Allt fler ton�ringar �talas f�r narkotikabrott. Under de senaste tio �ren har �talen mot ungdomar mellan 15 och 20 �r �kat med 240 procent visar f�rsk statistik fr�n Brottsf�rebyggande R�det (Br�).

Siffrorna g�ller bruk, innehav, �verl�telse, framst�llning och smuggling. Framf�rallt �r det bruket som �kar, visar Br�s studie som omfattar �ren 1994-2003.
Bland de �ldre ungdomarna, mellan 18 och 20 �r, �r f�r�ndringen �nnu tydligare. D�r har �talen �kat med 270 procent och 620 personer per 100 000 inv�nare hamnade i gruppen.

Tillg�ngen p� narkotika har �kat enormt samtidigt som priserna har halverats i Sverige de senaste 15 �ren. Enligt Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) beror utvecklingen p� att b�de produktionen och inf�rseln har �kat. (TT)

- F�rra �ret d�mdes n�stan 17.200 personer f�r narkotikabrott.
- Den vanligaste formen av narkotikabrott �r bruk och innehav som utg�r 40 respektive 24 procent av alla lagf�rda narkotikabrott.
- Antalet personer d�mda f�r eget bruk har mer �n femdubblats sedan 1994. Antalet �vriga narkotikabrott visar sm� f�r�ndringar.
- De ringa narkotikabrotten har �kat b�de i antal och andel. F�rra �ret stod dessa f�r 79% av alla lagf�ringar.
- 53% av de som d�mds f�r narkotikabrott d�ms till b�ter.
- Cannabis �r den vanligaste drogen och utgjorde 34% av lagf�rings�rendena. Amfetamin utgjorde 30%.
- Andelen lagf�ringar bland 15-20 �ringar har �kat med 240%.
- �r 2003 d�mdes 11 personer f�r ringa narkotikabrott, eget bruk, till f�ngelse. 6 av dessa fick en m�nades f�ngelse. 2 fick 1-2 m�nader. 1 fick 6 m�nader. 2 fick �ver ett �r.

Det narkotikafria samh�llet ska uppn�s genom att polisen riktar in sig mot unga, enskilda brukare. Dessa ska lagf�ras, eventuellt v�rdas och sen sluta anv�nda illegala droger. Men det g�r de ju inte.
Befolkningens attityd till en viss drog �r den avg�rande faktorn till hur mycket som konsumeras av den. Lagar och polisens insatser har mycket liten p�verkan p� befolkningens attityd, effekterna av de s� kallade "signalerna" �r kraftigt �verdrivna.

Den organiserade brottsligheten har glada tider och i �vrigt laglydiga cannabisr�kare bestraffas.

Rapporten

En polisman i Alaska fick fr�gan vad han helst ville se legalt, alkohol eller marijuana:

"Marijuana! Folk som dricker blir fulla, tar bilen, k�r f�r fort, g�r hem och sp�ar upp sina familjer. M�nniskor som r�ker marijuana blir h�ga, tar bilen, k�r sakta, g�r hem och �ter och leker med sina barn."

Marijuana News

�r inne i n�got av en bloggsvacka men h�r kommer iallafall n�gra noteringar..

Den Indiska tidningen Hindustan Times har en artikel om Marc Emery, som tydligen inspirerades till sitt engagemang f�r cannabislegalisering efter ett bes�k i Indien.

Den nya ministern Jens Orback har provat hasch, liksom sina kollegor Mona Sahlin och Thomas Bodstr�m. Stora delar av regeringen �r gamla haschr�kare och har trots detta n�tt r�tt h�ga positioner i samh�llet. Ingen som st�ller sig fr�gan om puffandet verkligen �r s� enormt d�dsfarligt?

Ett av Hollands st�rsta f�rs�kringsbolag, Interpolis, vill f�rs�kra marijuanaodlare, "om jag har tomatodlare som kunder, varf�r f�r jag inte f�rs�kra marijuanaodlare"?

Antalet arresteringar f�r marijuana sl�r nya rekord i USA. �r 2003 arresterades 755,187 personer, vilket inneb�r mer �n en person per minut. Av dessa s� greps 88% f�r innehav. Detta kostar de amerikanska skattebetalarna 7.6 miljarder dollar varje �r. V�l spenderade pengar?

Den 2 november �r det presidentval i USA. Samma dag kommer det dessutom genomf�ras en hel del lokala omr�stningar i USA om cannabis legala status. L�ngst fram st�r Alaska, d�r folkomr�stningen kan leda till att cannabis legaliseras, dvs att bruk, innehav, k�p och f�rs�ljning av marijuana och hasch blir lagligt.

Det finns en hel del bloggar om drogpolitik, missa inte att kolla in decrimwatch, Drug Policy Alliance Blog, Last One Speaks och Drug War Rant.

CAN har sl�ppt en prelimin�r sammanfattning av unders�kningen Gymnasieelevers drogvanor 2004. Sen 1971 har CAN unders�kt svenska skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks-, och sniffningsvanor. Unders�kningarna har i huvudsak r�rt �rskurs 9, men fr�n och med �r 2004 s� unders�ks �ven drogvanorna bland gymnasieelever i �rskurs 2.

Den prelimin�ra sammanfattningen �r inte speciellt omfattande, men bl a f�ljande data finns med i pressmeddelandet:

Bland niondeklassarna har 7% anv�nt illegala droger n�gon g�ng, i �rskurs 2 s� �r det drygt 15%.
27% bland niondeklassarna �r fulla minst en g�ng per m�nad, och n�stan 50% av eleverna i �rskurs 2.

Dessa siffor �r utslagna �ver landet, i storstadsomr�dena �r narkotikabruk betydligt vanligare, mer utf�rlig statistik om detta kommer under vintern 2005.

I f�rra �rets unders�kning s� var det en liten nedg�ng i niondeklassarnas narkotikakonsumtion vilket ansvariga myndigheter gjorde en stor sak av, detta �r har det inte skett n�gon minskning mot f�rra �ret.

Ungdomarnas fylleri �r ett betydligt st�rre problem �n att de testar marijuana. Vill man minska skadorna som uppkommer av droger s� b�r givetvis myndigheternas insatser rikta sig mot alkoholkonsumenterna ist�llet f�r att svartm�la och jaga i �vrigt laglydiga cannabisr�kare.

Pressmeddelande

I maj s� antogs en ny cannabislag i Belgien, myndiga personers innehav och bruk av cannabis skulle inte leda till r�ttsliga �tg�rder om det inte ledde till "ol�genheter f�r allm�nheten" eller var "problematiskt". Sen lagen inf�rdes har det varit diskussioner om fr�mst formuleringen av lagen, vad som �r "problematiskt" eller en "ol�genhet" �r inte definierat och detta �verl�ts allts� till den enskilda polismannen att bed�ma.

En skiljedomstol har nu ogilitigf�rklarat lagen och man har nu �terg�tt till det direktiv som g�llde sedan 1998, vilket inneb�r att cannabisbruk och innehav skulle ha "l�gsta prioritet" hos de brottsbek�mpande myndigheterna. L�gsta prioritet inneb�r att den Belgiska polisen, till skillnad mot den Svenska, inte l�gger resurser p� att arrestera i �vrigt laglydiga cannabisr�kare n�r det finns brott som exempelvis v�ldt�ckter och r�n som inte �r l�sta.

H�lsominister Rudy Demotte kommer utarbeta ett nytt f�rslag och s�ger sig st�dja k�rnan i den nu ogiltigf�rklarade lagen, att cannabisr�kning ska accepteras hos myndiga personer s� l�nge det inte �r problematiskt.

I nul�get s� inneb�r detta ingenting f�r den Belgiska cannabiskulturen. Men en ny debatt runt hur man ska hantera cannabis kan f�rhoppningsvis bana v�g f�r en legal, reglerad, kontrollerad och beskattad handeln med cannabis.

Drugnews

Marc Emery �r nu fri efter 90 dagar i f�ngelse. Emery d�mdes f�r att ha passat en joint under en cannabisdemonstration Saskatton i mars. Delstaten till�mpar, med Kanadensiska m�tt m�tt, h�rda cannabislagar och Emery kommer nu s�tta upp en avdelning av BC Marijuana Party i delstaten. Mer information l�r komma upp p� Cannabis Culture n�r frigivningsfesten �r slut.

Den Holl�ndska aktivisten Nol Van Shaik har sl�ppts fr�n ett Franskt f�ngelse efter 79 dar bakom l�s och bom. Schaik �ger Willie Wortel's Coffeeshop och the International Hemp Museum i Haarlem. Han greps p� Madrids flygplats den 17 maj f�r en 14 �r gammal anklagelse p� haschsmuggling genom Frankrike. Spanien h�ll Shaik i tre veckor innan han utl�mnades till Frankrike f�r ett fem�rigt f�ngelsestraff. Juridiska misstag av Frankrike ledde till att Shaik sl�pptes i f�rtid och ha kan nu resa fritt i hela Europa. Nol Van Shaiks Hemsida

I Sverige s� s�gs det att allt bruk av illegala droger �r missbruk, medans bruk av legala droger mycket v�l bara kan vara just bruk. En person som dricker sig full p� sprit tv� g�nger i veckan klassificeras som en brukare, medans en som r�ker sig h�g p� marijuana varannan m�nad �r missbrukare. Vilken person som ligger i riskzonen f�r fysiska, psykiska eller sociala skador borde det inte r�da n�gon tvekan om.

Den svenska definitionen p� missbruk �r allts� i h�g grad juridisk. Den definition som anv�nds inom h�lso- och sjukv�rden ser dock annorlunda ut, den kallas DSM IV och anv�nds av sjukv�rdspersonal f�r att diagnostisera beroende.

Missbruk enligt DSM IV:

Ett annat klassifieringssystem som anv�nds inom den svenska sjukv�rden �r ISD 10, vilket ist�llet f�r missbruk anv�nder definitionen skadligt bruk:

Man m�ste se dessa tv� system i f�rh�llande till varandra d� ISD10 �r helt kliniskt d�r DSM IV ocks� ser till de sociala f�ljderna av missbruket.

En juridisk ist�llet f�r medicinsk definition av missbruk �r ett led i f�rs�ken att skr�mma ungdomar fr�n att testa illegala droger. Betydligt b�ttre f�r "folkh�lsan" vore det om ungdomar fick saklig information om riskerna med drogbruk och tecken p� ett begynnande missbruk.

Gl�m den officiella definitionen, men �r du missbrukare (av legala eller illegala droger) enligt sjukv�rdens definitioner s� b�r du ta dig en funderare �ver vad du h�ller p� med.

Eurobarometern om ungdomar och droger �r en �terkommande studie om Europeiska ungdomars (�lder 15-24) drogvanor och attityder till droger. M�tningen f�r 2004 har nyligen sl�ppts och visar p� en generell �kning av bruket av b�de legala och illegala droger. Unders�kning �r utf�rd av Gallup Europe p� beg�ran av Europeiska kommissionen.

Var tredje ung europe har anv�nt cannabis. Det �r fyra procent fler j�mf�rt med f�rra m�tningen fr�n 2002. Elva procent har anv�nt cannabis den senaste m�naden.

Lite statistik fr�n unders�kningen, svenska data inom parantes.

33% (14%) har anv�nt cannabis.
11% (3%) har anv�nt cannabis den senaste m�naden.
68% (35%) k�nner folk som anv�nder cannabis.
50% (34%) har blivit erbjudna cannabis.
30% (38%) har blivit erbjudna andra droger �n cannabis.
47% (41%) k�nner folk som anv�nder andra illegala droger �n cannabis.
27% (31%) dricker alkohol regelbundet.

Eurobarometern 2003 - ungdomar och droger
Drugnews

Den engelska tankesmedjan Transform Drug Policy Foundation har sl�ppt en rapport som g�r igenom huvudelementen i debatten om reform av narkotikalagarna. Rapporten tar p� ett tydligt och �vertygande s�tt upp problemen med f�rbudspolitiken, presenterar l�sningen med reglerade och kontrollerade marknader och hur dessa kan utformas. Rapporten svarar dessutom p� vanliga inv�ndningar mot en legal narkotikamarknad och l�gger fram en tjugo�rsplan f�r hur utvecklingen f�r reformerna kommer se ut. Rapporten menar att f�rbudspolitiken med svarta marknader och massiv kriminalitet som f�ljd kommer att ers�ttas av lagliga, reglerad och kontrollerad handel med alla droger inom 20 �r. Flera engelska parlamentsledam�ter, representanter fr�n polisen och journalister st�der rapporten.

Rapporten �r mycket bra och sammanfattar p� ett enkelt s�tt nackdelarna med nuvarande politik och visar p� f�rdelarna med en legal, reglerad och kontrollerad marknad framf�r totalf�rbudet och den kriminalitet som f�ljer i dess sp�r.

Rapporten: After the War on Drugs: Options for Control
L�s mer h�r: The Mirror - Daily Record - The Guardian - FAJAF

Senator Nelson Avila i Chile kandiderar nu till president i valet 2005. Tidningen La Tercera rapporterar nu att Avila har legalisering av cannabis bland de fr�gor har g�r till val p�.

F�lj utvecklingen i Chile och i Sydamerika p� Narco News som rapporterar om reformeringen av narkotikalagarna i Sydamerika.

NarchoSphere

Ett illegalt n�tverk i Oslo odlar marijuana f�r distribution till patienter med MS och andra sm�rtsamma sjukdomar.
Norska TV 2 har nu "avsl�jat" n�tverket som odlat marijuana i ett �rs tid och distribuerat det gratis till 40-50 patienter runt om i landet.

En man i n�tverket har intervjuats av TV 2 och s�ger att detta inte �r en kamp f�r "fri cannabis" utan att de endast vill hj�lpa sjuka m�nniskor till b�ttre livskvalitet.

Efter avsl�jandet s� tar nu norska politiker upp fr�gan om en legalisering av marijuana som medicin.

N�r f�r vi se liknande initiativ i Sverige?

Ulovlig marihuana-nettverk
Bor vurdere marihuana som legemiddel
Diskussion p� Norcan (Norsk cannabisforum)

Moderaten Henrik von Sydow har skrivit en artikel om sveriges alkoholpolitik p� Sourze: Stoppa smuggelkungar och svarthandlare.

Henrik skriver i sin Sourze-artikel att:


En anv�ndare p� Swecan skickade f�ljande mail till Henrik som svar p� hans artikel:


Henrik har efter tre veckor �nnu inte besvarat mailet, men en p�minnelse har skickats. Vore det d�dsst�ten f�r en svensk politiker att s�ga att en legal, reglerad och kontrollerad marknad �r effektivare i att minska skadeverkningarna av droger �n ett totalf�rbud?

Swecan

Aftonbladet skriver ang�ende de �kade tullbeslagen att den samlade strafftiden f�r det senaste kvartalet smuggelbrott �r minst 150 �r och att den beslagtagna narkotikan inneburit en "samh�llsnytta", en besparing f�r samh�llet p� 240 miljoner kronor i bland annat v�rdkostnader. Detta enligt Karl Gunnheden, chef f�r tullverkets brottsbek�mpning.

Karl Gunnheden har inte f�rst�tt mekanismerna bakom narkotikamissbruket och smugglingen. N�r tullen beslagtar en viss m�ngd narkotika s� inneb�r det inte att narkotikakonsumtionen minskar med motsvarande m�ngd utan att det beslagtagna ers�tts av n�gon annan smugglare.
Narkotikapriserna sjunker f�r varje �r som g�r, detta betyder att tillg�ngen p� narkotika �kar. �ven efter stora beslag av tullen s� p�verkas inte priserna eller tillg�ngen. Det finns knark s� det r�cker i sverige. Det konsumeras helt enkelt inte mindre knark f�r att tullen g�r n�gra stora beslag, och v�rdkostnaderna blir d�rf�r inte heller l�gre.

Om tillg�ngen skulle minska och priserna d�rmed �ka s� skulle det inte inneb�ra l�gre kostnader f�r sverige, snarare tv�rtom. F�r missbrukaren s� existerar inte alternativet att st� �ver en sil "f�r att det �r s� dyrt", ist�llet s� �kar hans kriminalitet f�r att kunna finansiera ink�pet av sitt knark.

Att sp�rra in m�nniskor i totalt 150 �r kostar d�remot en hel del pengar och det f�r�ndrar inte l�get p� narkotikaproblemet. Vill man minska skadorna som narkotikan orsakar samh�llet och individen s� finns det betydligt effektivare �tg�rder att spendera pengarna p�.

F�r att sl� h�rt mot den organiserade brottsligheten, smugglingen och enskilda tunga missbrukares h�ga kriminalitet s� b�r redan etablerade tunga missbrukare f� de preparat de �r beroende av utskrivet av l�kare, d� beh�ver de inte g�da maffian f�r att slippa sin abstinens, och de beh�ver inte beg� brott eller langa knark f�r att finansiera sitt missbruk.

Tullen i Malm� har �kat sin volym av narkotikabeslag det senaste kvartalet. Trenden g�r mot f�rre med st�rre beslag. J�mf�rt med samma period f�rra �ret s� har �kningen p� flera droger varit mycket stor, exempelvis beslagtogs 46 kilo cannabis motsvarande kvartal f�rra �ret mot 136 kilo detta �r.
De sm� beslagen, det vill s�ga m�ngder som �r s� sm� att de bed�ms vara f�r eget bruk, har minskat fr�n 558 till 160. Tullverket tror att den fr�msta orsaken till detta �r att cannabishandeln i Christiania stypts.

Lars B�ckstr�m vid tullens underr�ttelsetj�nst s�ger att den totala m�ngden narkotika som f�rs in i Sverige fr�n Danmark �kar och att de inte r�knar med n�gon avmattning i f�rs�ken att smuggla in narkotika till Sverige.
Efter st�ngningen av Pusher Street i Christiania s� har det inte etablerats n�gon ny liknande handelsplats i K�penharmn och B�ckstr�m tror ist�llet att en del av f�rs�ljningen flyttat till Sverige.

Vad har Sverige vunnit p� att cannabishandeln i Christiania har st�ngt? Sm�handlarna f�r ge vika f�r den organiserade brottsligheten. Handeln har flyttats fr�n Pusher Street till st�der i sk�ne och den starka kontroll mot tunga droger som ut�vades i Christiania finns inte bland de svenska handlarna som sk�neungdomarna nu kommer att v�nda sig till.

Helsingborgs Dagblad / TT

Stockholms Fria Tidning har publicerat tv� artiklar som �r kritiska mot Hasselar�relsen.

Hasselamodellen g�r ut p� att bryta ner ungdomarna, f�r att sen bygga upp en ny, drogfri, personlighet. Detta g�rs genom pennalism, hot, angiveri och f�rtryck, exempelvis genom att skrika �t ungdomarna tills de bryter ihop och kalla dem kr�nkande saker s�som parasiter, slampor och tjackhoror.

Hassela har under l�ng tid varit utsatt f�r kritik, exempelvis i boken "Bakom v�r blindhet" av Kristian Tilander, trots detta har det aldrig blivit n�gon debatt om Hassela och dess metodik.

Mycket l�sv�rda artiklar som f�rhoppningsvis kan skapa en debatt om hur den svenska skattefinansierade missbruksv�rden ser ut och fungerar.

Kontroll, hj�rntv�tt och f�rnedring
"Ord �r billiga och handling kostar"

Hasselakollektivet
Hassela Solidaritet

En 27-�rig f�rlamad man d�md till 10 dagars f�ngelse f�r innehav av en liten m�ngd marijuana dog i f�ngelset p� grund av otillr�cklig h�lsov�rd.

Jonathan Magbie hade varit f�rlamad fr�n nacken och ner�t sen fyra �rs �lder efter det att han blivit p�k�rd av en rattfyllerist. Han var of�rm�gen att andas p� egen hand och beh�vde sjukv�rd 20 timmar per dygn f�r att �verleva.

�klagaren rekommenderade en villkorlig dom men domaren Judith E. Retchin beslutade att han skulle avtj�na straffet i f�ngelset eftersom Magbie sa att han t�nke forts�tta r�ka marijuana d� det fick honom att m� b�ttre.

NORMLs ordf�rande Keith Stroup s�ger att "�ven om Jonathan Magbies d�dsorsak f�r n�rvarade �r under utredning, �r det klart att hans d�d var ett resultat av de �verdrivet straffande lagarna som kriminaliserar bruket och innehavet av marijuana. Det finns lite tvivel att om det inte vore f�r marijuanaf�rbudet, skulle Jonathan Magbie fortfarande vara vid liv idag. Han f�rtj�nade inte att d� f�r att ha r�kt marijuana."

FAJAF
DrugPolicy Alliance

Ett nytt narkotikaklasassat preparat, Suboxone, ska nu testas p� ett 90-tal heroinmissbrukare. Suboxone inneh�ller samma aktiva substans som Subutex men med skillnaden att det inte har n�gon ruseffekt. Abstinensen lindras d�remot. Subutex anv�nds �ven av andra �n de som f�r det utskrivet som en billig och s�ker ers�ttning f�r heroin, men skrivs det inte ut av l�kare s� menar myndigheterna att det �r missbruk, och det �r detta som man vill komma �t med Suboxone.

Studien riktar sig till personer �ver 20 �r som har varit heroinberoende i mer �n ett �r. Under de f�rsta m�naderna f�r f�rs�kspersonerna dagligen h�mta och inta sin tablett vid beroendekliniken. Missbrukare kommer att tas in i studien f�r sin sexm�nadersbehandling i tre omg�ngar.

Substitutionsdroger fungerar! Skriv ut det till de etablerade missbrukare som vill ha det, alternativet �r en st�ndig jakt p� heroin med massiv kriminalitet och ett liv i mis�r f�r missbrukaren. Varf�r och f�r vem skulle det vara ett b�ttre alternativ �n metadon, subutex eller suboxone?

Uppsala Nya Tidning
L�s mer om Suboxone och Subutex

Tv� elever p� John Bauergymnasiet i �stersund fundera p� att polisanm�lan skolan. De k�nner sig trakasserade efter att ha f�tt ta drogtester. Skolans ide f�r att stoppa bruk av illegala droger g�r ut p� att eleverna ska l�mna urinprov n�r l�rare eller annan personal p� skolan misst�nker ett missbruk.

Tecken p� att en ton�ring anv�nder illegala droger �r enligt skolan tr�tthet, hum�rsv�ngningar och h�g fr�nvaro. Detta �r ganska vanligt bland just ton�ringar, �ven om de inte anv�nder narkotika, men det har inte f�rhindrat skolan fr�n att tvinga folk till urinprover d� de exempelvis legat p� en b�nk och vilat sig. En elev s�ger att det r�cker med att vara tr�tt f�r att bli misst�nkt f�r haschr�kning.

Rektor Leif Nilsson vill inte ber�tta hur m�nga prov som tagits och om n�got n�gonsin varit positivt.
- Det �r sekretess, p�st�r han.

�stersunds-Posten

Svenska poliser k�pte cannabis i Christiania f�r att samla bevis mot handlarna. Detta f�rnekades tidigare av polisen, d� det inte �r till�tet att f�r svenska poliser att agera utomlands eller provocera fram brott.

Svenska polisers agerande i Christiania har nu bekr�ftats av �klagare Charlotte Larsen. Men inom den svenska rikspolisen �r Christianiasaken ok�nd p� flera h�ll. Avdelnings- och gruppcheferna inom Rikskriminalens spaningsavdelning k�nde inte till operationen, trots att deras egen personal var med.
Nuvarande chefen f�r spanings- och utredningsavdelningen p� Rikskriminalen, Johan Grenfors, bekr�ftar d�remot att agenterna skickades till Danmark, men han vill inte kommentera saken ytterligare.

Professorn i r�ttsvetenskap Dennis T�llborg anser att en f�runders�kning mot den svenska polisen b�r inledas.

Sydsvenskan:
Svenska poliser p� praktik var knarkagenter
Mer knark �n till�tet kan ha k�pts

Nu rasar motionerna in i en rasande takt och jag har missat att rapportera om ett flertal. Fr�n och med nu s� kommer jag prioritera de motioner som skiljer sig fr�n m�ngden, det vill s�ga de som inte enbart skriker efter �kad repression.

2004/05:Ju378 av Lars Ohly m.fl. (v) - Kriminalv�rden

V�nsterpartiet anser att f�rh�llandet mellan kontroll�tg�rder och v�rd av missbrukare p� anstalterna �r snedvriden. Det �r f�r lite v�rd och f�r mycket kontroll�tg�rder, som inte ger n�gra positiva resultat i st�rre utstr�ckning. De nya resurser som tillf�rs till narkotikabek�mpningen p� anstalterna b�r d�rf�r fr�mst anv�ndas till behandlingsinsatser och inte �kade kontroll�tg�rder.


V�nsterpartiet har en viktig po�ng i denna motion; att finansieringen av missbruket �r orsaken till missbrukarens kriminalitet. F�r att minska denna kriminalitet s� ska man d�rf�r se till att missbruket upph�r, och detta g�rs med behandling, inte kontroll�tg�rder, polis och bestraffning.

Som den �terkommande bes�karen s�kerligen uppm�rksammat s� har cannabiskultur byggts om en del. Community-funktionerna, s�som forum och chatbox, �r borttagna och cannabiskultur �r numera en mer renodlad blogg.
Trots en hel del bes�kare s� tog inte forumet fart och chatboxen upplevde jag mest som ett st�rande och plottrigt inslag p� sidan som inte tillf�rde n�got.
Tillsvidare forts�tter cannabiskultur som vanligt med nyheter och kommentarer om narkotikapolitik och cannabiskulturen. Om det i framtiden finns intresse f�r ut�kad funktionalitet p� sajten s� kan det sj�lvklart bli aktuellt.

Har du synpunkter p� f�r�ndringarna och/eller ideer om hur cannabiskultur kan utvecklas s� skicka g�rna ett mail eller skriv en kommentar p� denna post.

En bes�kare skickade nyligen in ett g�ng med l�nkar, tack f�r det, s� l�nksidan �r nu uppdaterad med ett tiotal nya bra l�nkar.

Experimentdjur med st�rd relation till modern under den tidiga uppv�xten f�r ett h�gre frivilligt alkoholintag i vuxen �lder. Det finns stora likheter mellan alkohol- och narkotikaberoende och det finns goda sk�l att detta inte bara g�ller konsumtion av alkohol utan �ven av andra droger.
Detta visar en doktorsavhandling av Erik Roman, som nyligen lades fram och f�rsvarades vid Uppsala universitet.

Denna forskning har utf�rts p� r�ttor, men samma m�nster observeras bland m�nniskor - bland missbrukare s� finns det en kraftigt h�jd andel personer som i tidig �lder utsatt f�r trauman, incest eller emotionell f�rsummelse.
Ted Goldberg, forskare vid Stockholms Universitet, s�ger i sin bok "Narkotikan Avmystifierad" att vem som helst inte blir missbrukare. N�stan alla tunga missbrukare har haft en sv�r barndom, med missbrukande f�r�ldrar eller s� har de blivit utsatta f�r olika former �vergrepp.

Offer f�r incest eller andra �vergrepp utvecklar ofta missbruksbeteenden och/eller psykiska st�rningar - b�r dessa bestraffas f�r detta? De tvingas, pga sitt beroende och nuvarande lagstiftning, till ett icke m�nniskov�rdigt liv p� offentliga toaletter, kantat med mis�r, v�ld och i slut�ndan d�d. Samh�llets "hj�lp" till dessa trasiga individer best�r i stort sett i att skicka ut bev�pnade uniformskl�dda m�n f�r att arrestera dem. Vi ger oss p� symptomen ist�llet f�r sjukdomen. Det �r besv�rligt att ta sig an sjukdomen, s� ist�llet skapar man en fiende, "knarket", och skyller symptomen p� denna fiende. Bekv�mt f�r politikerna, men ett fortsatt svek mot de som drabbas h�rdast, missbrukarna.

Mobilisering mot narkotika

�mnen i cannabis letar upp och d�dar leukemiceller enligt forskning som publicerats i magasinet "American Society of Hematology". Det �r forskare vid Saint Bartholomews Hospital i London som rapporterar att THC orsakar programmerad celld�d (apoptosis) i tre leukemi cellinjer. Celld�den b�rjade s� tidigt som sex timmar efter exponering av THC.
Tidigare f�rs�k har ocks� visat att THC st�vjer tillv�xten av olika typer av cancerartade tum�rer, liksom att de framkallar programmerad celld�d i maligna celler.

NORML
FAJAF

Pusher Street har st�ngt och detta har lett till ekonomiska problem f�r Christiania. St�ngningen har lett till att kundunderlaget f�r resturangerna och andra aff�rsverksamheter i omr�det har minskat.
F�rutom detta s� sitter �ven ett antal christianiter h�ktade p� grund av medverkan i cannabishandeln, vilket inneb�r uteblivna avgifter till Christianias gemensamma kassa. Inv�narna betalar 1000 danska kronor per m�nad f�r hyra plus avgifter f�r el och vatten.

Tr�kigt, tr�kigt. F�r er som �nnu inte bes�kt Christiania s� rekommenderar jag ett bes�k innan det f�rsvunnit helt och ersatts av moderna bostadsr�tter. Christiania �r ett unikt omr�de som visar att det finns olika s�tt att leva och organisera sin vardag. Intressant �ven om man inte �r ute efter att avnjuta en joint.

TT-Expressen

Den som d�dat en annan m�nniska kan nu komma lindrigare undan �n den som beg�tt ett narkotikabrott. Ekot har g�tt igenom ej publicerad statistik fr�n BR� som visar att domstolarna d�mer ut allt h�rdare straff.

Antalet personer som d�ms till f�ngelsestraff l�ngre �n fyra �r har n�ra nog f�rdubblats sedan �r 2000 och vissa narkotikabrott har idag l�ngre genomsnittsstraff �n dr�p. F�rra �ret d�mdes 232 personer till fyra �r eller l�ngre i f�ngelse f�r grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling. Det �r en �kning med �ver 100 personer sedan 2000-talets b�rjan. Det inneb�r att 56 procent, n�stan 6 av 10 som d�ms till f�ngelsestraff p� fyra �r eller mer d�ms f�r narkotikabrott. F�r tre �r sedan var det bara 43 procent.

Flera advokater och �klagare �r kritiska, d�ribland �klagare Thomas Ahlstrand i G�teborg.

� Straffen f�r de mycket grova narkotikabrotten kan bli f�r h�ga om man j�mf�r med straffen f�r grova v�ldsbrott som inte ligger p� den niv�n men d�r skadan �r v�rre, s�ger han.

�ven advokat Gunnar Falk med stor erfarenhet av narkotikam�l �r kritisk.

� Straffv�rdet har rakat i h�jden p� ett anm�rkningsv�rt s�tt p� senare tid vad g�ller narkotikabrott. Idag kan man d�da en m�nniska och komma undan lindrigare �n om man beg�tt ett riktigt allvarligt narkotikabrott, s�ger Gunnar Falk.

Det �r tydligt hur myndigheterna t�nkt "l�sa" narkotikaproblemet. Mer poliser och h�rdare straff. Det kommer inte att l�sa problemet, utan snarare f�rv�rra det. H�rdare repression minskar inte narkotikamissbruket utan marginaliserar missbrukarna (och brukarna) �n mer och driver p� den organiserade brottslighetens utveckling inom narkotikahandeln. Kombinerar man detta med att missbruksv�rdens f�rfall s� �r det ingen ljus bild man ser. Man undrar vad myndigheterna egentligen har t�nkt sig, f�rutom att de inte vill s�nda ut fel "signaler". Och vad s�nds det egentligen f�r "signaler" n�r domstolarna d�mer ut l�gre straff f�r ond br�d d�d �n f�r handel med och transport av olagliga substanser?

SR

Allt mindre pengar till missbruksv�rden kan f� katastrofala f�ljder, med patienter som hamnar mellan stolarna. �verl�karen Frede Peters�n p� Nyk�pings psykiatriska klinik riktar nu kritik mot hur missbruksv�rden bedrivs i S�rmland.

Han �r orolig f�r att framtida resursminskningar i slut�nden kan inneb�ra f�rre slutenv�rdsplatser f�r patienterna. Det �r i ett brev till landstingsr�det Ulrika Ernving som Frede Peters�n beskriver sin oro och framf�r sin kritik. Han menar att en minskning av resurser inom missbruksv�rden kan f� katastrofala f�ljder f�r den enskilde patienten och f�r samh�llet.

F�r att komma till r�tta med problemet vill han ist�llet att landstinget ska b�rja samarbeta med kommunerna f�r att ta hand om de allvarligaste problemen inom sjuk- och socialv�rden.

SR

Som en f�ljd av att sk Research Chemicals (RC), n�rbesl�ktade syntetiskt tillverkade kemikalier till de traditionella drogerna som amfetamin, osv, blivit allt vanligare bland unga och �ldre som ett s�tt att kringg� narkotikalagar och att de dykt upp p� flera onlineshops som s�ljer varorna helt lagligt, har regeringen nu ut�kat f�rbudet av flera av kemikalierna genom att klassifiera de som h�lsofarliga varor. Ut�kningen av lagstiftningen som f�rbjuder f�rs�ljningen b�rjade g�lla den 1:a Oktober och du hittar listan p� de nya substanserna som numera �r illegala h�r. F�r en lista p� sk smartshops, se l�nk.

FAJAF

Guven�r Arnold Schwarzenegger vill tydligen skydda missbrukarnas h�lsa mer �n Sverige. I veckan signerade han en lag som till�ter injicerande missbrukare att k�pa sterila sprutor vid apotek utan recept. F�re �ndringen var Kalifornien bara en av fem delstater som inte till�t s�dan f�rs�ljning, efter att liknande lagstiftning stoppats tv� g�nger av den fd demokratiska guven�ren Gray Davis. Delning av sprutor �r l�nkad till minst 19% av alla AIDS-fall och h�lften av alla hepatit C fall i Kalifornien. Lagen m�jligg�r apotekare att s�lja upp till 10 sprutor utan recept till vem som helst �ver 18 �r. Det �r ocks� en stor seger f�r drogreformgruppen Drug Policy Alliance som i flera �r tryckt p� f�r en �ndring i h�lsofr�gan som kommer r�dda tusentals av liv och spara miljoner av dollar i h�lsokostnader. Tillg�ng till sterila sprutor uppmuntrar INTE injektionsmissbruk mer �n ett rent glas uppmuntrar alkoholism.

FAJAF
Drug Policy Alliance

I december ska det tas beslut om en ny strategi f�r att bem�ta narkotikaproblemen i EU. Den nya strategin ska g�lla fr�n och med 2005.
Holland sitter nu p� ordf�randeposten och arrangerar den 6-7 oktober ett m�te f�r samtliga EU-l�ndes narkotika-koordinatorer. P� m�tet ska information och ideer om hur narkotikaproblemet ska hanteras inom EU diskuteras. Dessutom �r intentionen att stora steg mot en samsyn om den nya narkotikastrategin ska tas p� m�tet.

ENCOD har bett om information om status i nul�get men fick den 27 september svaret att f�rslaget �r "i en prelimin�r fas" och att de inte kan l�mna n�gra detaljer �ver hur utformningen ser ut just nu.

Den nya strategin kan vara avg�rande f�r hur Europeisk och Svensk narkotikapolitik kommer att utvecklas fram�ver. I nuvarande strategi finns kraftfulla uttalanden om n�dv�ndigheten av harm-reduction �tg�rder, vilket s�kerligen p�verkat sverige att faktiskt till�ta sprututbytesprogram i st�rre skala.