Jag skickade ett mail till Rikspolisstyrelsen d�r jag fr�gade hur mycket polisens kostnader f�r att bek�mpa narkotika uppgick till varje �r. En m�nad senare fick jag faktiskt ett svar:


800 miljoner kronor. N�stan en miljard. N�r man l�ser f�ljande stycke som �r publicerat p� polisen.se s� undrar man om detta �r v�l spenderade pengar.


Polisen spenderar allts� 800 miljoner kronor p� insatser som Brottsf�rebyggande R�det anser vara "orealistiskt" att f�rv�nta sig "m�tbara effekter" av. Verkar det inte rimligare att l�gga dessa pengar p� exempelvis metadonbehandling av heroinister, som bevisligen ger goda resultat, eller till att gripa v�ldt�cktsm�n?

Avhandlingen "Ett nationellt svenskt metadonprogram 1966-1989" som skrivits av Leif Gr�nbladh vid Uppsala Universitet studerar vilka resultat det svenska metadonprogrammet gett. Gr�nbladh har j�mf�rt effektiviteten hos metadonbehandlingen med behandling utan substitutionsdroger hos en grupp missbrukare.

I en grupp av slumpvis utvalda heroinmissbrukare s� fick 17 v�rd med metadon, dessa j�mf�rdes med 17 i en kontrollgrupp som inte behandlades med metadon. Efter sex �r var 81% av de som behandlats med metadon drogfria medans endast 6% (1 person) var drogfria i kontrollgruppen. Bland alla 345 heroinister som deltog i metadonprogrammet s� var det 70-80% som antingen studerade eller arbetade, innan behandlingen s� var det endast 1,7% av dem som �gnade sig �t arbete eller studier.
Metadonprogram �r effektiva i att minska olagligt heroinanv�ndande och kriminalitet s�v�l som att f�rhindra spridning av HIV. Metadonbehandling �r idag den effektivaste metoden f�r att behandla kroniskt heroinberoende.

Avhandlingen
Abstract av avhandlingen

Nya motioner om droger fr�n motionsfloden. Denna g�ng med en liten ljusglimt, ett problem i missbrukarv�rden uppm�rksammas. I �vrigt samma gamla visa med krav p� f�rbud och svammel om "signaler".

2004/05:c555 av Annika Qarlsson (c) - F�rbjud narkotiska �mnen

�nnu en motion om att enklare kunna f�rbjuda substanser som anv�nds i berusningssyften.


Annika Qarlson menar att "vilsenhet" och "s�kande" bland ungdomar �r en av orsakerna till ungdomarnas behov av berusning. Trots detta s� ropar hon bara p� kriminalisering och polisi�ra �tg�rder. Problemet med vilsna ungdomar f�rb�ttras knappast av att polisen jagar dom, de beh�ver medicinsk och/eller social hj�lp.


2004/05:s18441 av G�ran Norlander och Hans Stenberg (s) Samverkansformerna i psykv�rden

G�ran Norlander och Hans Stenberg har identifierat ett av problemen med psyk- och missbruksv�rden.


Ett klassiskt moment 22. Den v�rdbeh�vande f�r inte missbruksv�rd f�r att han �r psykiskt sjuk, och inte psykv�rd f�r att han �r missbrukare.


2004/05:kd724 av Annelie Enochson (kd) - Sprutbytesverksamheten

Annelie Enochson anser att sprututbyten s�nder "fel signaler" och vill d�rf�r f�rbjuda "alla former av sprutbytesverksamhet". Dessa "signaler" �r tydligen viktigare �n de m�nniskoliv som kan r�ddas med rena sprutor.

En bra kr�nika om f�rslaget p� avkriminalisering av cannabis i Chicago publicerades i senaste numret av DrugSense Weekly.


L�s kr�nikan p� AlterNet: Sanity In Chicago

Kolla �ven in decrimwatch, en nystartad blog som l�pande rapporterar om utvecklingen i denna fr�ga.

�ver h�lften av personalen p� G�teborgs sena innest�llen har n�gon g�ng anv�nt narkotika. Och n�stan h�lften har sett n�gon annan erbjudas knark p� krogen. Liknande situation r�der i Stockholm.

Lite data fr�n enk�ten till kroganst�llda:

77 procent hade sett narkotikap�verkade g�ster i sitt arbete det senaste halv�ret
46 procent hade sett n�gon bli erbjuden narkotika p� krogen i sitt arbete under det senaste �ret.
35 procent ans�g att det finns mer narkotika p� krogen i dag �n f�r fem �r sedan. 52 procent visste inte.
53 procent uppgav att de sj�lva n�gon g�ng anv�nt narkotika. Snittsiffran f�r riket �r 12 procent.
73 procent tyckte att det ska vara olagligt att vara p�verkad av narkotika.
76 procent ans�g att narkotikap�verkade g�ster ska avvisas fr�n krogen. 22 procent tyckte att de bara skulle avvisas om de st�rde.

Bj�rn Fries vill att krog�garna "s�ger ifr�n" och m�ste b�rja jobba med "policydokument" och "utbildningar". I G�teborg ska kr�gare nu tillsammans med kommunen, facket och polisen utforma en mer omfattande utbildning om narkotika f�r restauranganst�llda samt inf�ra "nolltolerans" mot narkotika p� krogen. Liknande satsningar g�rs �ven i Malm� och Stockholm.

Droger anv�nds ofta i festliga sammanhang, som t ex att g� ut p� krogen, s� resultatet av unders�kningen �r inte speciellt uppseendev�ckande.
Krog�garna vill knappast ha polisingripanden i sin lokal, det blir inte s� trevlig st�mning d�, och krogbes�karna skulle s�kert v�lja n�got annat st�lle om personalen gick runt med ficklampor och lyste dom i �gonen. Problemet med att m�nniskor berusar sig med annat �n alkohol n�r de festar kommer att kvarst�, �ven om det tas fram "policydokument".

Expressen

F�rbud mot �mnen som anv�nds i berusningssyfte �r ett popul�rt �mne i runda tre av motionsgenomg�ngen. Dessa �mnen �r ett oerh�rt litet problem j�mf�rt med svenskens supande, som orsakar betydligt fler d�dsfall och mer skador p� samh�llet och individen �n vad samtliga ej narkotikaklassificerade preparat som anv�nds f�r berusning g�r. Trots detta s� l�ggs det bland flera riksdagsledam�ter betydligt mer energi p� att motionera om att ej narkotikaklassade �mnen ska f�rbjudas �n om alkolproblemet. Troligtvis f�r att motion�rerna sj�lva tycker att det �r festligt med ett glas vin eller en snaps d� och d�.
Sociala problem (som minder�riga som berusar sig med diverse preparat) l�ser man inte genom f�rbud, men att bem�ta detta problem med annat �n batonger tycks fullkomligt fr�mmande f�r v�ra folkvalda.

2004/05:fp601 av Anne-Marie Ekstr�m m.fl. (fp) - Drogklassning av narkotikaliknande �mne

Anne-Marie Ekstr�m vill att det ska inf�ras f�rbud mot att inneha ett visst �mne om det ska anv�ndas i berusningssyfte.



2004/05:s9402 av Sonja Fransson (s) - Polisens m�jlighet att beslagta ej narkotikaklassade preparat

Sonja Fransson vill att polisen ska kunna beslagta preparat som anv�nds i berusningssyfte, �ven om de inte �r narkotikaklassade.



2004/05:Ju215 av G�ran Lindblad (m) - Drogfria f�ngelser

G�ran Lindblad anser att det �r ett straff att sitta i f�ngelse, och d� ska man inte kunna "supa eller knarka".



2004/05:s37604 av Monica Green (s) - Drogf�rebyggande arbete

Monica Green menar att olika former av f�reningar har en viktig roll i det drogf�rebyggande arbetet. Hon vill att idrotts- och idella f�reningar ska f� b�ttre f�ruts�ttningar att jobba f�rebyggande. Hur detta ska g�ras rent praktiskt s�gs inget om och hon babblar mest p� med ett politikerspr�k som varken s�ger eller betyder n�got konkret.

Brottf�rebyggande R�det har precis lanserat en ny tj�nst som g�r det mycket enkelt att plocka fram brottsstatistik. Uts�kning kan g�ras p� typ av brott, omr�de i sverige (l�n, ort, stadsdel, etc) och kan listas �ver en period s� att man enkelt kan f�lja utvecklingen.

Exempel p� fakta som l�tt kan s�kas fram:

Under perioden 1990-2003 har:

Antalet anm�lda narkotikabrott �kat fr�n 5296 till 11756 i Stockholms l�n.
Antalet anm�lda fall av innehav �kat fr�n 3583 till 5892.
Antalet anm�lda fall eget bruk har fr�n 1997 �kat fr�n 1 till 2761.
Antalet anm�lda �verl�telsebrott har minskat fr�n 1593 till 1205.

Tydligt �r att polisen satsar p� att gripa in mot (miss)brukaren ist�llet f�r att ge sig p� langarna.

Kolla hur det ser ut i din stad p� statistiktj�nsten.

Pressmeddelande

G�teborgs Posten har idag en intressant kr�nika om "h�lsopropagandan" som vi dagligen m�ts av i media.

Ulf Eriksson skriver om m�nniskan att "Till v�ra m�nga egenheter h�r �nskan att berusa sig och njuta av v�llust och av alternativa f�rest�llningsv�rldar. Denna ben�genhet leder till handlingar som ibland kommer i direkt konflikt med h�lsan. �nd� �lskar vi dem. Varf�r? D�rf�r att ett liv som ensidigt tillbringas p� h�lsans sida �r ett om�nskligt liv."

"Om n�gon till �ventyrs med solida forskningsresultat bakom sig v�gar andas om att det kunde finnas positiva effekter inte bara av vindrickande utan ocks� av cigarretter och rentav marijuana, s� h�ller sig i alla fall resonemanget p� den planhalva h�lsoideologin inmutat. Ingen drog f�r vara bra p� n�got annat s�tt �n det h�lsobefr�mjande."

Ja. Det finns andra v�rden �n att ha en perfekt fysisk h�lsa. En god middag med n�gra glas vin kan vara direkt skadlig f�r den fysiska h�lsan, men ack s� gott det kan g�ra f�r det psykiska v�lbefinnandet.

G�teborgs Posten

Kommunerna rustar ner sin missbrukv�rd och under dessa omst�ndigheter s� �r polisens arbete mot missbrukarna i stort sett menl�st. Missbrukaren arresteras, d�ms till b�ter som aldrig betalas, och sl�pps sen ut och f�r att forts�tta sitt missbruk och kriminella leverne. Polisen insats g�r varken till eller fr�n. En m�nniska som �r beroende av heroin slutar inte upp med knarket f�r att han blir gripen och b�tf�lld eller tilld�md ett kort f�ngelsestraff.

L�nspolism�stare Carin G�tblad anser att polisen st�r ensam i kampen mot narkotikan n�r kommunerna rustar ned, att det �r risk f�r att polisen under s�dana omst�ndigheter "eldar f�r kr�korna".
- Insatser fr�n socialtj�nst �r effektivare �n att s�tta in fler poliser, s�ger hon.

Vidare s� konstaterar hon att tillg�ngligheten av narkotika �r n�rmast o�ndlig.
- Lagf�ringen av narkotika har �kat kraftigt. Fler d�ms. �nd� v�xer problemet, s�ger hon.

SvD

L�ngvarigt bruk av cannabis mildrar symtomen av Parkinsons sjukdom enligt en unders�kning som publicerats i tidningen Movement Disorders.
Forskningen �r utf�rd av Charles University i Prag och 339 patienter med Parkison har tillfr�gats. Var fj�rde Parkinson-sjuk hade anv�nt cannabis medicinskt och n�sta h�lften av dessa rapporterade att cannabis lindrade sjukdomens symtom.

Vanligast svaren var att cannabis �kade de sjukas r�relsef�rm�ga och reflexer, samt minskade stelhet och skakningar i musklerna. Patienter som hade anv�nt cannabis i minst tre m�nader rapporterade i st�rre utstr�ckning om en tydlig lindring av symtomen j�mf�rt med de som anv�nt cannabis en kortare tid. Detta tyder p� att cannabis har en l�ngsiktig effekt mot Parkinson precis som mot Multipel Skleros.

Ingen av patienterna hade tidigare anv�nt cannabis av rekreationella sk�l.

Forskarna sammanfattar att cannabis kan vara anv�ndbart i behandling mot Parkinson och att mer forskning �r �nskv�rt.

NORML
Artikeln fr�n Movement Disorders
Abstract av studien

Borgm�staren i Chicago st�djer ett f�rslag p� att innehav och bruk av marijuana ska avkriminaliseras. Ist�llet f�r att �tala marijuanar�kare b�r de b�tf�llas. Redan idag s� l�ggs 99% av �talen mot marijuanar�kare ner och borgm�stare Daley anser att det d�rf�r inte �r n�gon ide att arrestera marijuanar�karna.

Daley menar dock att den f�reslagna f�r�ndringen inte inneb�r att marijuana avkriminaliseras, "It�s decriminalized now" s�ger han. "They throw all the cases out. It doesn�t mean anything. You just show up to court. Another case goes out. That�s all it is. There�s nothing there. They don�t even show up � the offenders. It doesn�t mean anything."

"Sometimes, a fine is worse than being thrown out of court. Thrown out of court means nothing. Maybe they don�t even have to show up. Many times, the offenders don�t even show up anyways. That�s what we have to look at."

Chicago �r USA's tredje st�rsta stad.

Chicago Sun Times
Chicago Tribune

Svensk kriminalv�rd �r i kris, f�ngelserna �r �verfulla och rymningar har blivit vardagsmat. I debatten h�nvisas ofta till en allt st�rre och allt gr�vre v�ldsinriktad brottslighet har lett till att fler och fler personer sp�rras in. Kriminalstatistiken ger en delvis annan bild. De senaste fem �ren har antalet personer som d�mts till f�ngelse f�r brott mot person (d v s v�ldsrelaterade brott) sjunkit. Den �kande platsbristen p� f�ngelserna beror framf�r allt p� �kningen av personer som d�ms f�r narkotikarelaterade brott. Mer �n h�lften av bel�ggnings�kningen sedan 1998 har med dessa brott att g�ra. �ver h�lften av alla som sitter insp�rrade i svenska f�ngelser �r missbrukare. F�r 30 �r sedan d�mdes �rligen drygt 600 personer f�r narkotikarelaterade brott till f�ngelse; i dag �r antalet tre g�nger st�rre.

Hanns von Hofer, professor i kriminologi, skriver p� SvD Br�nnpunkt att "Trenden kommer att forts�tta med �kade satsningar p� polis och tull trots att forskningen om narkotikamissbrukets utveckling visar att s�dana satsningar inte p�verkar sj�lva missbruket p� ett m�rkbart s�tt."

"Kriminalv�rdens kris �r en direkt f�ljd av den straffinriktade narkotikapolitik som under l�ng tid f�rts av b�de socialdemokratiska och borgerliga regeringar samt av hela samh�llets upptagenhet kring fr�gan om v�ldet i samh�llet."

�rskostnaden f�r en f�ngelseplats �r 600 000 kronor.

Ett betydligt effektivare och humanare s�tt att hantera problemet med tunga missbrukare som stj�l f�r att finansiera sitt missbruk �r att under kontrollerade former l�ta l�kare skriva ut de substanser de �r beroende av. D� beh�ver de inte stj�la f�r att ha r�d med knark, och kriminalv�rden kan fokusera p� att h�lla v�ldsbrottslingar bakom l�s och bom ist�llet f�r att bestraffa dem som fallit offer f�r ett missbruk.

SvD

Det har nu kommit in ytterligare motioner som handlar om droger.

2004/05:c504 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (c) - Industrihampa klassad som energigr�da

Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson vill att industrihampa ska kunna odlas p� samma villkor som �vriga energigr�dor f�r att kunna �ka m�ngden bioenergi som �r ett av milj�m�len.


Birgitta och Lars-Ivar vill �ven att industrihampan ska "frikopplas fr�n narkotikaproblematiken".



2004/05:fp1003 av Marita Aronson (fp) - Lag om tv�ngsv�rd f�r gravida missbrukare

Marita Aronson vill ge myndigheterna m�jlighet att ingripa mot gravida kvinnors missbruk av alkohol eller narkotika.



Motioner om droger #1

Mer info om SoRADs nya studie om drogbruk.

Sharon R�dner s�ger att syftet med studien �r att generera kunskap om en annan typ av drogbruk �n den som �r vanlig i svensk narkotikaforskning. I dagsl�get finns det i stort sett endast forskning om m�nniskor med starka beroendeproblem och som till stor del �r marginaliserade. Detta �r viktig forskning men det beh�vs �ven en mer nyanserad bild av narkotikabrukaren. Resultaten fr�n studien kommer att publiceras runt �rsskiftet.

F�r att deltaga i studien ska man vara mellan 20 och 30 �r, regelbundet bruka illegala droger och bo i Stockholm. Maila Sharon R�dner och s�g att du vill deltaga i studien s� skickar hon en enk�t, som fylls i p� 20 minuter, och mailas tillbaka.

Detta �r viktig forskning som kommer visa upp en helt annan bild av narkotikabrukaren �n den som vanligtvis pumpas ut av skola, media och politiker.

De "�ppna drogmarknaderna" i Stockholm har kartlaggts. I rapporten "�ppna drogmarknader i Stockholm" fr�n Preventionscentrum Stockholm s� utpekas fyra platser som �ppna drogmarknader; Sergels torg, Gullmarsplan, Rinkeby centrum och Tensta centrum. F�rutom dessa platser finns ett antal platser runt om i Stockholm som kan betraktas som halv�ppna eller sporadiska drogmarknader.

I rapporten s� defineras "�ppen drogmarknad" som "en plats d�r droghandel f�rekommer regelbundet och som �r l�tt tillhg�nglig f�r alla".

I �vrigt s� inneh�ller rapporten en bra sammanfattning av sveriges dystra narkotikal�ge;

- Tillg�ngen p� droger i Stockholm �r stor.
- Antalet s�ljare som s�ljer droger f�r att finansiera det egna missbruket har �kat.
- Priserna p� drogerna har g�tt ner kraftigt.
- Antalet tunga missbrukare har �kat under hela 1990-talet.
- En v�xande del av de tunga missbrukarna �r beh�ftade �ven med annan problematik; heml�shet, kriminalitet och psykiska st�rningar.
- Inom socialtj�nsten �r inte vuxna missbrukare n�gon prioriterad grupp.
- Missbrukarv�rden har rustats ner sedan 1990-talet. Antalet behandlingshemsplatser har minskat. LVM-placeringar och andra placeringar p� institutioner har minskat. V�rdtiderna har blivit kortare.
- Det finns brister i hela v�rdskedjan - fr�n bristen p� avgiftningsplatser till att efterv�rd ofta
saknas helt.
- Missbrukare svarar f�r en stor del av kriminaliteten och m�nga missbrukare kommer i kontakt
med kriminalv�rden.

L�get sammanfattas bra med meningen "det �r sv�rt att undg� att se att det finns ett avst�nd mellan programf�rklaringarna och verkligheten i det svenska samh�llet". Avgrund vore visserligen ett b�ttre ordval �n avst�nd, men de senaste dagarnas rapporter har verkligen tydliggjort vilka enorma problem sverige har.

Med risk f�r att jag upprepar mig; Vi l�ser inte dessa problem med de metoder som har till�mpats de senaste 20 �ren, resultatet av dessa �r ser vi idag, d� vi �r l�ngre bort fr�n m�let om det narkotikafria samh�llet �n n�gonsin. V�rden och preventionen har havererat totalt, och polisen inriktar sig fr�mst p� att trackasera och gripa missbrukarna, vilket enbart marginaliserar dessa ytterligare och har mycket liten inverkan p� narkotikakonsumtionen. F�r att genomf�ra den svenska modellen med n�gorlunda hyffsade resultat kr�vs en enorm resursf�rst�rkning, pengar som inte existerar. Och efter �ratal av hatkampanjer mot "pundarj�vlarna" s� f�r politikerna det mycket sv�rt att motivera att resurser ska l�ggas p� dessa framf�r exempelvis �ldringsv�rden eller skolan.
Face the facts; vi kommer inte att uppn� m�let om det narkotikafria samh�llet inom en �versk�dlig framtid; narkotikapolitiken m�ste d�rf�r inriktas p� att minimera skadorna. F�r detta kr�vs det att missbruk betraktas som ett medicinskt och socialt problem ist�llet f�r ett polisi�rt och juridiskt problem. Det kr�vs att staten tar �ver kontrollen av drogmarknaden fr�n den organiserade brottsligheten och inf�r en reglerad, kontrollerad och beskattad marknad.

L�s denna rapport samt Mobilisering mot narkotikas �rsrapport f�r en bra �verblick av det narkotikapolitiska l�get i sverige. Det �r dyster l�sning och insikterna om att en f�r�ndring av hela inst�llningen till narkotikaproblemet lyser med sin fr�nvaro.

Rapporten �ppna drogmarknader
Pressmeddelande

Den 24 augusti fastst�llde Hovr�tten f�r �vre Norrland tv� domar fr�n Lule� tingsr�tt. Den ena domen g�llde en 32-�rig kvinna som d�mts f�r ringa narkotikabrott avseende eget bruk av amfetamin, den andra en 50-�rig man som d�mdes f�r samma brott men med den betydligt farligare drogen heroin. Trots att det r�rde sig om olika droger fick de tv� samma straff, 30 dagsb�ter.
� N�r det g�ller innehav av narkotika l�ter domstolarna drogens kvantitet och farlighet styra straffsatsen, men s� sker inte n�r det g�ller innehav f�r eget bruk, s�ger Fredrik Wers�ll, riks�klagare.

Wers�ll vill att olika straff ska utd�mas beroende p� hur farlig drogen �r. Han har nu �verklagat dessa tv� domar till H�gsta Domstolen och hoppas att de ska tas upp d�r f�r att f� ett prejudikat.

Bj�rn Fries, regeringens narkotikapolitiske samordnare, v�lkomnar R�:s �verklagan.
� Jag tycker det �r intressant att f� det pr�vat. Vad g�ller straffskalorna s� upplever jag att det finns en stor samsyn om att de straff vi har �r bra. Straffen b�r inte bli h�rdare, vi har str�nga straff i dag. Men om HD pr�var om det ska vara en differentierad straffskala beroende av drog, �r det bra, s�ger han.

Professor Henrik Tham �r kritisk och anser att ett prejudikat fr�n HD likriktar domsluten och g�r r�ttsv�sendet stelbent. Tham vill ist�llet se en avkriminalisering av det egna bruket

- Den som missbrukar heroin �r ofta en mycket nedg�ngen person, man kan fr�ga varf�r de �ver huvud taget ska ha n�got straff, s�ger han.

Att bruka narkotika har varit kriminellt i Sverige sedan 1988. Henrik Tham anser att kriminaliseringen inte l�ser n�gra problem, vare sig f�r missbrukarna eller Sverige.
� J�mf�rt med m�nga andra europeiska l�nder �r Sveriges narkotikapolitik h�rd, men knappast mer framg�ngsrik. Det finns unders�kningar som visar att d�dligheten p� grund av narkotika �kar mest i Sverige.

� Svensk narkotikapolitik kostar bara pengar och lidande. Det �r helt fel att man l�gger s� mycket resurser p� att gripa och straffa missbrukarna p� gatan.
� �ven om de mest f�r b�ter s� resulterar det i slut�ndan i att f�ngelserna fylls med folk som har drogproblem.

SVD: Krav p� att �ndra narkotikalagen
SVD: Kriminalisera inte narkotikabruket

Tullverket och �klagarmyndigheten i Sk�ne har problem. N�stan dagligen tas stora m�ngder illegala preparat i beslag vid Sk�nes gr�nser. Ett 70-tal personer sitter anh�llna i Sk�ne och str�mmen av knarkurirer tycks aldrig ta slut.

- Vi �r �versk�ljda av narkotikabrott och vet inte hur vi ska hinna med allting, s�ger chefs�klagare G�ran Berling

- Vi m�ste nu kalla in extra personal f�r att klara alla utredningarna, s�ger Ursula M�nsson p� tullverket,

- Vi har en k�nsla att smugglingen �kat, �ven om vi �ven vill tro att vi efter omorganisationen av tullen blivit effektivare. Och vi ser ingen avmattning, bland annat beslagen av heroin och opium �r ovanligt stora, s�ger Ursula M�nsson, informat�r p� tullen.

Trots m�ngder av beslag s� tyder inget p� att tillg�ngen till narkotika minskar eller att priserna �kar. Mobilisering mot narkotika skriver i sin senaste �rsrapport att priserna p� narkotika d�remot har minskat kraftigt samtidigt som tullens och polisens beslag �kat och att detta pekar p� att utbudet av narkotika har �kat.

Vinstmarginalerna p� narkotika �r enorm. Det "svinn" som organisationerna som st�r bakom smugglingen drabbas av n�r tullen tar en f�rs�ndelse i beslag har de naturligtvis kalkylerat med. Kurier �r det inte sv�rt att f� tag p�, sm� risker att �ka fast och stora vinster p� lite arbete lockar naturligtvis m�ngder med folk, inte minst bland fattiga, arbetsl�sa och desperata m�nniskor.

Det g�r helt enkelt inte att stoppa inf�rseln av narkotika till Sverige, �n mindre nu, med EUs �ppna gr�nser och �kad internationell handel.
Vi kommer att f� leva med att det f�rekommer narkotika och narkotikabruk i sverige. D�rf�r m�ste narkotikapolitiken l�ggas om och inriktas p� att minimera skadorna som narkotikan orsakar samh�llet och individen.

Helsingborgs Dagblad
DrugNews

Imorgon har filmen Babylonsjukan premi�r. N�jesguiden skriver att Babylonsjukan f�r en del kommer "att bli ih�gkommen som den f�rsta svenska ungdomsfilmen med ett avslappnat f�rh�llande till hasch". I filmen s� visas bland annat p�r�kta l�genhetsfester och en konsert med Timbuktu, som gjort filmens soundtrack.

babylonsjukan.se
N�jesguiden

Bj�rn Fries har nu �verl�mnat sin �rsrapport f�r juli 2003-juni 2004 till regeringen. Rapporten redog�r f�r de aktiviteter som Mobilisering mot narkotika har genomf�rt under �ret samt huvudsakliga resultat fr�n den forskning som de initierat och/eller bekostat. Intressant l�sning och en bra sammanfattning av l�get och regeringens s�tt att genomdriva narkotikapolitiken.

Rapporten inneh�ller �ven en "Agenda f�r en effektivare narkotikabek�mpning", med f�rslag till regeringen om
hur "balans" mellan olika �tg�rder inom narkotikapolitiken ska skapas genom att st�rka narkotikapolitiken p� tre omr�den, kortfattat: Inf�r nationell v�rdgaranti f�r personer med narkotikaberoende. Utveckla kriminalv�rden till ett h�gkvalitativt behandlingssystem f�r narkotikamissbrukare. Uppgradera och samordna insatserna mot den organiserade gr�ns�verskridande narkotikabrottsligheten.

Bra. Sluta fokusera p� polisi�ra insatser mot rekreationsbrukare av droger och satsa p� att hj�lpa dem som drabbats av missbruk. Rikta de polisi�ra insatserna fr�mst mot den organiserade brottsligheten ist�llet f�r mot sm�handlarna.

Pressmeddelande
�rsrapport 2003-2004

Fram till den 5 oktober p�g�r den "allm�nna motionstiden" i Riksdagen vilket inneb�r att riksdagsledam�ter kan l�mna in motioner fram till och med detta datum.

Cannabiskultur �mnar att l�pande rapportera om vad v�ra folkvalda motionerar om i narkotikafr�gor.

2004/05:c401 av Sofia Larsen (c) Nationellt projekt mot narkotika - inf�r Kumlamodellen i hela landet

Sofia Larsen �r bekymrad �ver att droganv�ndandet �kar bland unga i Sverige. F�r att bem�ta detta s� vill hon inf�ra n�got hon kallar f�r Kumla-modellen �ver hela landet. Kumla-modellen har praktiserats i Kumla kommun och Sofia beskriver modellen s� h�r:


Jag mailade Sofia och fr�gade om en tydligare beskrivning av det hon vill genomf�ra �ver hela landet men fick bara en enradare till svar d�r jag h�nvisades till Kumla kommun. Jag har nu kontaktat dem och bett om att f� ta del av beskrivningar av Kumla-modellen samt resultat fr�n eventuella utv�rderingar av den.


2004/05:m1156 av Ulf Sj�sten (m) Nya droger

Ulf Sj�sten vill att staten snabbare ska kunna narkotikaklassificera nya droger.



2004/05:m1143 av Ulf Sj�sten (m) Drograttfylleri

Ulf Sj�sten vill h�ja straffskalan f�r drograttfylleri till ett �rs f�ngelse.

Det absolut st�rsta drogproblemet p� de svenska v�garna �r alkohol som orsakar betydligt mer olyckor �n alla illegala droger tillsammans. Vill Ulf minska problemen med olyckor som orsakas av drogp�verkade m�nniskor s� borde han i f�rsta hand fundera �ver �tg�rder mot bilf�rare berusade av alkohol.


Motionera publiceras l�pande i Rixlex och kan l�sas h�r under rubriken "Bl�ddra bland 2004/05".

Folkh�lsominister Morgan Johansson skriver p� DN Debatt att det "b�r �verv�gas om det inte �r rimligt att genomf�ra" en v�rdgaranti "f�r de missbrukare som �r allra mest utsatta, men har hittat motivation f�r ett annat liv". Inom kort ska en utredare tills�ttas med uppgift att l�gga f�rslag till hur en s�dan v�rdgaranti ska utformas.

Morgan vill nu "ta n�sta steg, och tillsammans g�ra en kraftfull satsning p� missbrukarv�rden. Vi m�ste bli mycket b�ttre p� att hj�lpa m�nniskor som fastnat i ett alkohol- eller narkotikaberoende, att bli fria fr�n sitt missbruk". Han konstaterar �ven att "samtidigt som missbruksproblemen �kat, har samh�llets insatser f�r missbrukarna minskat".

Inf�r varje budget s� utlovas det mer resurser till v�rd av missbrukare. Dessa l�ften h�lls s�llan, men ska man f�rs�ka vara positiv s� �r det ju bra att ministrarna har dessa intentioner. Formuleringarna "allra mest utsatta" och "har hittat motivation" �r dock oroande, vem ska besluta om en person "har hittat motivation"? Om en h�rt ansatt byr�krat med sinande kassakista ska ta beslutet s� �r det nog l�tt h�nt att pl�nboken f�r tala genom att f�rklara att missbrukaren inte �r "allra mest utsatt" och inte riktigt "har hittat motivation".

DN Debatt

Saxat fr�n FAJAF:

Tv� stora nordamerikanska dagstidningar har brutit mot drogkrigets tabun och kommit ut f�r en legalisering av marijuana i en trend som bryter ny mark.

Colorados st�rsta och mest inflytelserika tidning, Denver Post, kallade i en s�ndagsledare p� legaliseringen av marijuana, en radikal granskning av landets droglagar och ett slut p� obligatoriska minimumstraff. Det som p�verkade deras nya inst�llning var �sikterna av ledande konservativa som William Buckley fr�n National Review och inte minst en ny ess�bok om meningsl�sheten med drogf�rbudet som Fajaf skrivit om tidigare, "The New Prohibition", d�r m�nga av f�rfattarna kommer fr�n just Colorado.

"Det f�rsta steget mot en rationell drogpolitik �r att legalisera, reglera och tungt beskatta f�rs�ljningen av marijuana, med skatterna �ronm�rkta att finansiera behandlingsprogram f�r offer av verkligt farliga droger," l�d en av raderna i ledaren. Colorado har ocks� r�rt sig i den riktningen, innnehav av mindre �n 28 gram cannabis anses idag som ett mindre brott med maxb�ter p� 750 kr och v�ljarna har �ven godk�nt medicinsk marijuana.

Men ledaren s�ger att det �r s� l�ngt delstaten kan g� p� egen hand och anser att "det �r dags f�r kongressen och presidenten att utropa en vapenvila i vad som inte har blivit ett krig mot droger utan ett krig mot personer som anv�nder droger."

I ett stycke summerar man hela den konstiga situationen p� ett v�ldigt bra s�tt n�r man citerar en artikel i National Review fr�n den 29 Juni av Buckley d�r han st�djer f�rslaget att "regeringen b�r behandla marijuana mer eller mindre p� samma s�tt som den behandlar alkohol: de b�r reglera den, beskatta den, och g�ra den olaglig bara f�r barn."

Tidningen vill se "en f�rnyad bed�mning av drogkriget som inneb�r en utv�rdering av varje drogs effekt p� anv�ndaren och sen anpassa den lagliga statusen av den drogen d�refter."

Du kan l�sa ledaren "It's Time to Rethink and Reform Drug Laws" h�r.

Kanadas National Post har ocks� kommit ut ur den homosexuella garderoben av 2000-talet och kallat p� legaliseringen av marijuana. Tidningen som �r bland de tre st�rsta i landet citerar tv� nutida fall och det mots�gande s�ttet de sk�ts som ett �vertygande sk�l f�r legalisering.

Det ena fallet r�r Vancouvers Da Kine Caf� som har s�lt marijuana i en Amsterdam-liknande coffeeshop-s�ttning i fyra m�nader f�r att utmana lagarna genom att p�tvinga en razzia mot kaf�et. I b�rjan struntade polisen i den �ppna f�rs�ljningen av cannabis, men till slut intr�ffade en stor polisr�d efter att �garen g�tt ut i media.

�nd� tog det tv� veckor av intensiv media fokus f�r att tvinga Vancouvers polis att till slut g�ra anh�llningar vid kaf�et. J�mf�r den motvillighet att uppr�tth�lla marijuanalagarna med den h�rda 90-dagars domen som fr�kungen och cannabisaktkivisten Marc Emery fick i en annan del av Kanda, Saskatoon. H�mndlystna myndigheter d�r �talade honom f�r smuggling efter han delat en joint med en �sk�dare vid ett marijuanaprotestrally.

Tidningen j�mf�rde de tv� fallen och de gillade inte vad de hittade. "N�r v�ra droglagar uppr�tth�lls s� godtyckligt [...] s� �r behovet av reform uppenbart," skriver man. "Den enda vettiga v�gen att g� �r att upph�ra med det po�ngl�sa f�rbudet av en substans som �r varken mer farligare eller mer beroendeframkallande �n alkohol eller tobak."

Ledaren sammanfattas med orden: "Det �r dags att g�ra officiellt vad Vancouvers myndigheter uppenbarligen redan acccepterat, och legalisera marijuanan."

National Posts ledare "Pointless Prohibition" finns tillg�nglig online h�r.

Det tyska h�lsodepartementet rapporterar att drogrelaterade d�dsfall har minskat med 11.6% under det f�rsta halv�ret av 2004. 555 personer dog i hela Tyskland fr�n bruket av illegala droger under perioden, en sjunkning fr�n mer �n 600 personer under samma period ett �r tidigare. Tysklands narkotikapolitik bygger i stor del p� skadereducering och landet har varit en pionj�r i anv�ndningen av injiceringsrum, s�kra och rena konsumeringsrum, opiatsubstitutbehandlingar och heroinf�rs�rjningsterapier som g�r att opiatberoende �kar sina chanser att �verleva. Nedg�ngen av drogrelaterade d�dfall �r en stabil trend som g�r tillbaks flera �r, enligt en talesman fr�n departementet.

FAJAF
Drug War Chronicle

Just nu p�g�r arbetet med att s�tta upp en ny strategi f�r att bem�ta narkotikaproblemen inom EU. Den nya strategin ska presenteras i oktober detta �r f�r ett godk�nnande senast under v�ren 2005.
Handlingsplanen kommer att inneh�lla en utv�rdering av nuvarande strategi och ett nytt uppl�gg f�r de n�rmsta fem �ren.

Som ett led i detta genomf�rdes en konferans i Dublin i maj i �r. �ver 200 experter var n�rvarande och diskuterade en gemensam EU-strategi. Joep Oomen, representant fr�n ENCOD, s�ger att bland annat sverige var ursinniga �ver att fokuseringen under konferansens f�rsta dag l�g p� diskussioner om n�dv�ndigheten av att f�r�ndra strategin �ver hur narkotikaproblemet hanteras. Men Oomen s�ger �ven att han hade haft en konstruktivt samtal med en representant fr�n sveriges Justitiedepartement som sagt att han ans�g att drogdebatten var alltf�r dogmatisk.

Svenska f�rbudsf�respr�kare b�rjar nu oroa sig. Malou Lindholm p� Hassela Nordic Network varnar f�r att Sveriges narkotikapolitik kan komma att underordnas EUs. Som exempel p� detta uppger hon att Sverige nyligen till�tit ut�kade sprututbytesprogram och behandling med substitutionsdroger som metadon och subutex.

Drugnews skriver att "I Bryssel arbetar grupperna ofta inom de politiska partierna och kan d�rf�r delta i dialogen som j�mb�rdiga parter. Faran f�r Sverige och svensk narkotikapolitik �r att vi kan bli tvungna att f�lja de beslut som drogliberalerna driver igenom i Bryssel, menar Lindholm".

En ny konferans har nyligen genomf�rts d�r "M�nga av talarna p� konferenserna var starka f�respr�kare f�r legalisering av narkotika och det m�rks p� planens formulering. Man talar om skademinskning och h�lsoskydd ist�llet f�r bek�mpning av narkotikaproblem. ... Enligt Malou Lindholm �r det ingen slump att arbetet med EU:s nya narkotikastrategiplan n�r sin kulmen just n�r Holland �r ordf�randeland."

Maria Renstr�m � p� regeringens kommitt� Mobilisering mot narkotika � avf�rdar Malous farh�gor.
� Svensk narkotikapolitik best�ms i Sverige av regering och riksdag, s�ger Renstr�m.

Det ser lovande ut och Cannabiskultur kommer noggrant f�lja utvecklingen av EUs nya narkotikastrategi.

Stop the Drug War
Drugnews
Encod

En ny studie tyder p� att THC, den aktiva substansen i cannabis, �ven kan skydda mot cancer. Enligt forskarna s� stoppar THC spridningen av Gamma herpes viruset som �kar riskerna f�r att f� cancer av typerna Kaposis Sarcoma, Burkitts lymphoma och Hodgkins disease.

Gamma herpes virus skiljer sig fr�n Herpes simplex virus som ger upphov till mun- eller genital herpes.

N�r man en g�ng blivit infekterad av Gamma herpes virus s� �r det om�jligt att bli av med dem och de ligger passiva under l�nga perioder lagrade i de vita blodcellerna. N�r som helst kan viruset bli aktivt, b�rja replikera sig sj�lv, ta sig ur det vita blodcellerna och b�rja infektera nya celler. S� fort en cell �r infekterade �kar risken att den ska utveckla cancer.

Forskningsteamet uppt�ckt best�r i att denna pl�tsliga aktivering av viruset f�rhindras om de infekterade cellerna har v�xt i n�rvaro av THC.

Forskningsteamet hoppas p� att deras uppt�ckt ska leda till utvecklingen av nya mediciner som stoppar spridningen av viruset men po�ngterar att mer forskning beh�vs.

BioMed Central
BBC News

Polisf�rbundet och Mobilisering mot narkotika genomf�rde under sommaren intervjuer med 188 n�r- och narkotikapoliser om situationen g�llande kriminella n�tverk och narkotika i deras n�romr�de.

I 20 av 21 myndigheter finns det kriminella n�tverk. 55 procent av n�rpoliserna uppskattar att mer �n h�lften av vardagsbrotten utf�rs av narkomaner. 21 procent tror till och med att andelen �verstiger 75 procent. 28 procent av n�rpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har tillr�ckligt st�d av chefen i narkotikabek�mpningen. 48 procent av n�rpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de saknar viktiga kunskaper f�r att bek�mpa narkotikan. 76 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har r�tt verktyg och arbetsmetoder f�r att bek�mpa narkotikan.

Polisens uppfattning �r att en stor del av "vardagsbrotten", s�som inbrott, st�lder och snatteri beg�s av narkomaner. Det st�mmer troligtvis, de tunga narkomanerna �r beroende av sitt knark f�r att �verhuvudtaget fungera, deras f�rsta prioritet ligger i att skaffa fram pengar f�r att inf�rskaffa sin drog. Inkomsterna fr�n ett vanlig jobb r�cker inte till och det som �terst�r f�r dem �r att beg� brott f�r att skaffa fram pengarna. Om dessa missbrukare fick drogen utskriven av l�kare skulle de inte beh�va beg� brott f�r att finansiera sitt missbruk. De skulle inte beh�va st�dja den organiserade brottsligheten med enorma int�ckter. De skulle inte beh�va langa knark och de skulle inte ha intresse av att introducera nya m�nniskor f�r narkotika. Missbrukande kvinnor skulle inte beh�va prostituera sig. Polisen skulle kunna l�gga sin h�rt anstr�ngda resurser p� annan brottslighet, exempelvis v�ldt�ckter och misshandel.

Polisen och samh�llet f�rs�ker hantera denna problematik p� ett helt annat s�tt, genom att bestraffa dem som fallit offer f�r ett narkotikamissbruk.

Men det finns poliser som insett att detta inte �r en l�sning p� problemet utan att det faktiskt kan f�rv�rra problemet.

Bertil Claesson, n�rpolischef i f�rorten Angered utanf�r G�teborg, g�r s� l�ngt som att p�st� att polisen i dag faktiskt �r en del av problemet i st�llet f�r en del av l�sningen.

- N�r vi griper ungdomarna s� bekr�ftar vi deras utanf�rskap och de tar �nnu ett steg bort fr�n samh�llet. D�rmed inte sagt att vi ska l�ta bli att lagf�ra brott, men vi m�ste b�rja titta p� andra metoder, s�ger han.

Hallands Nyheter

Enligt en tre�rsplan ska "Alkoholmissbruk och narkotika motarbetas. Det f�rebyggande arbetet riktat mot ungdomar, f�r�ldrar och andra vuxna forts�tter inom ramen f�r de nationella handlingsplanerna mot alkohol och narkotika. Missbrukarv�rden ges ytterligare resurser. Insatser f�r rehabilitering av missbrukare st�rks. Satsningen p� narkotikafria f�ngelser forts�tter. Den snabbt v�xande gr�nshandeln med kopplingar till brottslighet m�ste st�vjas".

Inget nytt under solen. Vi g�r vidare som vanligt och det blir mer av "Knark �r bajs" och liknande "f�rebyggande" arbete. Missbruksv�rden utlovas alltid mer pengar n�r narkotikaproblemet tas upp men i sj�lva verket s� minskar missbruksv�rdens resurser, framtiden f�r utvisa om G�ran kommer h�lla l�ftet denna g�ng. Sverige ligger idag i EU's toppskikt vad g�ller andelen tunga narkomaner och andelen narkotikarelaterade d�dsfall (EMCDDA) och det �r anm�rkningsv�rt att vi bara trampar p� i samma gamla fotsp�r medans antalet tunga missbrukare �kar f�r var dag som g�r (trots att de d�r av i en rask takt). Det beh�vs genomg�ende attitydf�r�ndringar gentemot narkotikaproblematiken, inte mer av misslyckade �tg�rder, fagra ord och tomma l�ften.

Regeringsf�rklaringen 14 september

Tommie Nygren �r talesman f�r den svenska organisationen f�r en reform av cannabislagarna, Normal, och har nyligen p�b�rjat en artikelserie, "Myter om droger", p� Sourze. F�rsta artikeln handlar om beroende och hur man enkelt kan "bevisa" att n�gon �r beroende genom att h�vda att personens nekande till att han �r beroende �r ett bevis f�r att han faktiskt �r beroende.
N�r det g�ller cannabis s� p�st�s det ofta i myndigheternas "droginformation" att cannabisr�karen helt saknar sj�lvinsikt, och n�r cannabisr�karen f�rnekar att han �r beroende s� tas det som ett bevis f�r att teorin om avsaknaden av sj�lvinsikt st�mmer.

Tommie avslutar sin artikel med att f�rklara att "om en person f�rnekar att han missbrukar och / eller �r beroende s� kan det allts� vara s� att han faktiskt inte �r det".

I �vrigt �r det just nu gratis att skriva i kategorin Alkohol & Droger p� Sourze. Ta tillf�llet i akt och s�g din mening.

Myter om droger - del 1
Intervju med Tommie Nygren i Slitz

�r man n�gorlunda insatt i USA's marijuanapolitik s� levererar "Pengar som gr�s" inget nytt men �r en bra sammanfattning av marijuanapolitikens historia, verkningar och motst�ndet mot den. Ess�n bygger p� historian om en storskalig marijuanodling som till slut leder till att Mark Young, som endast f�rmedlat kontakten mellan s�ljare och k�pare, blir inl�st i ett h�rdbevakat f�ngelse f�r resten av sitt liv. Denna historia varvas med statistik, fakta och anekdoter.
Schlossers kritik mot marijuanalagarna �r fr�mst inriktat p� att lista exempel p� de l�jligt h�rda straff som vissa delstater d�mer ut �ven f�r enbart innehav och bruk men han �r tydlig med att han anser att lagarna b�r genomg� en rej�l f�r�ndring.

�vers�ttningen av boken �r d�lig, spr�ket haltar sig fram och det k�nns bitvis som om den �r �versatt ord f�r ord. �vers�ttaren saknar f�rst�else f�r begreppen cannabis, marijuana och hasch. Hasch anv�nds exempelvis ofta som en synonym f�r marijuana. N�r det redog�rs f�r tillg�ngen av narkotika i ett f�ngelse s� blir det l�tt f�nigt att l�sa att det finns god tillg�ng p� hasch, men �ven "haschish" som i �vrigt �r ovanligt i USA f�rekommer bland f�ngarna. �ven kv�llstidningsord som "haschplantor" anv�nds flitigt.

F�r cannabisentusiasten s� finns det inte mycket att h�mta ur "Pengar som gr�s", det finns betydligt b�ttre b�cker, som exempelvis "Cannabis: A History", att l�sa om man vill l�ra sig mer om cannabis. Det positiva med "Pengar som gr�s" �r att den �r mycket omtalad, har en stor spridning och kommer l�sas av m�nga som vanligtvis inte intresserar sig f�r dessa fr�gor.

Tidigare artikel om Pengar som gr�s
Tidigare artikel om Cannabis: A history

Sharon R�dner fr�n SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs) vid Stockholms Universitet har p� postat f�ljande f�rfr�gan p� webbforumet Magiska Molekyler.


Magiska Molekyler
Sorad

Vart tredje brott i V�stra G�taland �r kopplat till narkotikamissbruk. Dessa narkotikabrott kostar samh�llet runt en och en halv miljard per �r h�r i l�net.

Det visar en ekonomisk uppskattning som polisens utredare Peter R�nn har gjort. Han f�resl�r d�rf�r en kraftfull insats f�r att hj�lpa brottsbelastade missbrukare. Detta f�r att d�rmed minska brottsligheten.

Tillg�ngen p� narkotika har aldrig varit s� god som den �r idag, och enligt Walter Keg� p� Mobilisering mot narkotika har vi aldrig f�rut varit s� l�ngt ifr�n m�let om det narkotikafria samh�llet. Brottsligheten som f�ljer av detta �r mycket stor, och den drabbar alla, direkt i form av inbrott och st�lder, indirekt genom att r�ttsv�sendet m�ste l�gga stora resurser f�r att hantera denna brottslighet.

Polis och tull f�rm�r inte att ens minska tillg�ngen till narkotika i samh�llet och f�r att minska den brottslighet som f�ljer av narkotikamissbruket s� m�ste vi g� andra v�gar �n polisi�ra. Peter R�nn vill hj�lpa missbrukarna och det �r en hederv�rd inst�llning och det �r positivt n�r polis ropar p� annat �n h�rda straff.

V�rd av missbrukare l�ser dock inte det akuta problemet med kriminalitet och mis�r utan m�ste ses som en l�ngsiktig strategi f�r att minska m�nskligt lidande. En v�rdplats kostar stora pengar och m�nga narkomaner �r inte ens intresserade av att bli drogfria. Svenska folket ser hellre att resurser l�ggs p� exempelvis skola och �ldrev�rd �n p� att rehabilitera 'pundarj�vlar'. En omfattande missbruksv�rd minskar problemen i det l�nga loppet men l�ser inte problemen vi har nu, och m�jligheterna till den omfattande v�rd som skulle kr�vas f�r en betydande minskning av kriminalitet saknas det resurser till.

Narkotikamissbrukaren b�r betraktas som en person som beh�ver medicinsk hj�lp och ha en l�kare som skriver ut de preparat han beh�ver f�r att fungera. Missbrukaren beg�r brott f�r att kunna k�pa den drog de �r beroende av. En stabil och billig tillg�ng av narkotika till redan etablerade tunga narkomaner g�r att de inte beh�ver stj�la, langa eller prostituera sig f�r att f� sin dagliga fix. P� detta s�tt s� kan vi minska denna grupps brottslighet kraftigt. N�r missbrukaren kan fokusera p� annat �n att skramla ihop pengar s� �kar dessutom hans m�jligheter och vilja till drogfrihet.

Sveriges Radio

Statens folkh�lsoinstitut har sl�ppt en uppdaterad version av rapporten "Skador av hasch och marijuana". Rapporten �r f�rfattad av Jan Ramstr�m och gavs ut f�rsta g�ngen 1997. Den nya rapporten �r uppdaterad med ny forskning.

Mer om detta kommer fram�ver.

Folkh�lsoinstitutet
Rapporten

En ny unders�kning bekr�ftar vad m�nga sjuka i Multipel Skleros vetat l�nge, att cannabis minskar symtomen av sjukdomen, bland annat stelhet och sm�rtor i musklerna och spasmer.
Forskningen, som presenterades p� British Association for the Advancement of Science Festival, i Exeter, visar �ven p� att cannabis har l�ngsiktiga effekter p� sjukdomen.

Aftonbladet rapporterade om detta och det �r bra att �ven svenska MS-sjuka f�r denna information. Kanske finns det nu svenskar som f�r f�rsta g�ngen p� m�nga �r som slipper sm�rtorna och spasmerna efter det att deras ton�ringar inf�rskaffat marijuana och bakat en v�lg�rande kaka till sin sjuka f�r�lder.

Rapporten
Aftonbladet
BBC News

Nils-Ivar J�nsson �r en av de poliser som jobbat l�ngst med narkotikafr�gor i Stockholmsomr�det. Drygt 20 �r har han �gnat �t att bek�mpa den drogrelaterade kriminaliteten, f�rst i Huddinge, sedermera i Stockholms centrum. Han �r nu chef f�r ungdomsroteln i City och har i DN kommenterat den nyligen publicerade drogvaneunders�kningen. J�nsson menar att ungdomars narkotikakonsumtion i f�rsta hand handlar om trender och ungdomarnas attityd till droger.

- Trenderna kommer och g�r. Vissa perioder �r det h�ftigt att testa knark och dricka sig full, medan det under andra perioder �r helt ute, resonerar Nils-Ivar J�nsson.

Han po�ngterar dock att ungdomars konsumtion av berusningsmedel i huvudsak har med attityder att g�ra och att betydelsen av tillg�ngen till alkohol och droger �r betydligt mindre.

- Ungdomars inst�llning till det h�r �r helt avg�rande, s�ger han och hoppas att drogvaneunders�kningen verkligen visar tecken p� en ih�llande positiv trend.

F�rbudet mot illegala droger har mycket liten p�verkan p� konsumtionen, d�remot skapar det en svart illegal marknad som i sig orsakar stora problem. N�r Nils-Ivar J�nsson och hans kollegor inser �ven detta s� har vi n�tt en bra bit p� v�gen mot en pragmatisk narkotikapolitik d�r m�let �r att minimera skadorna ist�llet f�r att fantisera om ett narkotikafritt samh�lle.

DN

Ordfront har nyligen sl�ppt Eric Schlossers andra bok "Pengar som gr�s - Sex, droger och svart arbetskraft". Schlosser slog igenom med dunder och brak f�r tv� �r sedan med den mycket uppm�rksammade "Snabbmatslandet". "Pengar som gr�s" handlar om den svarta marknanden i USA och best�r av tre ess�er som handlar om cannabisindustrin, porr och svart arbetskraft. Boken �r recenserad i flera svenska tidningar.

Helsingborgs Dagblad skriver:

"Den ene var en karismatisk skojare i femtio�rs�ldern som p�stod sig vara f�rs�ljare av begagnade jordbruksmaskiner. Den andre en arbetsl�s lastbilschauff�r. B�da ville tj�na stora pengar. I november 1988 tr�ffades de p� Dennys bar n�ra flygplatsen i Indianapolis f�r att diskutera storskalig marijuanaodling.
De beh�vde jordbruksmark och en lada. De hittade en �ldre kvinna med d�lig h�rsel som ville s�lja en. De anst�llde en grupp odlare som pl�jde upp marken, g�dslade och planterade majs. N�r majsplantorna n�tt en viss h�jd fick de agera insynsskydd �t 12 500 marijuanaplantor som stoppades in mellan dem. Innan majsen var sk�rdad tog de tv� odlarna in marijuanan, putsade och torkade den. Snart hade de fyrahundra kilo h�gkvalitativ cannabis, f�rdig att s�lja.
De tog kontakt med en trettiosex�rig motorcykelreparat�r, en sm�handlare vid namn Mark Young, tidigare straffad f�r att ha stulit sin flickv�ns stereo, som f�rmedlade n�gra kontakter. Efter tre m�nader st�dades ladan ur och bondg�rden s�ldes, den hade d� odlat fram och s�lt marijuana f�r en miljon dollar.
...
Effekterna blir absurda: Mark Young och skojarna sp�rades till slut upp av polisen och st�lldes inf�r r�tta. Eftersom Young var straffad tidigare och eftersom det finns en regel som heter "three strikes and you'r out", en �terfallsf�rbrytare f�r bara tre chanser, var hans �de beseglat. Young d�mdes till livstids f�ngelse. Han hamnade i en rymningss�ker superbunker ute i Kansas �demarker, i ett av USA:s farligaste f�ngelser d�r f�ngar knivhugger varann till d�ds i matsalen f�r skulder p� 50 dollar, kliver �ver liken "f�r att komma till salladsbordet". Schlosser bes�ker Mark Young d�r. Beskrivningen av f�ngelsemilj�n borde vara obligatorisk l�sning f�r alla som nu likt v�r egen justitieminister f�respr�kar en s�dan superbunker ocks� i Sverige.

Youngs �de illustrerar en pervers utveckling: id�n om obligatoriska minimistraff f�r narkotikabrottslingar har omvandlat f�ngelseklientelet. I dag sitter �ver 300 000 amerikaner i f�ngelse f�r narkotikabrott, de flesta f�r mindre f�rseelser som att ha r�kt marijuana. Till skillnad fr�n vad som g�ller f�r v�ldsbrottslingar omfattas inte marijuanabrottslingar av regler om ben�dning. Hur kommer detta sig? Schlossers analys �r: en kollektiv politisk paranoia: knarkbrott betraktas som en mer skr�mmande ondska �n n�got annat brott. Schlosser, som inte alls �r drogliberal, f�respr�kar �nd� en avkriminalisering av marijuana som ett f�rsta steg i kriget mot knarket."


G�teborgsposten skriver:

"En ekonom har uppskattat att USA:s svarta marknad uppg�r till cirka tio procent av dess BNP. Cannabis �r troligen landets ekonomiskt viktigaste jordbruksprodukt.
...
Schlosser �r p� sunda f�rnuftets grund tvekl�st narkotikaliberal och han moraliserar inte alls �ver porren. Den kristna konservativa h�ger som han polemiserar mot delar ju som bekant sin syn p� narkotika med svenska socialdemokrater och sin syn p� porr med de flesta v�nsterfeminister.
Och f�rvisso �r det fr�n USA som amerikanen Schlosser h�mtar sina exempel, men i motsats till vad som antyds i baksidestexten s� �r det inte det som �r huvudsaken. Som Schlosser sj�lv skriver �r den svarta marknadens andel av ekonomin troligtvis �n st�rre i Europa, d�r b�de skatter och arbetsl�shet �r h�gre. Kritiken mot USA:s med alla m�tt m�tt misslyckade "war on drugs" kommer - p� en h�gre politisk niv� - oftare fr�n republikaner �n fr�n demokrater. Att sp�rra in marijuanar�kare p� livstid kostar mycket pengar, och amerikaner gillar inte att betala skatt. Inte lika mycket som de gillar att r�ka gr�s, i alla fall.
...
Schlossers reportage om kriget mot marijuanan inneh�ller inte mycket nytt men �r en utm�rkt sammanfattning av ett storskaligt hycklande inslag i amerikansk politik. P� svenskt h�ll slipper vi f�rresten inte heller krigsmetaforer: regeringens kansli f�r narkotikapolitisk samordning kallas "Mobilisering mot narkotika" och Bj�rn Fries �r dess "narkotikageneral". (Som Susan Sontag flera g�nger har p�pekat �r "krig" - det m� vara mot narkotika eller terrorism - en metafor man bara tar till n�r man vill r�ttf�rdiga maximala kostnader f�r minimala resultat)."


Kristiansstadsbladet skriver:

"�r 1619 lagstiftades f�r f�rsta g�ngen i USA om marijuana. Det skedde genom p�bud om odlingar. Drygt trehundra �r senare kriminaliserades innehav, men efter n�gra �r, n�r andra v�rldskriget br�t ut, uppmuntrades b�nderna att odla marijuana. Det gick l�tt, ty det v�xer som ogr�s. �r 1972 f�reslog en statlig utredning att innehav skulle avkriminaliseras. Det skedde inte, men konsumtionen �kade, som h�gst var den �r 1979. Tre �r senare f�rklarade president Reagan krig mot drogen. En krigs�tg�rd var att minsta innehav kunde straffas som vore det v�rsta sortens krigsf�rbrytelser.
Eric Schlosser ger en l�ng rad h�pnadsv�ckande exempel p� h�rda straff f�r innehav av marijuana. En rullstolsbunden man som anv�nt drogen som medicin mot sm�rtor d�mdes till livstids f�ngelse. Under 2001 arresterades 724000 personer i samband med marijuana. Straffen �r b�de godtyckliga och skiftande i olika delar av landet. Ett brott som i en stat straffas med b�ter p� n�gra tusenlappar kan i en annan stat ge livstids f�ngelse.
Kriget mot marijuana kommer att f�rloras, av flera sk�l. F�r det f�rsta �r drogen inte lika farlig som tobak och alkohol. F�r det andra �r antalet odlare s� m�nga att de inte kan stoppas. Den amerikanska staten anv�nder redan nu miljarder p� kriget mot marijuanan. Framg�ngarna har varit begr�nsade. Mellan en och tre miljoner ber�knas odla marijuana, varav 100000 - 200000 �r kommersiella odlare. F�r det tredje �r antalet konsumenter gigantiskt. Under den senaste m�naden har tolv miljoner i USA anv�nt marijuana.

Uppfinningsrikedomen n�r det g�ller odlingar k�nner inga gr�nser. Sm� odlingar av marijuana v�xer i stora spannm�lsf�lt. Under resor i norra Kalifornien har jag ofta blivit tillsagd om att vara f�rsiktig. Odlare skjuter f�rst och fr�gar eventuellt sedan. Odlarna har anledning att vara vaksamma. Schlosser ber�ttar om grupper som har specialiserat sig p� att skugga odlare f�r att stj�la fr�n deras f�lt.
En v�xande del av marijuanan odlas inomhus. Det sker i lokaler som hyrs under falska namn och d�r all betalning �r kontant. Schlosser f�ljer b�de odlare och spanare p� deras arbete.
Att reportern �r p� plats �r den viktigaste f�rklaringen till varf�r boken �r sp�nnande. Fakta i all �ra, men det sl�r inte n�rvaro. Kombinationen �r oslagbar."


"Pengar som gr�s" kan best�llas p� Bokus och kostar 166 kr. Jag fick hem min kopia ig�r och �terkommer med en recension n�r jag l�st den.

Bj�rn Fries var h�romdan i Lund och pratade om svensk narkotikapolitik. En medlem p� Magiska Molekyler bes�kte tillst�llningen och har i ett inl�gg skrivit ett referat av f�redraget som nedan publiceras i sin helhet.

"Bj�rn Fries pratade, p� initiativ av Utrikespolitiska f�reningen, om hur det �r att leda regeringens arbete mot narkotika. Han menade att den svenska modellen m�ste inrikta sig �n mer p� behandling och prevention, inte repression. Sverige har redan mycket h�rda straff om man ser internationellt sett och dessutom har det visat sig upprepade g�nger att h�rda straff knappast avskr�cker folk, sa Bj�rn Fries.

F�redraget var egentligen ganska sl�tstruket och mycket av det fina prat som skedde hade ingen �terkoppling med fakta eller uttalande om hur kampen f�r olika maktintressen ser ut. Bj�rn Fries verkade dock var ganska fast vid att v�rd, forskning (ja, �ven kvalitativ om l�ttare droger) och prevention �r mycket b�ttre medel �n h�rda straff.

Den lilla statistik vi fick ta del av visade att ca 1/4 svenska ungdomar har provat narkotika. I Europa �r den siffran ungef�r dubbelt s� h�g. Dessutom forts�tter svenska ungdomar med bruket i klart mindre utstr�ckning �n europeiska ungdomar. Fries visade �ven siffror p� att andelen ungdomar som provar narkotika inte �kar i n�gon alarmerande takt, tv�rtom s� finns det tendenser till det motsatta. Antalet tunga missbrukare som d�r �kar dock och har s� gjort under hela nittiotalet (vilket i princip var hela m�tperioden).

Under fr�gestunden f�rs�kte en nyliberal h�vda att Fries och hans knektar (och allt vad det var, m�lande beskrivningar hade han i alla fall) h�ll p� att skapa en orwellsk stat men tack vare den aggressiva och raljanta tonen s� fick vi inget svar. Fries bara suckade och undrade om snubben inte hade n�got b�ttre att bry sig om �n att sajten Knark �r bajs kostade 100 000 kronor f�r skattebetalarna.

F�redraget var inte speciellt v�lbes�kt. Vi var ett g�ng tokers d�r men annars var det mest blonda flickor med ambitioner som bes�kte m�tet."

Det �r gl�djande att Fries insett att h�rda straff och polisi�ra �tg�rde knappast avskr�cker folk och har en liten inverkan p� konsumtionen av narkotika. Bland politiker och frivilligorganisationer s� finns det ofta en �vertro p� effekterna av juridiska och polisi�ra �tg�rder, medans andra instanser, som t ex Brottsf�rebyggande R�det inte delar denna uppfattning. I rapporten "Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten" skriver BR� att:

"Det �r det orealistiskt att i alltf�r h�g grad f�rv�nta sig m�tbara effekter av polisens arbete, n�r narkotikamissbruket i s� h�g grad p�verkas av andra faktorer i samh�llet: strukturella (exempelvis arbetsl�shet), kulturella (ungsdomstrender) eller sociala (till exempel familjef�rh�llanden)".

Magiska Molekyler
Brottsf�rebyggande r�det

Bland ungdomar i h�gstadiet och gymnasiet s� minskar konsumtionen av alkohol och illegala droger.

Den totala konsumtionen av alkohol har sjunkit med n�stan 25 procent j�mf�rt med 2002, i b�gge �ldersklasserna och f�r s�v�l pojkar som flickor. Andelen elever som anger att de r�ker har ocks� sjunkit. �ven andelen som n�gon g�ng provat narkotika har sjunkit med ca 4 procentenheter.

Detta �r resultatet fr�n Stockholms stad drogvaneunders�kning som genomf�rts vartannat �r sen 1972. Metoden �r att en enk�t st�lls till Stockholms samtliga elever i �rskurs 9 samt i gymnasiets �rskurs 2. Unders�kningen �r troligen Sveriges mest omfattande attitydunders�kning om ungdomars inst�llning till droger och innefattar svar fr�n mer �n 18 000 ungdomar, varav 10 000 kommer fr�n Stockholms stad.

Olyckskorparna som menar att vi h�ller p� att supa ihj�l oss p�st�r att billigare och mer l�ttillg�nglig alkol leder till �kad konsumtion. Men trots att alkoholen blivit just billigare och mer l�ttillg�nglig s� minskar allts� ungdomars supande. Samma sak g�ller tobaksr�kning, �ver hela v�stv�rlden s� minskar antalet r�kare.

Avg�rande f�r hur en drog konsumeras �r i f�rsta hand m�nniskors attityd till drogen. Och denna f�r�ndrar man inte genom hot och bestraffning, utan genom att upplysa m�nniskor om de faktiska risker som �r f�rknippat med bruket av drogen.

En legal marknad kan regleras och kontrolleras. Exempelvis s� st�ller myndigheterna krav p� att cigarettpaket ska ha stora varningstexter och att alkohol inte f�r s�ljas till minder�riga eller berusade. Punktskatter som syftar till att h�lla ner konsumtionen kan tas ut. P� en illegal marknad finns det d�remot inga regler, knarkhandlarna betalar ingen skatt, handeln p�g�r dygnet runt och de tar ingen h�nsyn till varken �ldesgr�nser eller folkh�lsa.


Pressmedelande
Resultatet av unders�kningen

Inf�r presidentvalet i USA s� s�nder MTV en serie dokument�rer med namnet "Choose or Lose" som ska f� ungdomar att engagera sig och g� och r�sta i november.

Ett av avsnitten kommer att handla om USA's narkotikalagar. M�let med dokument�ren �r att utbilda ungdomar om nuvarande droglagar och diskutera fr�gest�llningar runt det amerikanska kriget mot drogerna (War on drugs).

Nu s�ker MTV unga m�nniskor som sitter f�ngslade f�r icke-v�ldsamma narkotikarelaterade brott. De vill intervjua m�nniskor som p� grund av sitt narkotikaberoende f�r allt l�ngre f�ngelsestraff utan erbjudande om behandling f�r beroendet.

Denna dokument�r behandlar Amerikanska f�rh�llanden (som dock har stora likheter med hur vi har det i Sverige) och kommer troligtvis inte ens att s�ndas i Europa. Det �r dock mycket lovande att stora mediabolag tar upp �mnet till debatt. N�r kommer svensk mainstreamedia ifr�gas�tta det moraliska och praktiska i att betrakta de som fallit offer f�r knarket som kriminella?

Drug Policy Alliance Blog

Dagens Industri skriver om de nya knarkarna. Finansanalytikern Fredrik Ljung och chefsrekryteraren Martin Sj�berg var beroende av alkohol, Rohypnol, amfetamin, kokain, ecstasy och heroin. Idag s� arbetar de med att informera f�retag om det nya missbruket och om hur de lyckades kombinera sitt missbruk med avancerade och kr�vande arbeten.

DI skriver att "Det �r de f�rlegade bilderna av alkoholisten - som a-lagaren p� parkb�nken - och av narkomanen - som den nedg�ngna knarkaren i stripigt h�r och smutsig jeansjacka - som g�r det s� sv�rt f�r omgivningen att f�rst� att den duktiga kollegan eller den v�lkl�dda grannen kan ha missbruksproblem".

Det �r inget nytt att det finns andra m�nniskor �n plattan-pundaren och parkb�nks-alkoholisten som har missbruksproblem. I sverige finns idag flera hundra tusen l�kemedelsmissbrukare. I n�jes- och krogbranschen s� �r illegala droger ett vanligt inslag. Och �ven bland det fina folket med v�lavl�nade arbeten s� knarkas det.

Det som �r avg�rande f�r om missbrukaren hamnar p� plattan eller inte �r personens ekonomiska m�jligheter att finansiera sitt missbruk.
L�kemedelsmissbrukaren f�r sitt knark utskrivet av l�kare och han har r�d med hyran, kl�der och hygienprodukter. Den h�gavl�nade missbrukaren prioriterar knarket men har r�d med hyran, kl�der och hygienprodukter �ven efter det att drogerna �r betalda. Den svensson som utvecklar ett missbruk av tung narkotika prioriterar knarket men har sen inte r�d med hyran, kl�der och hygienprodukter. Och det �r han som blir den nedg�ngna heml�sa knarkaren i stripigt h�r och smutsig jeansjacka.

De �r beroende av samma substanser, men deras livssituation ter sig v�ldigt olika.

Anti-knark-propagandan som visar upp den kriminella plattanpundaren �r felaktig och kontraproduktiv. Den leder till att uppt�ckt av missbruk f�rsv�ras och marginaliserar de som drabbas h�rdast av missbruket. Myndigheterna tappar i auktoritet d� det �r s� uppenbart att delar av deras information �r felaktig och ibland direkt l�gnaktig.

F�r att hj�lpa plattan-pundaren s� �r det inte st�rre batonger och h�rdare straff som beh�vs, det som kr�vs �r att de ska betraktas p� samma s�tt som l�kemedelsmissbrukaren. Fick de tunga narkomanerna sina preparat utskrivna av l�kare s� skulle de inte beh�va beg� brott eller prostituera sig f�r att finansiera sitt missbruk. De skulle ha r�d med hyra, kl�der och hygienartiklar. Och f�rst d�, n�r man lever ett hyffsat normalt liv, kan man blicka fram�t mot drogfrihet. F�r n�r man precis har blivit p�satt av fem olika personer och g�r sig redo f�r en natt p� en offentlig toalett s� ter sig sprutan som ett mer realistiskt alternativ �n ett produktivt och drogfritt svenssonliv.

Dagens Industri

Det svenska innovationsf�retaget Sector 7G har nu tv� olika pipor i sin kollektion av r�ktillbeh�r.

PiecePipe

H�xjakten p� r�kare gav f�retaget ideen om en liten pipa som enkelt kan transporteras laddad och alltid redo f�r en hit. Detta ledde fram till PiecePipe, en minimal och elegant pipa vars r�tta funktion �r om�jlig att se n�r pipan inte �r utf�lld. PiecePipe �r endast 2*4 cm, v�ger 60 gram och passar perfekt p� nyckelknippan. F�r att vara en s�n liten konstruktion s� kyls r�ken f�v�nansv�rt bra. Den enda nackdelen jag kan se �r att sk�len ibland kan vara f�r liten, s� man f�r se till att ha den laddad med bra stash. PiecePipe s�ljs �ver hela v�rlden och vann nyligen priset f�r b�sta innovation p� cannabism�ssan Cannabusiness.

Twister

Twister har nyligen lanserats och har en unik konstruktion som m�jlig�r att enkelt blanda ut r�ken med kall luft. Twister �r designad med fenor p� pipsk�len som minskar v�rmen och en fj�der som till�ter fr�sch luft att komma igenom medan du inhalerar. Bara vrid den rostfria st�lfj�derna f�r att sl�ppa in �nskad m�ngd kall luft. Pipan �r enkel att plocka is�r f�r reng�ring och kan med ett enkelt handgrepp f�rvandlas till en icke-pipa genom att f�rbinda munstycket med sk�len. Twister finns i tre storlekar f�r att passa dina specifika vanor.




Piporna kan k�pas p� ett flertal webbshoppar, exempelvis Kulu Trading och Roor, samt i flera butiker i Stockholm.

Butiker i Stockholm som s�ljer piporna:

ICS
Wollmaryxkullsgatan
T-bana MariaTorget

Star People Design
Katarina Bangata

Le Mirage
V�sterl�nggatan

Stureplans Tobak
Stureplan

Webbsida f�r PiecePipe och Twister
Cannabusiness

Svenska h�gskolestudenters narkotikavanor �r nu kartlagda. Uppdraget har utf�rts av SoRAD, Stockholms Universitet och har finansierats av Mobilisering mot narkotika. I redovisningen finns svar fr�n 4 575 studerande (p� grundniv�) fr�n universiteten i Kalmar, Lund, Ume� och V�xj�.

Unders�kningen visar att 27% av alla h�gskolestudenter har anv�nt narkotika. Knappt 10% det senaste �ret och n�stan 5% under de f�rsta m�naderna denna h�sttermin. Cannabis �r den absolut vanligaste droger och har anv�nts av 25% n�gonsin och 9% det senaste �ret.

Pressmedelandet fr�n Mobilisering mot narkotika har en positiv ton d�r man fokuserar p� att en majoritet inte har anv�nt narkotika.

- Enligt den h�r kartl�ggningen �r narkotikamissbruk ovanligt bland v�ra studenter, s�ger Bj�rn Fries i en kommentar.

Mer �n var fj�rde student har anv�nt narkotika, hur m�nga m�ste man komma upp till f�r att Fries ska s�ga att det faktiskt �r ganska vanligt bland svenska ungdomar att testa knark? Och varf�r v�rderar man inte resultatet mot m�let om att ingen ska anv�nda narkotika. Sett ur det perspektivet �r siffrorna katastrofala.

Rapporten avhandlade �ven studenternas alkoholvanor, detta togs dock inte upp i pressmeddelandet.

96% av studenterna har druckit alkohol de senaste 12 m�naderna. 93% sedan terminen b�rjade. Cirka 65% drack minst tv� g�nger per m�nad. 43% av suputerna hade skadats fysiskt, ekonomiskt eller socialt av sitt drickande. Studenter dricker mycket h�rt och i denna grupp finns det mycket h�gre risk f�r alkoholproblem �n bland icke-studenter.

66% h�ll med om p�st�endet att alkohol var ett st�rre problem �n narkotika i Sverige.
67% ans�g att om cannabisbruk uppt�cktes hos en student s� skulle han f� v�rd/r�dgivning. 33% ans�g att cannabisbrukaren skulle polisanm�las.
N�stan h�lften anser att vi ska inf�ra sprututbytesprogram i sverige.
Som sk�l till att avh�lla sig fr�n att anv�nda narkotika uppgav 94,5% att det inte �r bra f�r h�lsan. Samtidigt s� uppgav 70% att de skulle �ka sitt bruk av narkotika om det blev till�tet med nu illegala droger. Detta �r en mots�gelse som det inte ges n�gon f�rklaring till.

Alkoholen �r ett betydligt st�rre problem �n narkotika bland studenterna, vilket de �ven sj�lva anser. Men visst l�ter det b�ttre att g� ut med att 73% inte har testat knark �n att 93% har druckit sprit sen terminen b�rjade. Regeringen �r tysta om det stora problemet, superiet, och lyfter fram en vinklad version av det lilla problemet, illegala droger. D� ser det bra ut och om man bara stoppar huvudet i sanden s� kanske problemet med fylleriet l�ser sig av sig sj�lv?

Rapporten i sin helhet
Pressmeddelande

I L�rdagens DN Kultur s� kommenterar Fredrik Strage regeringens anti-knarkkampanjer.

Strage skriver att "Mobilisering mot narkotika koncentrerar sig p� att trycka kul�rta 'Knark �r bajs' tr�jor - som i och f�r sig gjorde succe p� Hultsfredsfestivalen, s�rskilt kombinerat med marijuanal�vskepsar - men vars infantila tonfall ocks� skapar motreaktioner som sajten Knark �r Najs."

"Hasch framst�r som betydligt v�rre [�n sniffning] i de flesta antidrogkampanjer. Att sniffa, eller boffa, �r inte ens olagligt. �ven om man godtar bananskalsteorin som genomsyrar svensk narkotikapolitik, att l�tta droger alltid leder till tyngre, s� �r det farligare att inhalera butan och propan ur en t�ndare �n att ta ett bloss p� en joint. Man riskerar inte att fastna i missbruk eller sl�s ut socialt. Man riskerar att d�."

Artikeln �r inte publicerad p� n�tet.

�garen av Skottlands f�rsta cannabiscafe har nu d�mts till 500 pund (ca 6700 kr) i b�ter efter det att han erk�nt att han l�tit bes�kare p� hans cafee r�ka cannabis.

The Purple Haze Cafe i Edinburgh �ppnade den 29 januari i �r, samma dag som cannabis nerklassificerades fr�n en klass B till en klass C drog. P� cafeet var det till�tet att r�ka cannabis mellan 16.00 och 20.00 f�r de som betalt medlemsavgiften p� 5 pund. Det s�ldes ingen cannabis p� cafeet.

�garen till cafeet, Paul Stewart, 37, arresterades tre timmar efter det att cafeet �ppnat, som d� hade ett hundratal g�ster.

Kevin Williamson talesman f�r Scottish Socialist Party och grundare av Scottish Cannabis Coffeeshops Movement s�ger att han �r glad �ver att Paul inte f�ngslades och att det l�ga b�tesbeloppet visar vilket sl�seri p� polis- och domstolstid detta m�l var och att detta inte kommer hindra andra fr�n att starta liknanden cafeer.
- V�rt m�l �r att f� bort cannabis fr�n den svarta marknanden och det vi g�r �r moraliskt riktigt. Med all s�kerhet s� kommer vi att samlas f�r att diskutera hur vi ska �ppna ett nytt cafee, och denna g�ng kommer det att bli mitt i Edinburghs centrum, s�ger han.

Edinburgh Evening News

Drug Policy Alliance har v�lkomnat republikanerna till New York med stora annonser i New York Sun. Under hela det republikanska konventet s� hade tidningen helsidesannonser med citat fr�n framst�ende republikaner som menar att kriget mot drogerna inte fungerar, �r inhumant och kostar alldeles f�r mycket pengar. Bland de citerade finner man nobelpristagaren Milton Friedman och guvern�r Arnold Schwarzenegger.

New York Times uppm�rksammade annonskampanjen med en artikel och DPA tackar dem f�r att de hj�lp till med att f� ut budskapet.

Drug Policy Alliance lyckades samla in 11 000 dollar p� tv� dagar f�r att kunna publicera annonsen under hela veckan som konventet p�gick.

Se annonsen h�r.

Drug Policy Alliance - The Right Response to the War on Drugs

Den Kanadensiska marijuana-aktivisten och entrepen�ren Marc Emery sitter nu f�ngslad, d�md till 90 dagars f�ngelse f�r �verl�telse av marijuana. Brottet bestod i att dela med sig av en joint under ett protestm�te.

Nu har en petition skapats p� n�tet som kallar domen f�r ett justitiemord och som ocks� kallar p� legalisering och andra reformer av de kanadensiska marijuanalagarna. Visa ditt st�d och skriv p� petitionen.

L�s mer p� Cannabis Culture och se en intervju med Emery fr�n f�ngelser p� Pot-TV.

Rimonabant �r en medicin som f�r r�kare att sluta och �verviktiga att g� ner i vikt. Samtidigt som det motverkar hj�rtsjukdomar. Allt tack vare studier av marijuanar�kare.

En av cannabis effekter �r att aptiten �kar, samtidigt som eventuellt llam�ende minskar. Marijuana anv�nds d�rf�r ofta av cancer- och aidssjuka som p� grund av sin medicinering f�r problem med just aptiten och illam�ende. Efter n�gra puffar p� en joint s� kan de med god aptit �ta sig m�tta. Ett enkelt s�tt att f�rb�ttra livskvaliten f�r d�dssjuka m�nniskor och f�rb�ttra m�jligheterna till �verlevnad f�r sv�rt sjuka.

Det �r denna aptit-�kande effekt som nu forskare studerat f�r att ta fram fetmamedicinen Rimonabant. Medicinen blockerar de signaler fr�n hj�rnan som styr ett �verdrivet beg�r efter mat. Men �ven andra beg�r, exempelvis nikotin. Resultatet har nu offentliggjorts p� en konferens f�r hj�rtsjukdomar i M�nchen.

Om bara sluttesterna g�r som de ska finns Rimonabant i handeln inom de n�rmaste tv� �ren.

Aftonbladet