Jag skickade ett mail till Rikspolisstyrelsen där jag frågade hur mycket polisens kostnader för att bekämpa narkotika uppgick till varje år. En månad senare fick jag faktiskt ett svar:


800 miljoner kronor. Nästan en miljard. När man läser följande stycke som är publicerat på polisen.se så undrar man om detta är väl spenderade pengar.


Polisen spenderar alltså 800 miljoner kronor på insatser som Brottsförebyggande Rådet anser vara "orealistiskt" att förvänta sig "mätbara effekter" av. Verkar det inte rimligare att lägga dessa pengar på exempelvis metadonbehandling av heroinister, som bevisligen ger goda resultat, eller till att gripa våldtäcktsmän?

Avhandlingen "Ett nationellt svenskt metadonprogram 1966-1989" som skrivits av Leif Grönbladh vid Uppsala Universitet studerar vilka resultat det svenska metadonprogrammet gett. Grönbladh har jämfört effektiviteten hos metadonbehandlingen med behandling utan substitutionsdroger hos en grupp missbrukare.

I en grupp av slumpvis utvalda heroinmissbrukare så fick 17 vård med metadon, dessa jämfördes med 17 i en kontrollgrupp som inte behandlades med metadon. Efter sex år var 81% av de som behandlats med metadon drogfria medans endast 6% (1 person) var drogfria i kontrollgruppen. Bland alla 345 heroinister som deltog i metadonprogrammet så var det 70-80% som antingen studerade eller arbetade, innan behandlingen så var det endast 1,7% av dem som ägnade sig åt arbete eller studier.
Metadonprogram är effektiva i att minska olagligt heroinanvändande och kriminalitet såväl som att förhindra spridning av HIV. Metadonbehandling är idag den effektivaste metoden för att behandla kroniskt heroinberoende.

Avhandlingen
Abstract av avhandlingen

Nya motioner om droger från motionsfloden. Denna gång med en liten ljusglimt, ett problem i missbrukarvården uppmärksammas. I övrigt samma gamla visa med krav på förbud och svammel om "signaler".

2004/05:c555 av Annika Qarlsson (c) - Förbjud narkotiska ämnen

Ännu en motion om att enklare kunna förbjuda substanser som används i berusningssyften.


Annika Qarlson menar att "vilsenhet" och "sökande" bland ungdomar är en av orsakerna till ungdomarnas behov av berusning. Trots detta så ropar hon bara på kriminalisering och polisiära åtgärder. Problemet med vilsna ungdomar förbättras knappast av att polisen jagar dom, de behöver medicinsk och/eller social hjälp.


2004/05:s18441 av Göran Norlander och Hans Stenberg (s) Samverkansformerna i psykvården

Göran Norlander och Hans Stenberg har identifierat ett av problemen med psyk- och missbruksvården.


Ett klassiskt moment 22. Den vårdbehövande får inte missbruksvård för att han är psykiskt sjuk, och inte psykvård för att han är missbrukare.


2004/05:kd724 av Annelie Enochson (kd) - Sprutbytesverksamheten

Annelie Enochson anser att sprututbyten sänder "fel signaler" och vill därför förbjuda "alla former av sprutbytesverksamhet". Dessa "signaler" är tydligen viktigare än de människoliv som kan räddas med rena sprutor.

En bra krönika om förslaget på avkriminalisering av cannabis i Chicago publicerades i senaste numret av DrugSense Weekly.


Läs krönikan på AlterNet: Sanity In Chicago

Kolla även in decrimwatch, en nystartad blog som löpande rapporterar om utvecklingen i denna fråga.

Över hälften av personalen på Göteborgs sena inneställen har någon gång använt narkotika. Och nästan hälften har sett någon annan erbjudas knark på krogen. Liknande situation råder i Stockholm.

Lite data från enkäten till kroganställda:

77 procent hade sett narkotikapåverkade gäster i sitt arbete det senaste halvåret
46 procent hade sett någon bli erbjuden narkotika på krogen i sitt arbete under det senaste året.
35 procent ansåg att det finns mer narkotika på krogen i dag än för fem år sedan. 52 procent visste inte.
53 procent uppgav att de själva någon gång använt narkotika. Snittsiffran för riket är 12 procent.
73 procent tyckte att det ska vara olagligt att vara påverkad av narkotika.
76 procent ansåg att narkotikapåverkade gäster ska avvisas från krogen. 22 procent tyckte att de bara skulle avvisas om de störde.

Björn Fries vill att krogägarna "säger ifrån" och måste börja jobba med "policydokument" och "utbildningar". I Göteborg ska krögare nu tillsammans med kommunen, facket och polisen utforma en mer omfattande utbildning om narkotika för restauranganställda samt införa "nolltolerans" mot narkotika på krogen. Liknande satsningar görs även i Malmö och Stockholm.

Droger används ofta i festliga sammanhang, som t ex att gå ut på krogen, så resultatet av undersökningen är inte speciellt uppseendeväckande.
Krogägarna vill knappast ha polisingripanden i sin lokal, det blir inte så trevlig stämning då, och krogbesökarna skulle säkert välja något annat ställe om personalen gick runt med ficklampor och lyste dom i ögonen. Problemet med att människor berusar sig med annat än alkohol när de festar kommer att kvarstå, även om det tas fram "policydokument".

Expressen

Förbud mot ämnen som används i berusningssyfte är ett populärt ämne i runda tre av motionsgenomgången. Dessa ämnen är ett oerhört litet problem jämfört med svenskens supande, som orsakar betydligt fler dödsfall och mer skador på samhället och individen än vad samtliga ej narkotikaklassificerade preparat som används för berusning gör. Trots detta så läggs det bland flera riksdagsledamöter betydligt mer energi på att motionera om att ej narkotikaklassade ämnen ska förbjudas än om alkolproblemet. Troligtvis för att motionärerna själva tycker att det är festligt med ett glas vin eller en snaps då och då.
Sociala problem (som minderåriga som berusar sig med diverse preparat) löser man inte genom förbud, men att bemöta detta problem med annat än batonger tycks fullkomligt främmande för våra folkvalda.

2004/05:fp601 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) - Drogklassning av narkotikaliknande ämne

Anne-Marie Ekström vill att det ska införas förbud mot att inneha ett visst ämne om det ska användas i berusningssyfte.



2004/05:s9402 av Sonja Fransson (s) - Polisens möjlighet att beslagta ej narkotikaklassade preparat

Sonja Fransson vill att polisen ska kunna beslagta preparat som används i berusningssyfte, även om de inte är narkotikaklassade.



2004/05:Ju215 av Göran Lindblad (m) - Drogfria fängelser

Göran Lindblad anser att det är ett straff att sitta i fängelse, och då ska man inte kunna "supa eller knarka".



2004/05:s37604 av Monica Green (s) - Drogförebyggande arbete

Monica Green menar att olika former av föreningar har en viktig roll i det drogförebyggande arbetet. Hon vill att idrotts- och idella föreningar ska få bättre förutsättningar att jobba förebyggande. Hur detta ska göras rent praktiskt sägs inget om och hon babblar mest på med ett politikerspråk som varken säger eller betyder något konkret.

Brottförebyggande Rådet har precis lanserat en ny tjänst som gör det mycket enkelt att plocka fram brottsstatistik. Utsökning kan göras på typ av brott, område i sverige (län, ort, stadsdel, etc) och kan listas över en period så att man enkelt kan följa utvecklingen.

Exempel på fakta som lätt kan sökas fram:

Under perioden 1990-2003 har:

Antalet anmälda narkotikabrott ökat från 5296 till 11756 i Stockholms län.
Antalet anmälda fall av innehav ökat från 3583 till 5892.
Antalet anmälda fall eget bruk har från 1997 ökat från 1 till 2761.
Antalet anmälda överlåtelsebrott har minskat från 1593 till 1205.

Tydligt är att polisen satsar på att gripa in mot (miss)brukaren istället för att ge sig på langarna.

Kolla hur det ser ut i din stad på statistiktjänsten.

Pressmeddelande

Göteborgs Posten har idag en intressant krönika om "hälsopropagandan" som vi dagligen möts av i media.

Ulf Eriksson skriver om människan att "Till våra många egenheter hör önskan att berusa sig och njuta av vällust och av alternativa föreställningsvärldar. Denna benägenhet leder till handlingar som ibland kommer i direkt konflikt med hälsan. Ändå älskar vi dem. Varför? Därför att ett liv som ensidigt tillbringas på hälsans sida är ett omänskligt liv."

"Om någon till äventyrs med solida forskningsresultat bakom sig vågar andas om att det kunde finnas positiva effekter inte bara av vindrickande utan också av cigarretter och rentav marijuana, så håller sig i alla fall resonemanget på den planhalva hälsoideologin inmutat. Ingen drog får vara bra på något annat sätt än det hälsobefrämjande."

Ja. Det finns andra värden än att ha en perfekt fysisk hälsa. En god middag med några glas vin kan vara direkt skadlig för den fysiska hälsan, men ack så gott det kan göra för det psykiska välbefinnandet.

Göteborgs Posten

Kommunerna rustar ner sin missbrukvård och under dessa omständigheter så är polisens arbete mot missbrukarna i stort sett menlöst. Missbrukaren arresteras, döms till böter som aldrig betalas, och släpps sen ut och för att fortsätta sitt missbruk och kriminella leverne. Polisen insats gör varken till eller från. En människa som är beroende av heroin slutar inte upp med knarket för att han blir gripen och bötfälld eller tilldömd ett kort fängelsestraff.

Länspolismästare Carin Götblad anser att polisen står ensam i kampen mot narkotikan när kommunerna rustar ned, att det är risk för att polisen under sådana omständigheter "eldar för kråkorna".
- Insatser från socialtjänst är effektivare än att sätta in fler poliser, säger hon.

Vidare så konstaterar hon att tillgängligheten av narkotika är närmast oändlig.
- Lagföringen av narkotika har ökat kraftigt. Fler döms. Ändå växer problemet, säger hon.

SvD

Långvarigt bruk av cannabis mildrar symtomen av Parkinsons sjukdom enligt en undersökning som publicerats i tidningen Movement Disorders.
Forskningen är utförd av Charles University i Prag och 339 patienter med Parkison har tillfrågats. Var fjärde Parkinson-sjuk hade använt cannabis medicinskt och nästa hälften av dessa rapporterade att cannabis lindrade sjukdomens symtom.

Vanligast svaren var att cannabis ökade de sjukas rörelseförmåga och reflexer, samt minskade stelhet och skakningar i musklerna. Patienter som hade använt cannabis i minst tre månader rapporterade i större utsträckning om en tydlig lindring av symtomen jämfört med de som använt cannabis en kortare tid. Detta tyder på att cannabis har en långsiktig effekt mot Parkinson precis som mot Multipel Skleros.

Ingen av patienterna hade tidigare använt cannabis av rekreationella skäl.

Forskarna sammanfattar att cannabis kan vara användbart i behandling mot Parkinson och att mer forskning är önskvärt.

NORML
Artikeln från Movement Disorders
Abstract av studien

Borgmästaren i Chicago stödjer ett förslag på att innehav och bruk av marijuana ska avkriminaliseras. Istället för att åtala marijuanarökare bör de bötfällas. Redan idag så läggs 99% av åtalen mot marijuanarökare ner och borgmästare Daley anser att det därför inte är någon ide att arrestera marijuanarökarna.

Daley menar dock att den föreslagna förändringen inte innebär att marijuana avkriminaliseras, "It’s decriminalized now" säger han. "They throw all the cases out. It doesn’t mean anything. You just show up to court. Another case goes out. That’s all it is. There’s nothing there. They don’t even show up — the offenders. It doesn’t mean anything."

"Sometimes, a fine is worse than being thrown out of court. Thrown out of court means nothing. Maybe they don’t even have to show up. Many times, the offenders don’t even show up anyways. That’s what we have to look at."

Chicago är USA's tredje största stad.

Chicago Sun Times
Chicago Tribune

Svensk kriminalvård är i kris, fängelserna är överfulla och rymningar har blivit vardagsmat. I debatten hänvisas ofta till en allt större och allt grövre våldsinriktad brottslighet har lett till att fler och fler personer spärras in. Kriminalstatistiken ger en delvis annan bild. De senaste fem åren har antalet personer som dömts till fängelse för brott mot person (d v s våldsrelaterade brott) sjunkit. Den ökande platsbristen på fängelserna beror framför allt på ökningen av personer som döms för narkotikarelaterade brott. Mer än hälften av beläggningsökningen sedan 1998 har med dessa brott att göra. Över hälften av alla som sitter inspärrade i svenska fängelser är missbrukare. För 30 år sedan dömdes årligen drygt 600 personer för narkotikarelaterade brott till fängelse; i dag är antalet tre gånger större.

Hanns von Hofer, professor i kriminologi, skriver på SvD Brännpunkt att "Trenden kommer att fortsätta med ökade satsningar på polis och tull trots att forskningen om narkotikamissbrukets utveckling visar att sådana satsningar inte påverkar själva missbruket på ett märkbart sätt."

"Kriminalvårdens kris är en direkt följd av den straffinriktade narkotikapolitik som under lång tid förts av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar samt av hela samhällets upptagenhet kring frågan om våldet i samhället."

Årskostnaden för en fängelseplats är 600 000 kronor.

Ett betydligt effektivare och humanare sätt att hantera problemet med tunga missbrukare som stjäl för att finansiera sitt missbruk är att under kontrollerade former låta läkare skriva ut de substanser de är beroende av. Då behöver de inte stjäla för att ha råd med knark, och kriminalvården kan fokusera på att hålla våldsbrottslingar bakom lås och bom istället för att bestraffa dem som fallit offer för ett missbruk.

SvD

Det har nu kommit in ytterligare motioner som handlar om droger.

2004/05:c504 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (c) - Industrihampa klassad som energigröda

Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson vill att industrihampa ska kunna odlas på samma villkor som övriga energigrödor för att kunna öka mängden bioenergi som är ett av miljömålen.


Birgitta och Lars-Ivar vill även att industrihampan ska "frikopplas från narkotikaproblematiken".



2004/05:fp1003 av Marita Aronson (fp) - Lag om tvångsvård för gravida missbrukare

Marita Aronson vill ge myndigheterna möjlighet att ingripa mot gravida kvinnors missbruk av alkohol eller narkotika.



Motioner om droger #1

Mer info om SoRADs nya studie om drogbruk.

Sharon Rödner säger att syftet med studien är att generera kunskap om en annan typ av drogbruk än den som är vanlig i svensk narkotikaforskning. I dagsläget finns det i stort sett endast forskning om människor med starka beroendeproblem och som till stor del är marginaliserade. Detta är viktig forskning men det behövs även en mer nyanserad bild av narkotikabrukaren. Resultaten från studien kommer att publiceras runt årsskiftet.

För att deltaga i studien ska man vara mellan 20 och 30 år, regelbundet bruka illegala droger och bo i Stockholm. Maila Sharon Rödner och säg att du vill deltaga i studien så skickar hon en enkät, som fylls i på 20 minuter, och mailas tillbaka.

Detta är viktig forskning som kommer visa upp en helt annan bild av narkotikabrukaren än den som vanligtvis pumpas ut av skola, media och politiker.

De "öppna drogmarknaderna" i Stockholm har kartlaggts. I rapporten "Öppna drogmarknader i Stockholm" från Preventionscentrum Stockholm så utpekas fyra platser som öppna drogmarknader; Sergels torg, Gullmarsplan, Rinkeby centrum och Tensta centrum. Förutom dessa platser finns ett antal platser runt om i Stockholm som kan betraktas som halvöppna eller sporadiska drogmarknader.

I rapporten så defineras "öppen drogmarknad" som "en plats där droghandel förekommer regelbundet och som är lätt tillhgänglig för alla".

I övrigt så innehåller rapporten en bra sammanfattning av sveriges dystra narkotikaläge;

- Tillgången på droger i Stockholm är stor.
- Antalet säljare som säljer droger för att finansiera det egna missbruket har ökat.
- Priserna på drogerna har gått ner kraftigt.
- Antalet tunga missbrukare har ökat under hela 1990-talet.
- En växande del av de tunga missbrukarna är behäftade även med annan problematik; hemlöshet, kriminalitet och psykiska störningar.
- Inom socialtjänsten är inte vuxna missbrukare någon prioriterad grupp.
- Missbrukarvården har rustats ner sedan 1990-talet. Antalet behandlingshemsplatser har minskat. LVM-placeringar och andra placeringar på institutioner har minskat. Vårdtiderna har blivit kortare.
- Det finns brister i hela vårdskedjan - från bristen på avgiftningsplatser till att eftervård ofta
saknas helt.
- Missbrukare svarar för en stor del av kriminaliteten och många missbrukare kommer i kontakt
med kriminalvården.

Läget sammanfattas bra med meningen "det är svårt att undgå att se att det finns ett avstånd mellan programförklaringarna och verkligheten i det svenska samhället". Avgrund vore visserligen ett bättre ordval än avstånd, men de senaste dagarnas rapporter har verkligen tydliggjort vilka enorma problem sverige har.

Med risk för att jag upprepar mig; Vi löser inte dessa problem med de metoder som har tillämpats de senaste 20 åren, resultatet av dessa år ser vi idag, då vi är längre bort från målet om det narkotikafria samhället än någonsin. Vården och preventionen har havererat totalt, och polisen inriktar sig främst på att trackasera och gripa missbrukarna, vilket enbart marginaliserar dessa ytterligare och har mycket liten inverkan på narkotikakonsumtionen. För att genomföra den svenska modellen med någorlunda hyffsade resultat krävs en enorm resursförstärkning, pengar som inte existerar. Och efter åratal av hatkampanjer mot "pundarjävlarna" så får politikerna det mycket svårt att motivera att resurser ska läggas på dessa framför exempelvis åldringsvården eller skolan.
Face the facts; vi kommer inte att uppnå målet om det narkotikafria samhället inom en överskådlig framtid; narkotikapolitiken måste därför inriktas på att minimera skadorna. För detta krävs det att missbruk betraktas som ett medicinskt och socialt problem istället för ett polisiärt och juridiskt problem. Det krävs att staten tar över kontrollen av drogmarknaden från den organiserade brottsligheten och inför en reglerad, kontrollerad och beskattad marknad.

Läs denna rapport samt Mobilisering mot narkotikas årsrapport för en bra överblick av det narkotikapolitiska läget i sverige. Det är dyster läsning och insikterna om att en förändring av hela inställningen till narkotikaproblemet lyser med sin frånvaro.

Rapporten Öppna drogmarknader
Pressmeddelande

Den 24 augusti fastställde Hovrätten för Övre Norrland två domar från Luleå tingsrätt. Den ena domen gällde en 32-årig kvinna som dömts för ringa narkotikabrott avseende eget bruk av amfetamin, den andra en 50-årig man som dömdes för samma brott men med den betydligt farligare drogen heroin. Trots att det rörde sig om olika droger fick de två samma straff, 30 dagsböter.
– När det gäller innehav av narkotika låter domstolarna drogens kvantitet och farlighet styra straffsatsen, men så sker inte när det gäller innehav för eget bruk, säger Fredrik Wersäll, riksåklagare.

Wersäll vill att olika straff ska utdömas beroende på hur farlig drogen är. Han har nu överklagat dessa två domar till Högsta Domstolen och hoppas att de ska tas upp där för att få ett prejudikat.

Björn Fries, regeringens narkotikapolitiske samordnare, välkomnar RÅ:s överklagan.
– Jag tycker det är intressant att få det prövat. Vad gäller straffskalorna så upplever jag att det finns en stor samsyn om att de straff vi har är bra. Straffen bör inte bli hårdare, vi har stränga straff i dag. Men om HD prövar om det ska vara en differentierad straffskala beroende av drog, är det bra, säger han.

Professor Henrik Tham är kritisk och anser att ett prejudikat från HD likriktar domsluten och gör rättsväsendet stelbent. Tham vill istället se en avkriminalisering av det egna bruket

- Den som missbrukar heroin är ofta en mycket nedgången person, man kan fråga varför de över huvud taget ska ha något straff, säger han.

Att bruka narkotika har varit kriminellt i Sverige sedan 1988. Henrik Tham anser att kriminaliseringen inte löser några problem, vare sig för missbrukarna eller Sverige.
– Jämfört med många andra europeiska länder är Sveriges narkotikapolitik hård, men knappast mer framgångsrik. Det finns undersökningar som visar att dödligheten på grund av narkotika ökar mest i Sverige.

– Svensk narkotikapolitik kostar bara pengar och lidande. Det är helt fel att man lägger så mycket resurser på att gripa och straffa missbrukarna på gatan.
– Även om de mest får böter så resulterar det i slutändan i att fängelserna fylls med folk som har drogproblem.

SVD: Krav på att ändra narkotikalagen
SVD: Kriminalisera inte narkotikabruket

Tullverket och åklagarmyndigheten i Skåne har problem. Nästan dagligen tas stora mängder illegala preparat i beslag vid Skånes gränser. Ett 70-tal personer sitter anhållna i Skåne och strömmen av knarkurirer tycks aldrig ta slut.

- Vi är översköljda av narkotikabrott och vet inte hur vi ska hinna med allting, säger chefsåklagare Göran Berling

- Vi måste nu kalla in extra personal för att klara alla utredningarna, säger Ursula Månsson på tullverket,

- Vi har en känsla att smugglingen ökat, även om vi även vill tro att vi efter omorganisationen av tullen blivit effektivare. Och vi ser ingen avmattning, bland annat beslagen av heroin och opium är ovanligt stora, säger Ursula Månsson, informatör på tullen.

Trots mängder av beslag så tyder inget på att tillgången till narkotika minskar eller att priserna ökar. Mobilisering mot narkotika skriver i sin senaste årsrapport att priserna på narkotika däremot har minskat kraftigt samtidigt som tullens och polisens beslag ökat och att detta pekar på att utbudet av narkotika har ökat.

Vinstmarginalerna på narkotika är enorm. Det "svinn" som organisationerna som står bakom smugglingen drabbas av när tullen tar en försändelse i beslag har de naturligtvis kalkylerat med. Kurier är det inte svårt att få tag på, små risker att åka fast och stora vinster på lite arbete lockar naturligtvis mängder med folk, inte minst bland fattiga, arbetslösa och desperata människor.

Det går helt enkelt inte att stoppa införseln av narkotika till Sverige, än mindre nu, med EUs öppna gränser och ökad internationell handel.
Vi kommer att få leva med att det förekommer narkotika och narkotikabruk i sverige. Därför måste narkotikapolitiken läggas om och inriktas på att minimera skadorna som narkotikan orsakar samhället och individen.

Helsingborgs Dagblad
DrugNews

Imorgon har filmen Babylonsjukan premiär. Nöjesguiden skriver att Babylonsjukan för en del kommer "att bli ihågkommen som den första svenska ungdomsfilmen med ett avslappnat förhållande till hasch". I filmen så visas bland annat pårökta lägenhetsfester och en konsert med Timbuktu, som gjort filmens soundtrack.

babylonsjukan.se
Nöjesguiden

Björn Fries har nu överlämnat sin årsrapport för juli 2003-juni 2004 till regeringen. Rapporten redogör för de aktiviteter som Mobilisering mot narkotika har genomfört under året samt huvudsakliga resultat från den forskning som de initierat och/eller bekostat. Intressant läsning och en bra sammanfattning av läget och regeringens sätt att genomdriva narkotikapolitiken.

Rapporten innehåller även en "Agenda för en effektivare narkotikabekämpning", med förslag till regeringen om
hur "balans" mellan olika åtgärder inom narkotikapolitiken ska skapas genom att stärka narkotikapolitiken på tre områden, kortfattat: Inför nationell vårdgaranti för personer med narkotikaberoende. Utveckla kriminalvården till ett högkvalitativt behandlingssystem för narkotikamissbrukare. Uppgradera och samordna insatserna mot den organiserade gränsöverskridande narkotikabrottsligheten.

Bra. Sluta fokusera på polisiära insatser mot rekreationsbrukare av droger och satsa på att hjälpa dem som drabbats av missbruk. Rikta de polisiära insatserna främst mot den organiserade brottsligheten istället för mot småhandlarna.

Pressmeddelande
Årsrapport 2003-2004

Fram till den 5 oktober pågår den "allmänna motionstiden" i Riksdagen vilket innebär att riksdagsledamöter kan lämna in motioner fram till och med detta datum.

Cannabiskultur ämnar att löpande rapportera om vad våra folkvalda motionerar om i narkotikafrågor.

2004/05:c401 av Sofia Larsen (c) Nationellt projekt mot narkotika - inför Kumlamodellen i hela landet

Sofia Larsen är bekymrad över att droganvändandet ökar bland unga i Sverige. För att bemöta detta så vill hon införa något hon kallar för Kumla-modellen över hela landet. Kumla-modellen har praktiserats i Kumla kommun och Sofia beskriver modellen så här:


Jag mailade Sofia och frågade om en tydligare beskrivning av det hon vill genomföra över hela landet men fick bara en enradare till svar där jag hänvisades till Kumla kommun. Jag har nu kontaktat dem och bett om att få ta del av beskrivningar av Kumla-modellen samt resultat från eventuella utvärderingar av den.


2004/05:m1156 av Ulf Sjösten (m) Nya droger

Ulf Sjösten vill att staten snabbare ska kunna narkotikaklassificera nya droger.



2004/05:m1143 av Ulf Sjösten (m) Drograttfylleri

Ulf Sjösten vill höja straffskalan för drograttfylleri till ett års fängelse.

Det absolut största drogproblemet på de svenska vägarna är alkohol som orsakar betydligt mer olyckor än alla illegala droger tillsammans. Vill Ulf minska problemen med olyckor som orsakas av drogpåverkade människor så borde han i första hand fundera över åtgärder mot bilförare berusade av alkohol.


Motionera publiceras löpande i Rixlex och kan läsas här under rubriken "Bläddra bland 2004/05".

Folkhälsominister Morgan Johansson skriver på DN Debatt att det "bör övervägas om det inte är rimligt att genomföra" en vårdgaranti "för de missbrukare som är allra mest utsatta, men har hittat motivation för ett annat liv". Inom kort ska en utredare tillsättas med uppgift att lägga förslag till hur en sådan vårdgaranti ska utformas.

Morgan vill nu "ta nästa steg, och tillsammans göra en kraftfull satsning på missbrukarvården. Vi måste bli mycket bättre på att hjälpa människor som fastnat i ett alkohol- eller narkotikaberoende, att bli fria från sitt missbruk". Han konstaterar även att "samtidigt som missbruksproblemen ökat, har samhällets insatser för missbrukarna minskat".

Inför varje budget så utlovas det mer resurser till vård av missbrukare. Dessa löften hålls sällan, men ska man försöka vara positiv så är det ju bra att ministrarna har dessa intentioner. Formuleringarna "allra mest utsatta" och "har hittat motivation" är dock oroande, vem ska besluta om en person "har hittat motivation"? Om en hårt ansatt byråkrat med sinande kassakista ska ta beslutet så är det nog lätt hänt att plånboken får tala genom att förklara att missbrukaren inte är "allra mest utsatt" och inte riktigt "har hittat motivation".

DN Debatt

Saxat från FAJAF:

Två stora nordamerikanska dagstidningar har brutit mot drogkrigets tabun och kommit ut för en legalisering av marijuana i en trend som bryter ny mark.

Colorados största och mest inflytelserika tidning, Denver Post, kallade i en söndagsledare på legaliseringen av marijuana, en radikal granskning av landets droglagar och ett slut på obligatoriska minimumstraff. Det som påverkade deras nya inställning var åsikterna av ledande konservativa som William Buckley från National Review och inte minst en ny essäbok om meningslösheten med drogförbudet som Fajaf skrivit om tidigare, "The New Prohibition", där många av författarna kommer från just Colorado.

"Det första steget mot en rationell drogpolitik är att legalisera, reglera och tungt beskatta försäljningen av marijuana, med skatterna öronmärkta att finansiera behandlingsprogram för offer av verkligt farliga droger," löd en av raderna i ledaren. Colorado har också rört sig i den riktningen, innnehav av mindre än 28 gram cannabis anses idag som ett mindre brott med maxböter på 750 kr och väljarna har även godkänt medicinsk marijuana.

Men ledaren säger att det är så långt delstaten kan gå på egen hand och anser att "det är dags för kongressen och presidenten att utropa en vapenvila i vad som inte har blivit ett krig mot droger utan ett krig mot personer som använder droger."

I ett stycke summerar man hela den konstiga situationen på ett väldigt bra sätt när man citerar en artikel i National Review från den 29 Juni av Buckley där han stödjer förslaget att "regeringen bör behandla marijuana mer eller mindre på samma sätt som den behandlar alkohol: de bör reglera den, beskatta den, och göra den olaglig bara för barn."

Tidningen vill se "en förnyad bedömning av drogkriget som innebär en utvärdering av varje drogs effekt på användaren och sen anpassa den lagliga statusen av den drogen därefter."

Du kan läsa ledaren "It's Time to Rethink and Reform Drug Laws" här.

Kanadas National Post har också kommit ut ur den homosexuella garderoben av 2000-talet och kallat på legaliseringen av marijuana. Tidningen som är bland de tre största i landet citerar två nutida fall och det motsägande sättet de sköts som ett övertygande skäl för legalisering.

Det ena fallet rör Vancouvers Da Kine Café som har sålt marijuana i en Amsterdam-liknande coffeeshop-sättning i fyra månader för att utmana lagarna genom att påtvinga en razzia mot kaféet. I början struntade polisen i den öppna försäljningen av cannabis, men till slut inträffade en stor polisräd efter att ägaren gått ut i media.

Ändå tog det två veckor av intensiv media fokus för att tvinga Vancouvers polis att till slut göra anhållningar vid kaféet. Jämför den motvillighet att upprätthålla marijuanalagarna med den hårda 90-dagars domen som frökungen och cannabisaktkivisten Marc Emery fick i en annan del av Kanda, Saskatoon. Hämndlystna myndigheter där åtalade honom för smuggling efter han delat en joint med en åskådare vid ett marijuanaprotestrally.

Tidningen jämförde de två fallen och de gillade inte vad de hittade. "När våra droglagar upprätthålls så godtyckligt [...] så är behovet av reform uppenbart," skriver man. "Den enda vettiga vägen att gå är att upphöra med det poänglösa förbudet av en substans som är varken mer farligare eller mer beroendeframkallande än alkohol eller tobak."

Ledaren sammanfattas med orden: "Det är dags att göra officiellt vad Vancouvers myndigheter uppenbarligen redan acccepterat, och legalisera marijuanan."

National Posts ledare "Pointless Prohibition" finns tillgänglig online här.

Det tyska hälsodepartementet rapporterar att drogrelaterade dödsfall har minskat med 11.6% under det första halvåret av 2004. 555 personer dog i hela Tyskland från bruket av illegala droger under perioden, en sjunkning från mer än 600 personer under samma period ett år tidigare. Tysklands narkotikapolitik bygger i stor del på skadereducering och landet har varit en pionjär i användningen av injiceringsrum, säkra och rena konsumeringsrum, opiatsubstitutbehandlingar och heroinförsörjningsterapier som gör att opiatberoende ökar sina chanser att överleva. Nedgången av drogrelaterade dödfall är en stabil trend som går tillbaks flera år, enligt en talesman från departementet.

FAJAF
Drug War Chronicle

Just nu pågår arbetet med att sätta upp en ny strategi för att bemöta narkotikaproblemen inom EU. Den nya strategin ska presenteras i oktober detta år för ett godkännande senast under våren 2005.
Handlingsplanen kommer att innehålla en utvärdering av nuvarande strategi och ett nytt upplägg för de närmsta fem åren.

Som ett led i detta genomfördes en konferans i Dublin i maj i år. Över 200 experter var närvarande och diskuterade en gemensam EU-strategi. Joep Oomen, representant från ENCOD, säger att bland annat sverige var ursinniga över att fokuseringen under konferansens första dag låg på diskussioner om nödvändigheten av att förändra strategin över hur narkotikaproblemet hanteras. Men Oomen säger även att han hade haft en konstruktivt samtal med en representant från sveriges Justitiedepartement som sagt att han ansåg att drogdebatten var alltför dogmatisk.

Svenska förbudsförespråkare börjar nu oroa sig. Malou Lindholm på Hassela Nordic Network varnar för att Sveriges narkotikapolitik kan komma att underordnas EUs. Som exempel på detta uppger hon att Sverige nyligen tillåtit utökade sprututbytesprogram och behandling med substitutionsdroger som metadon och subutex.

Drugnews skriver att "I Bryssel arbetar grupperna ofta inom de politiska partierna och kan därför delta i dialogen som jämbördiga parter. Faran för Sverige och svensk narkotikapolitik är att vi kan bli tvungna att följa de beslut som drogliberalerna driver igenom i Bryssel, menar Lindholm".

En ny konferans har nyligen genomförts där "Många av talarna på konferenserna var starka förespråkare för legalisering av narkotika och det märks på planens formulering. Man talar om skademinskning och hälsoskydd istället för bekämpning av narkotikaproblem. ... Enligt Malou Lindholm är det ingen slump att arbetet med EU:s nya narkotikastrategiplan når sin kulmen just när Holland är ordförandeland."

Maria Renström – på regeringens kommitté Mobilisering mot narkotika – avfärdar Malous farhågor.
– Svensk narkotikapolitik bestäms i Sverige av regering och riksdag, säger Renström.

Det ser lovande ut och Cannabiskultur kommer noggrant följa utvecklingen av EUs nya narkotikastrategi.

Stop the Drug War
Drugnews
Encod

En ny studie tyder på att THC, den aktiva substansen i cannabis, även kan skydda mot cancer. Enligt forskarna så stoppar THC spridningen av Gamma herpes viruset som ökar riskerna för att få cancer av typerna Kaposis Sarcoma, Burkitts lymphoma och Hodgkins disease.

Gamma herpes virus skiljer sig från Herpes simplex virus som ger upphov till mun- eller genital herpes.

När man en gång blivit infekterad av Gamma herpes virus så är det omöjligt att bli av med dem och de ligger passiva under långa perioder lagrade i de vita blodcellerna. När som helst kan viruset bli aktivt, börja replikera sig själv, ta sig ur det vita blodcellerna och börja infektera nya celler. Så fort en cell är infekterade ökar risken att den ska utveckla cancer.

Forskningsteamet upptäckt består i att denna plötsliga aktivering av viruset förhindras om de infekterade cellerna har växt i närvaro av THC.

Forskningsteamet hoppas på att deras upptäckt ska leda till utvecklingen av nya mediciner som stoppar spridningen av viruset men poängterar att mer forskning behövs.

BioMed Central
BBC News

Polisförbundet och Mobilisering mot narkotika genomförde under sommaren intervjuer med 188 när- och narkotikapoliser om situationen gällande kriminella nätverk och narkotika i deras närområde.

I 20 av 21 myndigheter finns det kriminella nätverk. 55 procent av närpoliserna uppskattar att mer än hälften av vardagsbrotten utförs av narkomaner. 21 procent tror till och med att andelen överstiger 75 procent. 28 procent av närpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har tillräckligt stöd av chefen i narkotikabekämpningen. 48 procent av närpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de saknar viktiga kunskaper för att bekämpa narkotikan. 76 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har rätt verktyg och arbetsmetoder för att bekämpa narkotikan.

Polisens uppfattning är att en stor del av "vardagsbrotten", såsom inbrott, stölder och snatteri begås av narkomaner. Det stämmer troligtvis, de tunga narkomanerna är beroende av sitt knark för att överhuvudtaget fungera, deras första prioritet ligger i att skaffa fram pengar för att införskaffa sin drog. Inkomsterna från ett vanlig jobb räcker inte till och det som återstår för dem är att begå brott för att skaffa fram pengarna. Om dessa missbrukare fick drogen utskriven av läkare skulle de inte behöva begå brott för att finansiera sitt missbruk. De skulle inte behöva stödja den organiserade brottsligheten med enorma intäckter. De skulle inte behöva langa knark och de skulle inte ha intresse av att introducera nya människor för narkotika. Missbrukande kvinnor skulle inte behöva prostituera sig. Polisen skulle kunna lägga sin hårt ansträngda resurser på annan brottslighet, exempelvis våldtäckter och misshandel.

Polisen och samhället försöker hantera denna problematik på ett helt annat sätt, genom att bestraffa dem som fallit offer för ett narkotikamissbruk.

Men det finns poliser som insett att detta inte är en lösning på problemet utan att det faktiskt kan förvärra problemet.

Bertil Claesson, närpolischef i förorten Angered utanför Göteborg, går så långt som att påstå att polisen i dag faktiskt är en del av problemet i stället för en del av lösningen.

- När vi griper ungdomarna så bekräftar vi deras utanförskap och de tar ännu ett steg bort från samhället. Därmed inte sagt att vi ska låta bli att lagföra brott, men vi måste börja titta på andra metoder, säger han.

Hallands Nyheter

Enligt en treårsplan ska "Alkoholmissbruk och narkotika motarbetas. Det förebyggande arbetet riktat mot ungdomar, föräldrar och andra vuxna fortsätter inom ramen för de nationella handlingsplanerna mot alkohol och narkotika. Missbrukarvården ges ytterligare resurser. Insatser för rehabilitering av missbrukare stärks. Satsningen på narkotikafria fängelser fortsätter. Den snabbt växande gränshandeln med kopplingar till brottslighet måste stävjas".

Inget nytt under solen. Vi går vidare som vanligt och det blir mer av "Knark är bajs" och liknande "förebyggande" arbete. Missbruksvården utlovas alltid mer pengar när narkotikaproblemet tas upp men i själva verket så minskar missbruksvårdens resurser, framtiden får utvisa om Göran kommer hålla löftet denna gång. Sverige ligger idag i EU's toppskikt vad gäller andelen tunga narkomaner och andelen narkotikarelaterade dödsfall (EMCDDA) och det är anmärkningsvärt att vi bara trampar på i samma gamla fotspår medans antalet tunga missbrukare ökar för var dag som går (trots att de dör av i en rask takt). Det behövs genomgående attitydförändringar gentemot narkotikaproblematiken, inte mer av misslyckade åtgärder, fagra ord och tomma löften.

Regeringsförklaringen 14 september

Tommie Nygren är talesman för den svenska organisationen för en reform av cannabislagarna, Normal, och har nyligen påbörjat en artikelserie, "Myter om droger", på Sourze. Första artikeln handlar om beroende och hur man enkelt kan "bevisa" att någon är beroende genom att hävda att personens nekande till att han är beroende är ett bevis för att han faktiskt är beroende.
När det gäller cannabis så påstås det ofta i myndigheternas "droginformation" att cannabisrökaren helt saknar självinsikt, och när cannabisrökaren förnekar att han är beroende så tas det som ett bevis för att teorin om avsaknaden av självinsikt stämmer.

Tommie avslutar sin artikel med att förklara att "om en person förnekar att han missbrukar och / eller är beroende så kan det alltså vara så att han faktiskt inte är det".

I övrigt är det just nu gratis att skriva i kategorin Alkohol & Droger på Sourze. Ta tillfället i akt och säg din mening.

Myter om droger - del 1
Intervju med Tommie Nygren i Slitz

Är man någorlunda insatt i USA's marijuanapolitik så levererar "Pengar som gräs" inget nytt men är en bra sammanfattning av marijuanapolitikens historia, verkningar och motståndet mot den. Essän bygger på historian om en storskalig marijuanodling som till slut leder till att Mark Young, som endast förmedlat kontakten mellan säljare och köpare, blir inlåst i ett hårdbevakat fängelse för resten av sitt liv. Denna historia varvas med statistik, fakta och anekdoter.
Schlossers kritik mot marijuanalagarna är främst inriktat på att lista exempel på de löjligt hårda straff som vissa delstater dömer ut även för enbart innehav och bruk men han är tydlig med att han anser att lagarna bör genomgå en rejäl förändring.

Översättningen av boken är dålig, språket haltar sig fram och det känns bitvis som om den är översatt ord för ord. Översättaren saknar förståelse för begreppen cannabis, marijuana och hasch. Hasch används exempelvis ofta som en synonym för marijuana. När det redogörs för tillgången av narkotika i ett fängelse så blir det lätt fånigt att läsa att det finns god tillgång på hasch, men även "haschish" som i övrigt är ovanligt i USA förekommer bland fångarna. Även kvällstidningsord som "haschplantor" används flitigt.

För cannabisentusiasten så finns det inte mycket att hämta ur "Pengar som gräs", det finns betydligt bättre böcker, som exempelvis "Cannabis: A History", att läsa om man vill lära sig mer om cannabis. Det positiva med "Pengar som gräs" är att den är mycket omtalad, har en stor spridning och kommer läsas av många som vanligtvis inte intresserar sig för dessa frågor.

Tidigare artikel om Pengar som gräs
Tidigare artikel om Cannabis: A history

Sharon Rödner från SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs) vid Stockholms Universitet har på postat följande förfrågan på webbforumet Magiska Molekyler.


Magiska Molekyler
Sorad

Vart tredje brott i Västra Götaland är kopplat till narkotikamissbruk. Dessa narkotikabrott kostar samhället runt en och en halv miljard per år här i länet.

Det visar en ekonomisk uppskattning som polisens utredare Peter Rönn har gjort. Han föreslår därför en kraftfull insats för att hjälpa brottsbelastade missbrukare. Detta för att därmed minska brottsligheten.

Tillgången på narkotika har aldrig varit så god som den är idag, och enligt Walter Kegö på Mobilisering mot narkotika har vi aldrig förut varit så långt ifrån målet om det narkotikafria samhället. Brottsligheten som följer av detta är mycket stor, och den drabbar alla, direkt i form av inbrott och stölder, indirekt genom att rättsväsendet måste lägga stora resurser för att hantera denna brottslighet.

Polis och tull förmår inte att ens minska tillgången till narkotika i samhället och för att minska den brottslighet som följer av narkotikamissbruket så måste vi gå andra vägar än polisiära. Peter Rönn vill hjälpa missbrukarna och det är en hedervärd inställning och det är positivt när polis ropar på annat än hårda straff.

Vård av missbrukare löser dock inte det akuta problemet med kriminalitet och misär utan måste ses som en långsiktig strategi för att minska mänskligt lidande. En vårdplats kostar stora pengar och många narkomaner är inte ens intresserade av att bli drogfria. Svenska folket ser hellre att resurser läggs på exempelvis skola och äldrevård än på att rehabilitera 'pundarjävlar'. En omfattande missbruksvård minskar problemen i det långa loppet men löser inte problemen vi har nu, och möjligheterna till den omfattande vård som skulle krävas för en betydande minskning av kriminalitet saknas det resurser till.

Narkotikamissbrukaren bör betraktas som en person som behöver medicinsk hjälp och ha en läkare som skriver ut de preparat han behöver för att fungera. Missbrukaren begår brott för att kunna köpa den drog de är beroende av. En stabil och billig tillgång av narkotika till redan etablerade tunga narkomaner gör att de inte behöver stjäla, langa eller prostituera sig för att få sin dagliga fix. På detta sätt så kan vi minska denna grupps brottslighet kraftigt. När missbrukaren kan fokusera på annat än att skramla ihop pengar så ökar dessutom hans möjligheter och vilja till drogfrihet.

Sveriges Radio

Statens folkhälsoinstitut har släppt en uppdaterad version av rapporten "Skador av hasch och marijuana". Rapporten är författad av Jan Ramström och gavs ut första gången 1997. Den nya rapporten är uppdaterad med ny forskning.

Mer om detta kommer framöver.

Folkhälsoinstitutet
Rapporten

En ny undersökning bekräftar vad många sjuka i Multipel Skleros vetat länge, att cannabis minskar symtomen av sjukdomen, bland annat stelhet och smärtor i musklerna och spasmer.
Forskningen, som presenterades på British Association for the Advancement of Science Festival, i Exeter, visar även på att cannabis har långsiktiga effekter på sjukdomen.

Aftonbladet rapporterade om detta och det är bra att även svenska MS-sjuka får denna information. Kanske finns det nu svenskar som för första gången på många år som slipper smärtorna och spasmerna efter det att deras tonåringar införskaffat marijuana och bakat en välgörande kaka till sin sjuka förälder.

Rapporten
Aftonbladet
BBC News

Nils-Ivar Jönsson är en av de poliser som jobbat längst med narkotikafrågor i Stockholmsområdet. Drygt 20 år har han ägnat åt att bekämpa den drogrelaterade kriminaliteten, först i Huddinge, sedermera i Stockholms centrum. Han är nu chef för ungdomsroteln i City och har i DN kommenterat den nyligen publicerade drogvaneundersökningen. Jönsson menar att ungdomars narkotikakonsumtion i första hand handlar om trender och ungdomarnas attityd till droger.

- Trenderna kommer och går. Vissa perioder är det häftigt att testa knark och dricka sig full, medan det under andra perioder är helt ute, resonerar Nils-Ivar Jönsson.

Han poängterar dock att ungdomars konsumtion av berusningsmedel i huvudsak har med attityder att göra och att betydelsen av tillgången till alkohol och droger är betydligt mindre.

- Ungdomars inställning till det här är helt avgörande, säger han och hoppas att drogvaneundersökningen verkligen visar tecken på en ihållande positiv trend.

Förbudet mot illegala droger har mycket liten påverkan på konsumtionen, däremot skapar det en svart illegal marknad som i sig orsakar stora problem. När Nils-Ivar Jönsson och hans kollegor inser även detta så har vi nått en bra bit på vägen mot en pragmatisk narkotikapolitik där målet är att minimera skadorna istället för att fantisera om ett narkotikafritt samhälle.

DN

Ordfront har nyligen släppt Eric Schlossers andra bok "Pengar som gräs - Sex, droger och svart arbetskraft". Schlosser slog igenom med dunder och brak för två år sedan med den mycket uppmärksammade "Snabbmatslandet". "Pengar som gräs" handlar om den svarta marknanden i USA och består av tre essäer som handlar om cannabisindustrin, porr och svart arbetskraft. Boken är recenserad i flera svenska tidningar.

Helsingborgs Dagblad skriver:

"Den ene var en karismatisk skojare i femtioårsåldern som påstod sig vara försäljare av begagnade jordbruksmaskiner. Den andre en arbetslös lastbilschaufför. Båda ville tjäna stora pengar. I november 1988 träffades de på Dennys bar nära flygplatsen i Indianapolis för att diskutera storskalig marijuanaodling.
De behövde jordbruksmark och en lada. De hittade en äldre kvinna med dålig hörsel som ville sälja en. De anställde en grupp odlare som plöjde upp marken, gödslade och planterade majs. När majsplantorna nått en viss höjd fick de agera insynsskydd åt 12 500 marijuanaplantor som stoppades in mellan dem. Innan majsen var skördad tog de två odlarna in marijuanan, putsade och torkade den. Snart hade de fyrahundra kilo högkvalitativ cannabis, färdig att sälja.
De tog kontakt med en trettiosexårig motorcykelreparatör, en småhandlare vid namn Mark Young, tidigare straffad för att ha stulit sin flickväns stereo, som förmedlade några kontakter. Efter tre månader städades ladan ur och bondgården såldes, den hade då odlat fram och sålt marijuana för en miljon dollar.
...
Effekterna blir absurda: Mark Young och skojarna spårades till slut upp av polisen och ställdes inför rätta. Eftersom Young var straffad tidigare och eftersom det finns en regel som heter "three strikes and you'r out", en återfallsförbrytare får bara tre chanser, var hans öde beseglat. Young dömdes till livstids fängelse. Han hamnade i en rymningssäker superbunker ute i Kansas ödemarker, i ett av USA:s farligaste fängelser där fångar knivhugger varann till döds i matsalen för skulder på 50 dollar, kliver över liken "för att komma till salladsbordet". Schlosser besöker Mark Young där. Beskrivningen av fängelsemiljön borde vara obligatorisk läsning för alla som nu likt vår egen justitieminister förespråkar en sådan superbunker också i Sverige.

Youngs öde illustrerar en pervers utveckling: idén om obligatoriska minimistraff för narkotikabrottslingar har omvandlat fängelseklientelet. I dag sitter över 300 000 amerikaner i fängelse för narkotikabrott, de flesta för mindre förseelser som att ha rökt marijuana. Till skillnad från vad som gäller för våldsbrottslingar omfattas inte marijuanabrottslingar av regler om benådning. Hur kommer detta sig? Schlossers analys är: en kollektiv politisk paranoia: knarkbrott betraktas som en mer skrämmande ondska än något annat brott. Schlosser, som inte alls är drogliberal, förespråkar ändå en avkriminalisering av marijuana som ett första steg i kriget mot knarket."


Göteborgsposten skriver:

"En ekonom har uppskattat att USA:s svarta marknad uppgår till cirka tio procent av dess BNP. Cannabis är troligen landets ekonomiskt viktigaste jordbruksprodukt.
...
Schlosser är på sunda förnuftets grund tveklöst narkotikaliberal och han moraliserar inte alls över porren. Den kristna konservativa höger som han polemiserar mot delar ju som bekant sin syn på narkotika med svenska socialdemokrater och sin syn på porr med de flesta vänsterfeminister.
Och förvisso är det från USA som amerikanen Schlosser hämtar sina exempel, men i motsats till vad som antyds i baksidestexten så är det inte det som är huvudsaken. Som Schlosser själv skriver är den svarta marknadens andel av ekonomin troligtvis än större i Europa, där både skatter och arbetslöshet är högre. Kritiken mot USA:s med alla mått mätt misslyckade "war on drugs" kommer - på en högre politisk nivå - oftare från republikaner än från demokrater. Att spärra in marijuanarökare på livstid kostar mycket pengar, och amerikaner gillar inte att betala skatt. Inte lika mycket som de gillar att röka gräs, i alla fall.
...
Schlossers reportage om kriget mot marijuanan innehåller inte mycket nytt men är en utmärkt sammanfattning av ett storskaligt hycklande inslag i amerikansk politik. På svenskt håll slipper vi förresten inte heller krigsmetaforer: regeringens kansli för narkotikapolitisk samordning kallas "Mobilisering mot narkotika" och Björn Fries är dess "narkotikageneral". (Som Susan Sontag flera gånger har påpekat är "krig" - det må vara mot narkotika eller terrorism - en metafor man bara tar till när man vill rättfärdiga maximala kostnader för minimala resultat)."


Kristiansstadsbladet skriver:

"År 1619 lagstiftades för första gången i USA om marijuana. Det skedde genom påbud om odlingar. Drygt trehundra år senare kriminaliserades innehav, men efter några år, när andra världskriget bröt ut, uppmuntrades bönderna att odla marijuana. Det gick lätt, ty det växer som ogräs. År 1972 föreslog en statlig utredning att innehav skulle avkriminaliseras. Det skedde inte, men konsumtionen ökade, som högst var den år 1979. Tre år senare förklarade president Reagan krig mot drogen. En krigsåtgärd var att minsta innehav kunde straffas som vore det värsta sortens krigsförbrytelser.
Eric Schlosser ger en lång rad häpnadsväckande exempel på hårda straff för innehav av marijuana. En rullstolsbunden man som använt drogen som medicin mot smärtor dömdes till livstids fängelse. Under 2001 arresterades 724000 personer i samband med marijuana. Straffen är både godtyckliga och skiftande i olika delar av landet. Ett brott som i en stat straffas med böter på några tusenlappar kan i en annan stat ge livstids fängelse.
Kriget mot marijuana kommer att förloras, av flera skäl. För det första är drogen inte lika farlig som tobak och alkohol. För det andra är antalet odlare så många att de inte kan stoppas. Den amerikanska staten använder redan nu miljarder på kriget mot marijuanan. Framgångarna har varit begränsade. Mellan en och tre miljoner beräknas odla marijuana, varav 100000 - 200000 är kommersiella odlare. För det tredje är antalet konsumenter gigantiskt. Under den senaste månaden har tolv miljoner i USA använt marijuana.

Uppfinningsrikedomen när det gäller odlingar känner inga gränser. Små odlingar av marijuana växer i stora spannmålsfält. Under resor i norra Kalifornien har jag ofta blivit tillsagd om att vara försiktig. Odlare skjuter först och frågar eventuellt sedan. Odlarna har anledning att vara vaksamma. Schlosser berättar om grupper som har specialiserat sig på att skugga odlare för att stjäla från deras fält.
En växande del av marijuanan odlas inomhus. Det sker i lokaler som hyrs under falska namn och där all betalning är kontant. Schlosser följer både odlare och spanare på deras arbete.
Att reportern är på plats är den viktigaste förklaringen till varför boken är spännande. Fakta i all ära, men det slår inte närvaro. Kombinationen är oslagbar."


"Pengar som gräs" kan beställas på Bokus och kostar 166 kr. Jag fick hem min kopia igår och återkommer med en recension när jag läst den.

Björn Fries var häromdan i Lund och pratade om svensk narkotikapolitik. En medlem på Magiska Molekyler besökte tillställningen och har i ett inlägg skrivit ett referat av föredraget som nedan publiceras i sin helhet.

"Björn Fries pratade, på initiativ av Utrikespolitiska föreningen, om hur det är att leda regeringens arbete mot narkotika. Han menade att den svenska modellen måste inrikta sig än mer på behandling och prevention, inte repression. Sverige har redan mycket hårda straff om man ser internationellt sett och dessutom har det visat sig upprepade gånger att hårda straff knappast avskräcker folk, sa Björn Fries.

Föredraget var egentligen ganska slätstruket och mycket av det fina prat som skedde hade ingen återkoppling med fakta eller uttalande om hur kampen för olika maktintressen ser ut. Björn Fries verkade dock var ganska fast vid att vård, forskning (ja, även kvalitativ om lättare droger) och prevention är mycket bättre medel än hårda straff.

Den lilla statistik vi fick ta del av visade att ca 1/4 svenska ungdomar har provat narkotika. I Europa är den siffran ungefär dubbelt så hög. Dessutom fortsätter svenska ungdomar med bruket i klart mindre utsträckning än europeiska ungdomar. Fries visade även siffror på att andelen ungdomar som provar narkotika inte ökar i någon alarmerande takt, tvärtom så finns det tendenser till det motsatta. Antalet tunga missbrukare som dör ökar dock och har så gjort under hela nittiotalet (vilket i princip var hela mätperioden).

Under frågestunden försökte en nyliberal hävda att Fries och hans knektar (och allt vad det var, målande beskrivningar hade han i alla fall) höll på att skapa en orwellsk stat men tack vare den aggressiva och raljanta tonen så fick vi inget svar. Fries bara suckade och undrade om snubben inte hade något bättre att bry sig om än att sajten Knark är bajs kostade 100 000 kronor för skattebetalarna.

Föredraget var inte speciellt välbesökt. Vi var ett gäng tokers där men annars var det mest blonda flickor med ambitioner som besökte mötet."

Det är glädjande att Fries insett att hårda straff och polisiära åtgärde knappast avskräcker folk och har en liten inverkan på konsumtionen av narkotika. Bland politiker och frivilligorganisationer så finns det ofta en övertro på effekterna av juridiska och polisiära åtgärder, medans andra instanser, som t ex Brottsförebyggande Rådet inte delar denna uppfattning. I rapporten "Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten" skriver BRÅ att:

"Det är det orealistiskt att i alltför hög grad förvänta sig mätbara effekter av polisens arbete, när narkotikamissbruket i så hög grad påverkas av andra faktorer i samhället: strukturella (exempelvis arbetslöshet), kulturella (ungsdomstrender) eller sociala (till exempel familjeförhållanden)".

Magiska Molekyler
Brottsförebyggande rådet

Bland ungdomar i högstadiet och gymnasiet så minskar konsumtionen av alkohol och illegala droger.

Den totala konsumtionen av alkohol har sjunkit med nästan 25 procent jämfört med 2002, i bägge åldersklasserna och för såväl pojkar som flickor. Andelen elever som anger att de röker har också sjunkit. Även andelen som någon gång provat narkotika har sjunkit med ca 4 procentenheter.

Detta är resultatet från Stockholms stad drogvaneundersökning som genomförts vartannat år sen 1972. Metoden är att en enkät ställs till Stockholms samtliga elever i årskurs 9 samt i gymnasiets årskurs 2. Undersökningen är troligen Sveriges mest omfattande attitydundersökning om ungdomars inställning till droger och innefattar svar från mer än 18 000 ungdomar, varav 10 000 kommer från Stockholms stad.

Olyckskorparna som menar att vi håller på att supa ihjäl oss påstår att billigare och mer lättillgänglig alkol leder till ökad konsumtion. Men trots att alkoholen blivit just billigare och mer lättillgänglig så minskar alltså ungdomars supande. Samma sak gäller tobaksrökning, över hela västvärlden så minskar antalet rökare.

Avgörande för hur en drog konsumeras är i första hand människors attityd till drogen. Och denna förändrar man inte genom hot och bestraffning, utan genom att upplysa människor om de faktiska risker som är förknippat med bruket av drogen.

En legal marknad kan regleras och kontrolleras. Exempelvis så ställer myndigheterna krav på att cigarettpaket ska ha stora varningstexter och att alkohol inte får säljas till minderåriga eller berusade. Punktskatter som syftar till att hålla ner konsumtionen kan tas ut. På en illegal marknad finns det däremot inga regler, knarkhandlarna betalar ingen skatt, handeln pågår dygnet runt och de tar ingen hänsyn till varken åldesgränser eller folkhälsa.


Pressmedelande
Resultatet av undersökningen

Inför presidentvalet i USA så sänder MTV en serie dokumentärer med namnet "Choose or Lose" som ska få ungdomar att engagera sig och gå och rösta i november.

Ett av avsnitten kommer att handla om USA's narkotikalagar. Målet med dokumentären är att utbilda ungdomar om nuvarande droglagar och diskutera frågeställningar runt det amerikanska kriget mot drogerna (War on drugs).

Nu söker MTV unga människor som sitter fängslade för icke-våldsamma narkotikarelaterade brott. De vill intervjua människor som på grund av sitt narkotikaberoende får allt längre fängelsestraff utan erbjudande om behandling för beroendet.

Denna dokumentär behandlar Amerikanska förhållanden (som dock har stora likheter med hur vi har det i Sverige) och kommer troligtvis inte ens att sändas i Europa. Det är dock mycket lovande att stora mediabolag tar upp ämnet till debatt. När kommer svensk mainstreamedia ifrågasätta det moraliska och praktiska i att betrakta de som fallit offer för knarket som kriminella?

Drug Policy Alliance Blog

Dagens Industri skriver om de nya knarkarna. Finansanalytikern Fredrik Ljung och chefsrekryteraren Martin Sjöberg var beroende av alkohol, Rohypnol, amfetamin, kokain, ecstasy och heroin. Idag så arbetar de med att informera företag om det nya missbruket och om hur de lyckades kombinera sitt missbruk med avancerade och krävande arbeten.

DI skriver att "Det är de förlegade bilderna av alkoholisten - som a-lagaren på parkbänken - och av narkomanen - som den nedgångna knarkaren i stripigt hår och smutsig jeansjacka - som gör det så svårt för omgivningen att förstå att den duktiga kollegan eller den välklädda grannen kan ha missbruksproblem".

Det är inget nytt att det finns andra människor än plattan-pundaren och parkbänks-alkoholisten som har missbruksproblem. I sverige finns idag flera hundra tusen läkemedelsmissbrukare. I nöjes- och krogbranschen så är illegala droger ett vanligt inslag. Och även bland det fina folket med välavlönade arbeten så knarkas det.

Det som är avgörande för om missbrukaren hamnar på plattan eller inte är personens ekonomiska möjligheter att finansiera sitt missbruk.
Läkemedelsmissbrukaren får sitt knark utskrivet av läkare och han har råd med hyran, kläder och hygienprodukter. Den högavlönade missbrukaren prioriterar knarket men har råd med hyran, kläder och hygienprodukter även efter det att drogerna är betalda. Den svensson som utvecklar ett missbruk av tung narkotika prioriterar knarket men har sen inte råd med hyran, kläder och hygienprodukter. Och det är han som blir den nedgångna hemlösa knarkaren i stripigt hår och smutsig jeansjacka.

De är beroende av samma substanser, men deras livssituation ter sig väldigt olika.

Anti-knark-propagandan som visar upp den kriminella plattanpundaren är felaktig och kontraproduktiv. Den leder till att upptäckt av missbruk försvåras och marginaliserar de som drabbas hårdast av missbruket. Myndigheterna tappar i auktoritet då det är så uppenbart att delar av deras information är felaktig och ibland direkt lögnaktig.

För att hjälpa plattan-pundaren så är det inte större batonger och hårdare straff som behövs, det som krävs är att de ska betraktas på samma sätt som läkemedelsmissbrukaren. Fick de tunga narkomanerna sina preparat utskrivna av läkare så skulle de inte behöva begå brott eller prostituera sig för att finansiera sitt missbruk. De skulle ha råd med hyra, kläder och hygienartiklar. Och först då, när man lever ett hyffsat normalt liv, kan man blicka framåt mot drogfrihet. För när man precis har blivit påsatt av fem olika personer och gör sig redo för en natt på en offentlig toalett så ter sig sprutan som ett mer realistiskt alternativ än ett produktivt och drogfritt svenssonliv.

Dagens Industri

Det svenska innovationsföretaget Sector 7G har nu två olika pipor i sin kollektion av röktillbehör.

PiecePipe

Häxjakten på rökare gav företaget ideen om en liten pipa som enkelt kan transporteras laddad och alltid redo för en hit. Detta ledde fram till PiecePipe, en minimal och elegant pipa vars rätta funktion är omöjlig att se när pipan inte är utfälld. PiecePipe är endast 2*4 cm, väger 60 gram och passar perfekt på nyckelknippan. För att vara en sån liten konstruktion så kyls röken fövånansvärt bra. Den enda nackdelen jag kan se är att skålen ibland kan vara för liten, så man får se till att ha den laddad med bra stash. PiecePipe säljs över hela världen och vann nyligen priset för bästa innovation på cannabismässan Cannabusiness.

Twister

Twister har nyligen lanserats och har en unik konstruktion som möjligör att enkelt blanda ut röken med kall luft. Twister är designad med fenor på pipskålen som minskar värmen och en fjäder som tillåter fräsch luft att komma igenom medan du inhalerar. Bara vrid den rostfria stålfjäderna för att släppa in önskad mängd kall luft. Pipan är enkel att plocka isär för rengöring och kan med ett enkelt handgrepp förvandlas till en icke-pipa genom att förbinda munstycket med skålen. Twister finns i tre storlekar för att passa dina specifika vanor.




Piporna kan köpas på ett flertal webbshoppar, exempelvis Kulu Trading och Roor, samt i flera butiker i Stockholm.

Butiker i Stockholm som säljer piporna:

ICS
Wollmaryxkullsgatan
T-bana MariaTorget

Star People Design
Katarina Bangata

Le Mirage
Västerlånggatan

Stureplans Tobak
Stureplan

Webbsida för PiecePipe och Twister
Cannabusiness

Svenska högskolestudenters narkotikavanor är nu kartlagda. Uppdraget har utförts av SoRAD, Stockholms Universitet och har finansierats av Mobilisering mot narkotika. I redovisningen finns svar från 4 575 studerande (på grundnivå) från universiteten i Kalmar, Lund, Umeå och Växjö.

Undersökningen visar att 27% av alla högskolestudenter har använt narkotika. Knappt 10% det senaste året och nästan 5% under de första månaderna denna hösttermin. Cannabis är den absolut vanligaste droger och har använts av 25% någonsin och 9% det senaste året.

Pressmedelandet från Mobilisering mot narkotika har en positiv ton där man fokuserar på att en majoritet inte har använt narkotika.

- Enligt den här kartläggningen är narkotikamissbruk ovanligt bland våra studenter, säger Björn Fries i en kommentar.

Mer än var fjärde student har använt narkotika, hur många måste man komma upp till för att Fries ska säga att det faktiskt är ganska vanligt bland svenska ungdomar att testa knark? Och varför värderar man inte resultatet mot målet om att ingen ska använda narkotika. Sett ur det perspektivet är siffrorna katastrofala.

Rapporten avhandlade även studenternas alkoholvanor, detta togs dock inte upp i pressmeddelandet.

96% av studenterna har druckit alkohol de senaste 12 månaderna. 93% sedan terminen började. Cirka 65% drack minst två gånger per månad. 43% av suputerna hade skadats fysiskt, ekonomiskt eller socialt av sitt drickande. Studenter dricker mycket hårt och i denna grupp finns det mycket högre risk för alkoholproblem än bland icke-studenter.

66% höll med om påståendet att alkohol var ett större problem än narkotika i Sverige.
67% ansåg att om cannabisbruk upptäcktes hos en student så skulle han få vård/rådgivning. 33% ansåg att cannabisbrukaren skulle polisanmälas.
Nästan hälften anser att vi ska införa sprututbytesprogram i sverige.
Som skäl till att avhålla sig från att använda narkotika uppgav 94,5% att det inte är bra för hälsan. Samtidigt så uppgav 70% att de skulle öka sitt bruk av narkotika om det blev tillåtet med nu illegala droger. Detta är en motsägelse som det inte ges någon förklaring till.

Alkoholen är ett betydligt större problem än narkotika bland studenterna, vilket de även själva anser. Men visst låter det bättre att gå ut med att 73% inte har testat knark än att 93% har druckit sprit sen terminen började. Regeringen är tysta om det stora problemet, superiet, och lyfter fram en vinklad version av det lilla problemet, illegala droger. Då ser det bra ut och om man bara stoppar huvudet i sanden så kanske problemet med fylleriet löser sig av sig själv?

Rapporten i sin helhet
Pressmeddelande

I Lördagens DN Kultur så kommenterar Fredrik Strage regeringens anti-knarkkampanjer.

Strage skriver att "Mobilisering mot narkotika koncentrerar sig på att trycka kulörta 'Knark är bajs' tröjor - som i och för sig gjorde succe på Hultsfredsfestivalen, särskilt kombinerat med marijuanalövskepsar - men vars infantila tonfall också skapar motreaktioner som sajten Knark Är Najs."

"Hasch framstår som betydligt värre [än sniffning] i de flesta antidrogkampanjer. Att sniffa, eller boffa, är inte ens olagligt. Även om man godtar bananskalsteorin som genomsyrar svensk narkotikapolitik, att lätta droger alltid leder till tyngre, så är det farligare att inhalera butan och propan ur en tändare än att ta ett bloss på en joint. Man riskerar inte att fastna i missbruk eller slås ut socialt. Man riskerar att dö."

Artikeln är inte publicerad på nätet.

Ägaren av Skottlands första cannabiscafe har nu dömts till 500 pund (ca 6700 kr) i böter efter det att han erkänt att han låtit besökare på hans cafee röka cannabis.

The Purple Haze Cafe i Edinburgh öppnade den 29 januari i år, samma dag som cannabis nerklassificerades från en klass B till en klass C drog. På cafeet var det tillåtet att röka cannabis mellan 16.00 och 20.00 för de som betalt medlemsavgiften på 5 pund. Det såldes ingen cannabis på cafeet.

Ägaren till cafeet, Paul Stewart, 37, arresterades tre timmar efter det att cafeet öppnat, som då hade ett hundratal gäster.

Kevin Williamson talesman för Scottish Socialist Party och grundare av Scottish Cannabis Coffeeshops Movement säger att han är glad över att Paul inte fängslades och att det låga bötesbeloppet visar vilket slöseri på polis- och domstolstid detta mål var och att detta inte kommer hindra andra från att starta liknanden cafeer.
- Vårt mål är att få bort cannabis från den svarta marknanden och det vi gör är moraliskt riktigt. Med all säkerhet så kommer vi att samlas för att diskutera hur vi ska öppna ett nytt cafee, och denna gång kommer det att bli mitt i Edinburghs centrum, säger han.

Edinburgh Evening News

Drug Policy Alliance har välkomnat republikanerna till New York med stora annonser i New York Sun. Under hela det republikanska konventet så hade tidningen helsidesannonser med citat från framstående republikaner som menar att kriget mot drogerna inte fungerar, är inhumant och kostar alldeles för mycket pengar. Bland de citerade finner man nobelpristagaren Milton Friedman och guvernör Arnold Schwarzenegger.

New York Times uppmärksammade annonskampanjen med en artikel och DPA tackar dem för att de hjälp till med att få ut budskapet.

Drug Policy Alliance lyckades samla in 11 000 dollar på två dagar för att kunna publicera annonsen under hela veckan som konventet pågick.

Se annonsen här.

Drug Policy Alliance - The Right Response to the War on Drugs

Den Kanadensiska marijuana-aktivisten och entrepenören Marc Emery sitter nu fängslad, dömd till 90 dagars fängelse för överlåtelse av marijuana. Brottet bestod i att dela med sig av en joint under ett protestmöte.

Nu har en petition skapats på nätet som kallar domen för ett justitiemord och som också kallar på legalisering och andra reformer av de kanadensiska marijuanalagarna. Visa ditt stöd och skriv på petitionen.

Läs mer på Cannabis Culture och se en intervju med Emery från fängelser på Pot-TV.

Rimonabant är en medicin som får rökare att sluta och överviktiga att gå ner i vikt. Samtidigt som det motverkar hjärtsjukdomar. Allt tack vare studier av marijuanarökare.

En av cannabis effekter är att aptiten ökar, samtidigt som eventuellt llamående minskar. Marijuana används därför ofta av cancer- och aidssjuka som på grund av sin medicinering får problem med just aptiten och illamående. Efter några puffar på en joint så kan de med god aptit äta sig mätta. Ett enkelt sätt att förbättra livskvaliten för dödssjuka människor och förbättra möjligheterna till överlevnad för svårt sjuka.

Det är denna aptit-ökande effekt som nu forskare studerat för att ta fram fetmamedicinen Rimonabant. Medicinen blockerar de signaler från hjärnan som styr ett överdrivet begär efter mat. Men även andra begär, exempelvis nikotin. Resultatet har nu offentliggjorts på en konferens för hjärtsjukdomar i München.

Om bara sluttesterna går som de ska finns Rimonabant i handeln inom de närmaste två åren.

Aftonbladet