakar. Vidare tar hon upp FNs orealistiska m�l om en drogfria v�rld, den l�jliga sloganen "A drugs-free world - we can do it!" och g�r igenom narkotikasituationen i England och v�rlden.

G�teborg s�ger �terigen nej till fria sprutbyten. I den statliga hiv/aids-utredningen ses sprutbytesprogram som en viktig �tg�rd f�r att minska smittspridningen, men det h�ller inte g�teborgspolitikerna med om, de �r eniga om att narkomaner inte ska f� samh�llets hj�lp med att byta sprutor och s�ger dessutom att sprubyten skulle urholka Sveriges restriktiva narkotikapolitik.

Vidare menar G�teborgs kommunstyrelse att "missbrukarna d�r i f�rsta hand av sitt missbruk och levnadss�tt och inte av hiv eller hepatit" och att l�sningen p� problemet inte �r sprutbyten utan "fler avgiftnings- och behandlingsplatser, upps�kande verksamhet och en v�l fungerande v�rdkedja".

Hall�! Sprutbyten syftar till att minska spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, inte l�sa problemet med att knarkarna d�r som flugor. Och visst, fler missbrukare d�r av �verdoser �n av aids, men varf�r inneb�r det att man inte ska g�ra n�got �t problemet med smittspridningen? Sprutbyten har gett goda resultat i Europa och USA, och de flesta l�nder ut�kar sina program. I Sverige l�ter man hellre hiv sprida sig bland samh�llets absolut svagaste grupp f�r att man �r r�dd f�r att "urholka" batongpolitiken och skicka fel "signaler".

Kommunstyrelsen l�gger fram en "l�sning" p� problemet med missbrukare som d�r, "fler avgiftnings- och behandlingsplatser, upps�kande verksamhet och en v�l fungerande v�rdkedja", men varf�r har dom inte gjort n�got de senaste tio �ren, och varf�r kommer de inte g�ra n�got de n�rmsta �ren? Det �r enkelt att prata vackert, men det hj�lper inte den prostituerade heroinmissbrukaren eller den man hon smittar med hiv.

SR
V�rt G�teborg

Gratistidningen City har startat en artikelserie om drogbruk, "Drog-Stockholm - en artikelserie om missbruk".

G�rdagens artikel var i stort en genomg�ng �ver hur superiet och dess negativa konsekvenser har �kat under �ren, med kommentarer av alkoholforskare H�kan Leifman. Lite statistik �ver narkotikabruk fick dom ocks� med, t ex att var fj�rde man och var sj�tte kvinna i Stockholms l�n har anv�nt cannabis, och att narkotikabruk �r vanligare bland ungdomar i Stockholm �n i andra l�n.
Dagens artikel handlar om kostnaderna som missbruket medf�r, nationalekonom Anders Johnson menar att samh�llets nota f�r alkoholkonsumtionen i Stockholms l�n uppg�r till 40 miljarder per �r och varnar f�r en kostnadsbomb n�r skadorna fr�n dagens �kade alkoholkonsumtion sl�r igenom om n�gra �r.

Artikelserien fokuserar hittils p� skadorna av alkoholen, vilket �r logiskt d� superiet orsakar l�ngt st�rre problem och kostnader �n vad narkotikan g�r. Det ska bli intressant att se hur serien utvcklar sig och om det l�ggs fram f�rslag p� �tg�rder som kr�vs f�r att komma till r�tta med eller minska narkotikaproblemen. Jag v�ntar fortfarande p� en journalist som p� allvar ifr�gas�tter om dagens metoder �r effektiva och humana, och man kan ju g�ra det enkelt f�r sig genom att l�ta forskare som Ted Goldberg komma till tals ist�llet f�r hysteriska mammor fr�n F�r�ldraf�reningen mot narkotika.

EUs �rliga rapport om narkotikasituationen inom unionen sl�pps den 25 november.

Rapporten inneh�ller fakta, siffror och analyser om narkotika i Europa och de enskilda l�nderna. Senaste trenderna och sociala, r�ttsliga och politiska �tg�rder. Samt en fokusering p� s�rskilda fr�gor, denna g�ng cannabis och en utv�rdering av nationella narkotikastrategier.

Tidigare Annual Reports har varit guldgruvor f�r den fakta- och statistikintresserade och den har slagit h�rt mot den svenska tron om att vi har den b�sta narkotikapolitiken i v�rlden. Siffror fr�n rapporterna har tydlig visat att sverige har mycket st�rre andel tunga narkomaner och m�ngdubbelt fler narkotikarelaterade d�dsfall �n t ex Holland.

Det har �ven varit intressant att studera politikers och f�rbudsf�respr�kares respons p� de �rliga rapporterna, siffror som visar p� goda svenska resultat, som exempelvis en relativt l�g andel marijuanr�kare anv�nds som ett slagtr� i debatten, medans de mer misshagliga siffrorna, som t ex v�rt europarekord i narkotikarelaterade d�dsfall viftas bort som felaktiga utan vidare f�rklaring.

Mer om rapporten kommer fram�ver.

European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction
Pressmeddelande

Metro skriver idag om att barnsexbrott straffas mildare �n knarkbrott. Sexuellt utnyttjande av under�rig �r ett brott som straffas med i genomsnitt ett och ett halvt �rs f�ngelse. Narkotikasmugglare d�remot f�r skaka galler i hela sex �r. Nya siffror fr�n Brottsf�rebyggande R�det visar att svenska tingsr�tter har en mycket str�ng syn p� narkotikabrottslingar men att de �r t�mligen ovilliga att d�ma ut l�nga f�ngelsestraff f�r v�lds- och sexualbrott.
Den som d�dar en m�nniska kan f� ett kortare straff �n en som smugglar in marijuana i sverige.

Hans Klettne, professor i straffr�tt s�ger att "detta �r mycket egendomligt". Klettne har bland annat protesterat mot att en man som sparkat ihj�l sin tre�riga styvson d�mts till endast 3,5 �rs f�ngelse. Detta kan j�mf�ras med domar p� 5-6 �r f�r hantering av n�gra kilo hasch.

Genomsnittligt straff f�r grov narkotikasmuggling �r 70 m�nader, dr�p 64, v�ldt�ckt 57, grov misshandel 19, sexuellt utnyttjande av under�rig 18.

�r det verkligen ett allvarligare brott att smuggla tv� kilo marijuana �n att sparka ihj�l ett barn? Och varf�r fr�gar sig ingen politiker vilka "signaler" detta s�nder till m�rdarna och v�ldt�cktsm�nnen?

Nordkraft heter en ny bok om modern drogkultur, pundare och haschromantiker p� gr�nsen till ett problematiskt drogbruk. Boken �r skriven av dansken Jakob Ejersbos och den fick en str�lande recension i DN.


Nordkraft p� Bokus

En bild p� utsmyckningen av trafikljusen i Lule�.


Swecan
Tidigare inl�gg

�ntligen en journalist som fattar vad drogdebatten handlar om, eller vad den borde handla om. Svenska Dagbladet publicerade ig�r en kommentar av Jan S�derqvist d�r han f�respr�kar ett slut p� kriget mot drogerna och en reglerad marknad f�r narkotika. S�derqvist menar att det �r sv�rt att se n�gon annan v�g till framg�ng �n denna pragmatiska h�llning och att lagstiftningen r�rande varor som produceras utan officell sanktion (t ex narkotika) "m�ste anpassas till vad som i stor utstr�ckning redan till�mpas i praktiken".

Han identifierar alkoholen som ett mycket st�rre problem �n cannabis, "ungef�r 6 000 m�nniskor om �ret d�r av alkoholrelaterade orsaker i Sverige", "d�remot finns det inte ett enda d�dsfall n�gonstans som med s�kerhet g�r att knyta till vare sig bruk eller missbruk av cannabis".

Vidare s� menar han att den svenska situationen "�r i allt v�sentligt densamma" som den i USA, dvs absurda f�ngelsedomar, f�rbrukande av enorma resurser mot en i sitt sammanhang t�mligen harml�s produkt, samtidigt som tusentals m�nniskor �rligen d�r av missbruk och feldoseringar av legalt f�reskrivna l�kemedel.

Kriget mot knarket �r i sj�lva verket ett krig mot de m�nniskor som brukar narkotika och ett moraliskt krig mot v�lbefinnande som inte �r skapat av vad "normala" m�nniskor anser vara "naturligt".

Tyv�rr r�stade 57% nej till legalisering av cannabis i Alaska, och i Oregon s� blev det nej till ett f�rslag om att till�ta medicinsk marijuana, men p� andra h�ll gick det b�ttre.

I Montana s� r�stade 63% f�r att till�ta medicinsk marijuana, liksom i st�derna Ann Harbor i Michigan och Columbia i Missouri. I Columbia och Ann Harbor s� avkriminaliserades �ven det egna bruket vilket inneb�r att de f�r innehav h�gst kan f� b�ter p� $250 respektive $100 och ingen prick i brottsregistret. I Ann Harbor s� g�ller detta �ven vid f�rs�ljning.
I staden Oakland s� r�stades ett f�rslag om att polisen ska ha l�gsta prioritet f�r bruk av marijuana fram, en de-facto avkriminalisering.

10 stater har nu lagar som till�ter medicinsk marijuana, Alaska, Kalifornien,
Colorado, Hawaii, Maine, Montana, Nevada, Oregon, Vermont, och Washington.

�nnu en svensk blogg har nu uppm�rksammat cannabisomr�stningarna; Nyliberalism for dummies

Cannabis News

Trafikljusen i Lule� har drabbats av "sabotage" av n�gra cannabisentusiaster. N�r trafikljuset sl�r om till gr�nt s� framtr�der ett marijuanablad. Konstverket �r skapat med hj�lp av en schablon av ett marijuanablad och en sprayflaska. Kreativt!

Norrbottens-Kuriren

Just nu p�g�r omr�stningen om legalisering av cannabis i Alaska. G�r initiativet igenom s� blir det lagligt att s�lja, inneha och bruka cannabis i delstaten. Redan idag s� �r det innehav och bruk lagligt i Alaska, men ett positivt resultat idag �ppnar f�r en legal, reglerad och beskattad marknad och frig�r polisi�ra och juridiska resurser. Reglering, beskattning och kontroll ist�llet f�r totalf�rbud och svart marknad. Go Alaska!

En artikel om detta publicerades ig�r som "Top News" p� nyhetsbyr�n Reuters, inga svenska media har dock skrivit n�got om detta, SvD valde d�remot att skriva om en annan folkomr�stning i Alaska som g�llde regler runt bj�rnjakt. Bland bloggarna har endast Henrik Alexandersson tagit upp cannabisomr�stningen i Alaska.

Kanada har �terintroducerat sin plan f�r att avkriminalisera cannabis. Lagf�rslaget presenterades i m�ndags och inneb�r att bruk samt innehav p� upp till 15 gram marijuana inte ska leda till �tal, d�remot s� kan det fortfarande bli tal om b�ter. Premi�rminister Paul Martin s�ger att han inte vill att unga personer ska finnas med i brottsregister f�r sm�saker som marijuanabrott. En post i brottsregistret kan f�rsv�ra att f� jobb eller passera gr�nsen till USA.

Avkriminalisering defineras i f�rslaget som "removal of a behaviour or activity from the scope of the criminal justice system" men "other, non-criminal, laws may regulate the behaviour or activity that has been decriminalized".

Reuters
DPA Blog

EU's nya narkotikastrategi f�r �ren 2005-2008 h�ller p� att ta form. Det f�rekommer inga omskakande f�r�ndringar och l�ndernas r�tt till en egen nationell narkotikaplitik ligger fast. Den nya strategin fokuserar p� tv� omr�den, demand reduction, dvs att minska efterfr�gan p� narkotika, och supply reduction, dvs att minska tillg�ngen. Stor fokus ligger �ven p� internationellt samarbete och ordentliga utv�rderingar �ver vilka insatser som ger resultat. Detta kan alla l�nder kan skriva under p�, hur detta sen ska utf�ras �r upp till varje land.

Allm�nheten �r inbjuden till att komma med synpunkter p� den kommande strategin, deadline f�r detta �r redan den 8 november, s� skynda dig att skicka ett mail och f�rklara varf�r en legal, reglerad och kontrollerad marknad �r b�ttre �n nuvarande politik som �verl�ter tillverkning, handel och profiten till den organiserade brottsligheten.

Ett utkast till den nya strategin finns publicerad.

R�rande den gamla strategin s� har EU har fr�gat alla medlemsl�nder hur de har agerat f�r att uppn� m�len, och en sammanfattning av svaren finns att l�sa. Andra intressanta dokument �r utv�rderingen av den gamla strategin samt snapshots av utv�rderingen av den gamla strategin.

Mer om detta kommer.

Alltid utm�rkta FAJAF har idag publicerat ett g�ng intressanta nyheter.

F�rbudet mot droger �r "f�r�ldrat och farligt". Uttalandet kommer fr�n Raymond Kendall, f�re detta chef f�r den internationella polisbyr�n Interpol och gjordes i den Franska tidningen Le Monde. Kendall anser att f�rbudspolitiken har misslyckats med att skydda v�rlden fr�n droger och att Europa m�ste ta t�ten i att reformera droglagarna, speciellt vid FN's generalf�rsamlings s�rskilda session p� droger i Wien 2008. L�nk

Medicinsk marijuana fr�n apotek p� g�ng i Kanada. Planen bygger p� Hollands modell, d�r marijuana f�r medicinska �ndam�l s�ljs p� apotek. Redan idag s� f�r godk�nda patienter odla marijuana f�r medicinskt bruk, eller k�pa fr�n staten. L�nk

Idag �r det "Brukardagen", organiserat av Svenska Brukarf�reningen. F�rhoppningsvis en kommande �rlig tradition d�r man minns de m�nniskor som i on�dan g�tt en f�r tidig d�d till m�tes. Manifestationen h�lls p� plattan klockan 12 och ett antal talare �r inbokade. L�nk

Reeferman �r en teaterpj�s om cannabis som gjorde succe p� Kanadas �rliga fringefestival. Den r�rande autentiska och starka enmansshowen handlar om en ung advokat vars k�rlek f�r marijuana och skicklighet att odla den leder honom genom en m�ngd av �ventyr och relationer i Kanada. L�nk - The Reefer Man

Fajaf rapporterar �ven om det f�ga positiva rekordet i antalet arresteringar f�r marijuanabrott i USA. L�nk

Och till sist s� publicerar FAJAF ett gott recept p� en "spacecake" approp� "kakmannen" som bj�d sina arbetskamrater p� knark-kaka till kaffet.
- Jag ville bara att vi skulle vara glada tillsammans ett litet tag, sa kakmannen i r�tten i dag. L�nk - Kakmannen sl�ppt idag