Tullverket har nyligen startat en "antidrogportal" som "�r framtagen f�r att du p� ett enkelt och snabbt s�tt skall kunna skaffa dig fakta om en viss drog".

�Det �r inte alltid l�tt att informera om droger bland unga. Det g�ller att klart ta st�llning mot droger, utan att �verdriva, anv�nda pekpinnar och samtidigt inte heller v�cka nyfikenhet att prova, s�ger projektledaren Lars Hansson, till vardags narkotikainformat�r i Helsingborg, till Drugnews.

Observera att Lars Hansson anser att man inte ska �verdriva n�r man informerar unga om droger.

Studera sen denna bild, med bildtexten "Haschmissbruk", som visas efter "informationstexten" om cannabis p� tullverkets antidrogportal.


Orsakar cannabisr�kning tandlossning? D�lig munhygien?

Detta �r ett bra exempel p� den typ av "information" som svenska myndigheter anv�nder f�r att f�rs�ka skr�mma ungdomar fr�n att testa cannabis.

Hall�! Skr�ckpropagandan funkar inte och det enda resultatet av s�n h�r dynga �r att de ungdomar som bes�ker sajten tappar f�rtroendet f�r tullverket och myndigheternas droginformation. F�r alla vet ju att man inte drabbas av tandlossning f�r att man r�ker marijuana, ja, alla utom narkotikainformat�r Lars Hansson som inte kommer med �verdrifter eller pekpinnar.

Tullens antidrogportal

Antalet butiker som s�ljer odlingsutrustning och cannabisfr�n har �kat kraftigt de senaste �ren. Webbforumen d�r cannabisodling diskuteras �r mer aktiva �n n�gonsin. P� gatan b�rjar det bli riktigt vanligt med hemodlad marijuana ist�llet f�r det importerade haschet.

Odling av cannabis verkar ha tagit fart rej�lt i Sverige och det ser man �ven i tidningarnas skriverier om beslagtagna cannabisodlingar.

Ett urval av tidningarnas skriverier om polisens insatser mot cannabisodlare i Augusti:

2004-08-02, Lule�
I helgen greps sex ungdomar misst�nkta f�r ringa narkotikabrott p� Pite� dansar och ler. En av dem hade haschplantor hemma i l�genheten.

2004-08-09, Skellefte�
Vid husrannsakan p�tr�ffades en cannabisodling som redan var sk�rdad och polisen beslagtog ocks� marijuana. Tv� av personerna �r misst�nkta f�r att ha brukat narkotikan, en person har efterr�kningar att v�nta f�r att han odlat, innehaft och s�lt narkotikan.

2004-08-17, �stersund
Ett uppm�rksamt tidningsbud har tipsat polisen om vad som kan vara en cannabisodling i en rabatt i �stersund. Budet passerade fastigheten och tyckte sig se att d�r prunkade en planta som skulle kunna anv�ndas som narkotika.
Polisen har tagit hand om plantan f�r analys.

2004-08-24, Elfsborg
I fredags hittade polisen en cannabisodling p� Onsj�, inte l�ngt fr�n golfbanan.
Den �r inte helt l�ttodlad och det �r inte ofta vi finner s�dana h�r odlingar. Troligtvis har de h�r plantorna drivits upp inomhus f�rst och sedan satts ut i naturen. R�vikten av plantorna uppgick till 1,5 kilo. De har nu s�nts iv�g f�r unders�kning.

2004-08-29 Gotland
Polisen beslagtog p� l�rdagseftermiddagen 16 plantor cannabis, som planterats i krukor i skogen p� mellersta Gotland.

2004-08-29, Uppsala
I en garderob hittade polisen en cannabisodling, n�r de p� l�rdagen genoms�kte en l�genhet i Uppsala. I garderoben fanns sju plantor och full utrustning f�r att hantera odlingen. En man i 20-�rs�ldern med koppling till l�genheten greps och erk�nde i f�rh�r.

2004-08-30, Karlstad
Hemma hos tv� kvinnor, 32 och 34 �r, gamla utanf�r Karlstad har polisen hittat cannabis. Det var i torsdags som polisen hittade krukan med cannabis och kvinnorna �r nu misst�nkta f�r narkotikabrott.

I dagens Blekinge L�ns Tidning s� ber�ttar Per Rosenqvist, chef p� barn- och ungdomspsykiatrin i Karlskrona att unga m�nniskor som tar droger �r ett uttryck f�r att de m�r d�ligt. Problemen b�rjar inte med de illegala drogerna. Sj�lvskador, �tst�rningar, depressioner och missbruk �r allt uttryck f�r d�lig psykisk h�lsa.
- P� senare �r har man klart kunnat se att ungdomar m�r s�mre. Detta beh�ver uppm�rksammas. Vad g�r vi egentligen med v�ra unga, s�ger han.

I dagens Hallandsposten s� s�ger Sten Bengtsson, informat�r p� narkotikaroteln att r�ttsv�sendets prioritering i hur man ser p� knark �r fel. Han tycker att det �r fel att en del droger har olika straffv�rde f�r att det ger "fel signaler" och kan ha medverkat till den drogliberala v�gen vi idag ser.
-Det borde naturligtvis vara samma straffv�rde p� alla droger, s�ger Sten Bengtsson.

Vad g�r vi egentligen med v�ra unga? Fr�gan st�r obesvarad men Sten Bengtsson har iallafall svaret p� hur man ska hantera problemet med deprimerade ton�ringar med d�lig psykisk h�lsa - bestraffa dom. S� h�rt som m�jligt. J�mnst�ll livsfarliga droger som heroin med relativt ofarliga droger som cannabis och ta i med h�rdhandskarna mot ungdomar med psykisk oh�lsa som r�ker marijuana f�r att hantera sina problem.

Detta �r den svenska narkotikapolisens syn och l�sning p� narkotikaproblemet. Det �r inte konstigt att problemen som narkotikan orsakar samh�llet och individen v�xer f�r varje �r n�r vi har poliser som Sten Bengtsson vid rodret.

Hallandsposten
Bleking L�ns Tidning

Aftonbladet �r rej�lt kritiska mot den statliga anti-knarkkampanjen "Knark �r bajs".

"Statliga anti-knarkkampanjer, som ofta kombineras med slopade gr�nskontroller och indragna anslag till polisens narkotikabek�mpning, brukar vara f�niga. Men fr�gan �r om inte den senaste kampanjen "Knark �r bajs", med �tf�ljande hemsida www.knark�rbajs.nu, sl�r alla rekord i f�rakt f�r svenska ungdomars intelligens.".

"Man kan s�ga mycket om narkotika, men inte att det �r tr�kigt, ostimulerande eller menl�st. Den som f�r sin kick, eller sitt rus, har f�rst�s j�ttekul s� l�nge det varar".

"Det finns ingen som slutar knarka f�r att staten p�pekar att det minsann �r purjol�k".

Bj�rn Fries p�st�r att kampanjen �r en succe. Finns det n�gon annan �n Mobilisering mot narkotika som anser detta?

Aftonbladet - Suger purjo

Polisen i Sk�ne har l�nge sett haschhandlarna i Christiania som v�sentliga leverant�rer till den sk�nska marknaden och kr�vt polisi�ra insatser. Cannabiskultur har tidigare skrivit att handeln eller bruket av cannabis inte kommer att upph�ra eller ens minska f�r att K�penhamnspolisen stoppar den �ppna handeln p� Pusher Street i Christiania.

Detta bekr�ftas nu av Malm�polisen Ulf Lindstr�m som inte sett n�gon p�taglig minskning av cannabisf�rekomsten i Malm�.
- Det verkar ha skapats nya kanaler och trafiken forts�tter, s�ger han.

�ven Hallands Nyheter skriver om detta, "Rivningen innebar ingalunda slutet p� drogf�rs�ljningen, men den mer �ppna gatuhandeln p�st�s bara ha underl�ttat polisens �vervakning".

Helsingborgs Dagblad

V�rldsm�staren p� 200 meter, John Capel har testats positivt p� marijuana. Den 25-�rige friidrottaren testades positivt f�r marijuana vid ett dopingtest genomf�rt i M�nchen den 9 augusti. 25-�riga John Capel st�lldes d�rf�r utanf�r herrarnas 200-metersstaffet i OS och USA f�rlorade segern till Britterna.
Capel hade en mycket stark fjol�rss�song med dubbla VM-guld i Paris och ett gyllene facit i Golden League, d�r han vann tre av sina fyra starter.

Hur reagerar anti-cannabis-m�nniskorna p� s�na h�r nyheter egentligen? En av v�rldens fr�msta atleter visar sig vara marijuanar�kare, vilket st�r i direkt mots�ttning p� f�rbuds- och straff�respr�karnas p�st�enden om att marijuanar�kare �r slappa, passiva, amotiverade l�gpresterande personer som m�ste bestraffas f�r hur dom behandlar sina egna kroppar.

Expressen

Nu har jag l�st ut "Cannabis: A History" av Martin Booth som Cannabiskultur tidigare skrivit om. Boken �r en rej�l lunta p� n�stan 500 sidor och avhandlar cannabis historia, fr�n Kinas tidiga civilisationer till idag. Boken tar upp hur cannabis har anv�nts f�r dess fibrer, som medicin, f�r religi�sa �ndam�l och som rekreation genom historiens olika kulturer. �ven dagens f�rbud och bakgrunden till detta behandlas utf�rligt.
Martin Booth har skrivit en mycket gedigen genomg�ng av cannabis historia och jag rekommenderar den skarpt till alla cannabisentusiaster.

Cannabis: A History kan k�pas p� Pocket Shop.

FAJAF har skrivit en recension som kan l�sas genom att klicka p� "Read the rest" nedan.


[ L�s mer ... ]

I v�ras s� slog k�penhamnspolisen till mot den �ppna cannabishandeln i Christiania. Nu b�rjar efterspelet mot de 41 cannabisf�rs�ljare och vakter som greps vid tillslagen.
De tv� f�rsta �talade �r misst�nkta f�r att ha s�lt 114 respektive 30 kilo hasch fr�n en bod p� Pusher Street.
Sedan f�ljer en serie med 15 r�tteg�ngar som helt kommer att dominera K�penhamns tingsr�tt. Andra m�l f�r flytta p� sig och en r�tteg�ngssal har till och med f�tt byggas om f�r att f� plats med allt folk.

Bevisen mot cannabishandlarna �r framprovocerade av svenska, norska och danska poliser, och en del av dem ska vittna. Svenska polisen f�rnekar att de har deltagit i insamlandet av bevis men f�rhoppningsvis s� kommer det komma fram mer information om detta under r�tteg�ngarna. Svenska polism�n f�r inte agera polisi�rt utomlands och de som deltagit i detta riskerar d�rmed p�f�ljder fr�n de svenska polismyndigheterna.

Razziorna mot Christiania har inte lett till att danska och sk�nska ungdomar slutar r�ka cannabis. Handeln har ist�llet flyttat fr�n Christiania till andra delar av K�penhamn och polisen har nu inte l�ngre koll p� var eller vilka som sk�ter handeln. Plussar vi p� kostnaderna som detta medf�r r�ttsv�sendet s� �r det sv�rt att se vad K�penhamn tj�nar p� att lagf�ra i �vrigt laglydiga cannabishandlare.

Sveriges Radio
TV4

Isobel Hadley-Kamptz, ledarskribent p� Expressen, skriver �terigen en mycket bra ledare som behandlar det omoraliska och opraktiska i att bestraffa marijuanar�kare s� h�rt som det g�rs idag.

"En tredjedel av alla amerikaner �ver tolv �r har r�kt p�. 20 miljoner blossar varje dag. V�rdet av USA:s �rliga marijuanask�rd uppskattas till 25 miljarder dollar. Den st�rsta lagliga sk�rden, majs, var 2001 v�rd 19 miljarder dollar.
Samtidigt sitter 20 000 personer i federala f�ngelser i USA f�r marijuanabrott. I vissa delstater bestraffas marijuanabrott h�rdare �n mord eller v�ldt�kt.
Det �r inte bra f�r samh�llet n�r n�got som s� m�nga m�nniskor �ppet sysslar med, r�knas som ett allvarligt brott.
Tilltron till r�ttssystemet f�rsvinner n�r cancerpatienter som r�kt marijuana f�r att lindra sm�rtorna kan bli fr�ntagna r�tten till offentlig v�rd."

Knark, porr & ruccola

Andra bra ledare av Isobel Hadley-Kamptz:

Flummigt om knark
Knarkare kan inte v�ldtas
Sprit �r v�rre �n hasch

En cannabisliknande substans som produceras av hj�rnan kan d�mpa vanf�rest�llningar och psykotiska upplevelser ist�llet f�r att utl�sa dem. Tungt cannabisbruk har tidigare kopplats samman med psykoser och forskare har d�rf�r f�rs�kt hitta en koppling mellan hj�rnans naturliga cannabinoidsystem och schizofreni.

Forskarna Markus Leweke p� University of Cologne och Andrea Giuffrida och Danielle Piomelli p� University of California har unders�kt niv�erna p� den cannabisliknanden substansen anandamide, som produceras naturligt av hj�rnan och binder till samma receptorer som THC, och funnit att den �r h�gre hos m�nniskor med schizofreni �n hos de friska kontrollpersonerna.

Till sin f�rv�ning fann de dock att personer med allvarlig schizofreni hade l�gre niv�er av anandamide �n de med lindrig schizofreni. Forskarteamets teori �r att anandamidet produceras hos de sjuka f�r att kontrollera och begr�nsa effekterna av psykosen och att personer med allvarlig szhizofreni producerar f�r lite av �mnet.

En stor andel m�nniskor har n�gon g�ng i sitt liv psykotiska symptom, som kan triggas av t ex perioder av f�r lite s�mn, och anandamide-systemet �r kroppens s�tt att f�rhindra att detta g�r �ver styr.

Att cannabis kan anv�ndas medicinskt f�r att lindra symptomen av vissa psykiska �kommor, tex depression, �r k�nt sen hundratals �r. Denna forskning �r ett steg i att f�rklara hur detta fungerar i hj�rnan och f�rhoppningsvis kan den leda fram till en effektiv medicin mot schizofreni och andra psykiska �kommor.

Kroppens egna cannabisliknande substans, anandamide, har allts� funktionen att lindra symptomen av psykotiska upplevelser. Detta �r f�rklaringen till varf�r psykiskt sjuka i st�rre utstr�ckning �n friska anv�nder cannabis - cannabis lindrar deras besv�r.

New Scientist

Bj�rn Fries spekulerar i en intervju i G�teborgsposten om det �r olagligt att f�ra fram de �sikter som Knark �r Najs f�rmedlar. Han s�ger att det "f�rmodligen" inte �r olagligt att f�ra fr�n "s�dana h�r �sikter", "�ven om det �r korkat, dumt och f�rbannat oinitierat".
Fries har ju l�nge k�mpat f�r att begr�nsa �sikts- och yttrandefriheten, fr�mst i fallet d� Flashback fick st�ngas ner ett tag, s� det �r inte direkt f�rv�nande att han kommer med denna typ av uttalanden.
Mobilisering mot narkotika kommer dock inte att vidta n�gra �tg�rder mot Knark �r Najs, d� det dels �r sv�rt att ta reda p� vem som ligger bakom sajten, och dels f�r att det kanske inte finns n�got att vidta �tg�rder mot.

Anna Liedbergius �r informat�r p� Mobilisering mot narkotika har en betydligt trevligare inst�llning och till och med v�lkomnar motkampanjen.
- En rolig och bra motkampanj kan lyfta fram fr�gan och dessutom ge en m�jlighet att st�lla saker tillr�tta, s�ger hon.

�ven n�gra bloggare har uppm�rksammat kampanjen, p� bloggen Copyriot kan man l�sa att "N�got lika kamikazeprovokativt har nog inte sk�dats i debatten f�rr, men inneh�llet �r faktiskt sakligare �n statens fullst�ndigt tomma budskap knark �r bajs".

Knark �r Najs har �ven, till skillnad fr�n Knark �r Bajs, lyckats skapa livliga debatter p� en m�ngd webbforum, exempelvis p�: Passagen Debatt, Forumhuset och Swecan .

Knark �r Najs hade ungef�r 3500 bes�kare fr�n och med L�rdag till Tisdag f�rmiddag. En mycket bra siffra som f�rhoppningsvis kommer �ka kraftigt den n�rmsta tiden. Hj�lp till att h�lla ig�ng debatten och forts�tt sprida adressen till Knark �r Najs.

www.knark�rnajs.nu
Flashbackaff�ren
G�teborgsposten

Artikeln fr�n G�teborgsposten finns inte p� deras webbsida, men du kan l�sa den genom att klicka p� "Read the rest" nedan.

[ L�s mer ... ]

Marc Emery, den Vancouver-baserade grundaren av British Columbia Marijuana Party, utgivaren av Cannabis Culture magasinet, och s�ljare av marijuanafr�n, d�mdes i veckan till 90 dagars f�ngelse i Saskatoon, Saskatchewan f�r att ha delat ut tv� joints vid en politiskt manifestation i Mars.

Emery, en av f�rgrundsfigurerna p� Kanadas marijuanascen (han kallas ibland f�r "The Prince of Pot"; Prinsen av Marijuana), har en l�ng historia av anh�llningar f�r att fr�mja saken av marijuanalegalisering, men har aldrig f�rut f�ngslats i n�gon l�ngre tid.

Saskatoon �r en av Kanadas v�rsta anti-marijuanaregioner d�r h�rda straff ofta delas ut. Emery �talades under Kanadas drogtrafiklag, vilket inte g�r n�gon skillnad olika droger eller p� m�ngden, och kunde f�tt sju �r i f�ngelse.

Han anh�lls efter att ha delat tv� marijuanacigaretter med personer i en lokal park efter att ha h�llt ett tal som f�rd�mde marijuanalagarna. �ven om kanadensisk lag till�ter �klagare att anv�nda drogtrafiklagen f�r att �tala folk som delar p� en joint, s� v�cks v�ldigt s�llan s�dana �tal, vilket f�resl�r att Emery �talades f�r politiska orsaker.

Hans advokater s�ger att de funderar p� en �verklagan av domen.

FAJAF
Cannabis Culture

Penn och Teller �r tv� i USA mycket k�nda artister som b�rjade sin karri�r som trollkonstn�rer men som nu har vidgat denna till till att �ven innefatta bokutgivning och dokument�rfilmer. Deras senaste projekt �r "Penn & Teller: Bullshit" som �r en kontroversiell show som konfronterar saker som Penn och Teller anser vara just bullshit. Penn & Teller: Bullshit �r nominerad f�r tv� Emmys och har v�ckt stor uppm�rksamhet i USA.

Ett av avnitten i serien handlar om kriget mot drogerna - War On Drugs och g�r ut mycket h�rt mot �verdrifterna och l�gnerna som kriget bygger p�. Programmet inneh�ller intervjuer med personer fr�n b�da sidorna mixat med kraftfulla kommentarer fr�n Penn & Teller. Programmet �r starkt, �vertygande och underh�llande och Cannabiskultur rekomenderar alla att titta p� det. Avsnittet om War On Drugs finns att se p� Pot-TV.

Penn & Teller: Bullshit - War On Drugs p� Pot-TV
PennAndTeller.com

Sveriges samlade f�rbudsf�respr�kare samlas under m�ndagen och tisdagen f�r en stor aktion mot den �ppna knarkhandeln p� Sergels Torg. De ifr�gas�tter varf�r den �ppna knarkhandeln p� "plattan" till�ts forts�tta, samtidigt som Sverige kritiserar Danmark f�r narkotikahandeln i Christiania. 24-timmars aktionen �ppnar p� m�ndag klockan 12 och p�g�r i ett dygn. Under dygnet kommer det h�llas en m�ngd tal, med bl a representanter fr�n anti-knark-organisationerna, Moderaterna, Ung V�nster samt diverse experter inom olika omr�den.

H�nger man en stund p� plattan s� ser man alltid ett g�ng uppenbart narkotikap�verkade personer, h�ller man �gonen �ppna p� s� �r det l�tt att se hur det handlas med narkotika. Polisen �r inte blinda utan l�ter dessa brott fortg�.
Varf�r? Om polisen skulle b�rja ingripa mot de redan tunga missbrukarna p� plattan s� skulle de inte sluta knarka, d�remot s� skulle de byta plats f�r handeln, spridas ut �ver stan och polisen skulle d� inte l�ngre ha koll p� vad som h�nder p� den tunga drogscenen.

F�r m�nga �r sedan s� k�pte n�gra kompisar till mig hasch p� plattan, n�r de drog d�rifr�n s� f�ljde polisen efter dem och grep dem en stund senare. Polisens taktik runt plattan �r tydlig, de l�ter de redan etablerade tunga narkomanerna forts�tta med sin verksamhet, kommer det d�remot dit nytt folk, speciellt ungdomar, s� griper det in. De har koll p� var narkotikahandeln p�g�r och f�rs�ker sen f�rhindra att nya personer fastnar i tungt missbruk.

Om FMN, RNS, KRIS och de andra organisationera f�r som de vill s� f�r vi ett rent och fint sergels torg att visa upp f�r turisterna - d�remot kommer knarkandet och knarkhandel att fortg�, men p� platser som polisen inte k�nner till och kan kontrollera och polisen kommer inte l�ngre att kunna ingripa n�r ungdomar b�rjar h�nga med heroinisterna.

DrugNews
24 timmar - Ett helt dygn p� Sergels torg!
Christiania - Vart tog cannabishandeln v�gen?

Det finns inga vetenskapliga bevis f�r att cannabis orsakar schizofreni s�ger Holl�ndska forskare och ifr�gas�tter detta som argument f�r att st�nga ner coffeshops.

I en artikel i veckans Magazine for Psychiatry s�ger de tre forskarna att med befintliga data s� finns det "inget som r�ttf�rdigar de f�reslagna st�ngningarna av coffeshops".

De f�rsta symtomen f�r schizofreni dyker oftast upp i ton�ren, den �lder d� man vanligtvis b�rjar experimenterna med droger, men forskarna anser att cannabis endast har negativa effekter p� personer som �r genetiskt mottagliga f�r den psykiska sjukdomen. I artikeln s� avr�des d�rf�r ungdomar med schizofreni i sl�kten och personer med schizofreni att anv�nda cannabis.

Det finns en viss f�rh�jd andel cannabisr�kare som har psykiska sjukdomar, detta beror p� att m�nniskor med psykiska problem i st�rre utstr�ckning �n andra anv�nder sig av droger. Det vill s�ga, de psykiska problemen �r orsaken till cannabisbruket, inte tv�rtom.

Reuters
UKCIA

Mobilisering mot narkotika har sen f�rra sommaren drivit kampanjen "Det finns m�nga anledningar att inte testa knark". Denna pinsamma kampanj best�r bland annat av sajten "Knark �r bajs" och har givetvis f�rklarats vara en succe av de ansvariga. St�rst succe har den dock gjort f�r reklambyr�n som anlitats f�r att utforma kampanjen som har kostat skattebetalarna m�nga miljoner.
Kampanjen underskattar ungdomars f�rm�ga att ta till sig sakliga argument och fakta och riktar ist�llet in sig p� att vara rolig genom att anv�nda sig av "roliga" ord s�som "bajs".

Kampanjen har nu f�tt konkurrens i form av motkampanjen "Det finns m�nga anledningar att testa knark" som driver sajten "Knark �r najs". Knark �r najs efterliknar Knark �r bajs i b�de form och inneh�ll. Men till skillnad fr�n statens (des)information s� �r Knark �r najs faktam�ssigt korrekt och inneh�ller bra argument f�r varf�r Sverige beh�ver en radikal f�r�ndring av narkotikapolitiken.

Knark �r najs �r en mycket bra sajt, st�d den genom att sprida l�nken www.knark�rnajs.nu s� mycket ni bara kan.


Knark �r najs
Knark �r bajs

1857 skrev Fitz Hugo Ludlow den f�rsta engelskspr�kiga boken om cannabis effekter: The Hasheesh Eater.
Boken har inte varit i tryck sen mitten av 70-talet men har nyligen sl�ppts i en kommenterad version p� CD som �ven inneh�ller andra texter om cannabis fr�n 1800-talet.

I boken beskriver Ludlow livliga, surrealistiska och rikt detaljerade visioner s�v�l som symtom av hans rus. Ludlows beskrivningar kan ibland tyckas vara �verdrivna och komma av kraftfullare droger �n marijuana, men Ludlow r�kte inte gr�set, han tog n�got han kallade Tildens Extrakt, en tidig form av medicinsk marijuana. Hans h�gsta doser, enligt en forskare, motsvarade att r�ka n�stan 30 gram marijuana.

Om du inte kan v�nta tills den kommit ut p� n�tet f�r nerladdning s� kan man k�pa CDn f�r 11 dollar.

The Hasheesh Eater

I september f�rra �ret s� r�stade medborgarna i Seattle igenom att cannabisinnehav och cannabisbruk skulle vara polisens l�gst prioriterade brott.

Enligt Dominic Holden, talesman f�r kampanjen inf�r omr�stningen, och �klagare Tom Carr s� har detta fungerat som det var t�nkt. Under de f�rsta sex m�naderna s� har endast 18 personer �talats f�r marijuanainnehav samtidigt som marijuanaanv�ndandet i Seattle inte har �kat.

I November kommer liknande omr�stningar g�ras i flera andra st�der i USA och mycket talar f�r att de kommer g� igenom p� flera platser och polisen kan d�rmed fokusera sina insatser p� v�ldsbrott och betydligt farligare droger �n marijuana.

Seattle Times

"Att droga ibland" �r en serie rapporter om unga svenskars inst�llning till droger, livet, popul�rkultur och framtiden. Som underlag till rapporterna har fyra grupperingar av ungdomar intervjuats; Latinamerikaner i en svensk l�gstatusf�rort, Globala resen�rer - sk backpackers, Musikfestivalbes�kare samt m�nniskor som bes�ker klubbar i storst�der. Den fj�rde och sista rapporten i serien, om klubbm�nniskor, har precis sl�ppts.

Rapportf�rfattarna hoppas kunna nyansera bilden av narkotikaanv�ndaren och v�gen till ett missbruk och p�talar att det �r mycket viktigt att �tg�rder mot narkotikabruk och behandling g�rs utifr�n ungdomars faktiska levnadsvillkor och inte utifr�n dogmatiska principer.

Rapporterna inleds med en bakgrund till den milj� d�r de intervjuade kommer ifr�n f�r att sen forts�tta med den intervjuades syn p� droger och drogkultur.
F�rfattarna l�tern ungdomarnas syn och �sikter komma fram utan moraliserande. M�ngder av citat fr�n de intervjuade ger en bra bild av hur svenska drogkonsumenter ser p� droger, sig sj�lva och den f�rda narkotikapolitiken. Rapporterna �r l�sv�rda och ger en bra inblick i drogkulturen.

Rapporterna finns att ladda hem p� Mobilisering mot narkotikas webbplats.

Mobilisering mot narkotika

De aktiva komponenterna i cannabis, cannabinoler, har visat sig vara effektiva i att minska tillv�xten och storleken p� den allvarligaste formen av cancer i hj�rnan.

Cannabinolerna h�ller tillbaka tillv�xten av blodk�rl till tum�ren, vilka �r n�dv�ndiga f�r att tillf�ra n�ring till den snabbv�xande och energikr�vande tum�ren.

Idag behandlas den sv�raste formen av cancer i hj�rnan, glioblastoma multiforme, med operation, radioterapi och kemoterapi. Behandligen har dock inte visat sig vara speciellt effektiv och endast 6% av patienter som diagnostiserats med glioblastoma multiforme �verlever l�ngre �n tre �r. De nya uppt�ckterna ger forskarna goda hopp om att hitta metoder att behandla cancer som �r effektivare och inneb�r betydligt mindre ingrepp p� patienten �n vad som finns idag.

Den nya forskningen �r utf�rd av forskare vid Universitetet i Madrid och r�nen har publicerats i tidningen "Cancer Research".

K�llor: 1 2 3 4

Svenska forskare har visat att det �r samma mekanismer i hj�rnan som orsakar beroende, oavsett om det g�ller spel eller droger.

Den m�nskliga hj�rnan har ett bel�ningssystem som ger oss dopaminkickar n�r vi g�r viktiga saker f�r artens �verlevnad som att �ta, r�ra p� oss och ha sex. Men den senaste biomedicinska beroendeforskningen visar nu att detta bel�ningssystem som ger oss lustk�nslor kan kidnappas n�r vi blir beroende �ven av onyttiga saker. Exempelvis att spela p� trav, Jack Vegas, dataspel eller att vara beroende av heroin, alkohol, tobak eller kaffe.

� I princip kan man bli beroende av vad som helst och tyv�rr �r man fast f�r livet. Beroendet f�r�ndrar vissa kretsar i hj�rnan och det verkar vara best�ende. Kroppen skapar ett slags drogminne f�r exempelvis alkohol och spel. Det kopplar ihop situationer eller ritualer som b�de kan ge ett sug efter drogen och en kick fr�n bel�ningssystemet om man f�r drogen. Med allt detta i kroppen �r det verkligen inte l�tt att bryta ett beroende, men det g�r, s�ger Lars Olsson.

Spelmissbrukare �r det synd om och de erbjuds v�rd och sympati. Narkotikamissbrukare bestraffas, hotas med att sp�rras in och betraktas som avskum. Fast det �r samma dopaminkickar som orsakar beroendet.
�r det n�gon som anser att bestraffning och hot om f�ngelsestraff skulle vara effektiv och human "v�rd" f�r att hj�lpa dem som drabbats av ett spelmissbruk?

SvD

Kevin Zaar, mannen som stod bakom den �k�nda sajten smartdrugstore.com har b�rjat skriva p� Sourze.
Hans artiklar kritiserar h�rt den svenska tr�ngsyntheten och synen p� droger.

Smartdrugstore gjorde sig k�nda genom att g�ra massiv reklam till ungdomar f�r "magiska svampar", som p� den tiden var lagliga. Efter omfattande trackasserier fr�n myndigheterna s� flydde Kevin Sverige och flyttade till Holland.

Kevins artiklar p� Sourze

Aftonbladet rapporterar om knarksituationen inne i ett svenskt f�ngelse. Den intervjuade intagna s�ger att 99% av alla intagna tar droger f�r att klara av tristessen. Han sj�lv �verv�ger att b�rja med tyngre droger �n cannabis. De som inte tog droger innan de placerades bakom l�s och bom b�rjar ofta inne p� f�ngelset. Vakterna ser mellan fingrarna och de intagna fr�gar rakt ut, inf�r vakterna, om n�gon kamrat ska med ut och r�ka hasch.

I sverige s� hotas man av sex m�naders f�ngelsestraff enbart f�r det egna bruket av narkotika. Artikeln i aftonbladet visar att det som narkotikaforskare l�nge h�vdat �r sant; att f�ngelsestraff bidrar till fler narkotikamissbrukare, inte f�rre.

N�stan alla intagna p� en av sveriges "tuffaste f�ngelser" tar droger. Utanf�r murarna s� sitter bl��ga politiker och p� fullaste allvar h�vdar att sverige snart kommer att vara fritt fr�n narkotika. Hur detta ska genomf�ras praktiskt finns det inget svar p�, f�rutom tandl�sa f�rslag p� h�rdare tag mot de som drabbats h�rdast av knarket, missbrukarna.

Aftonbladet

N�stan tv� tredjedelar av de som anv�nder marijuana f�r medicinska �ndam�l har upph�rt eller minskat medicineringen av konventionella mediciner.

Detta enligt en unders�kning av Australiens "National Drug and Alcohol Research Centre".

Deltagare i unders�kningen rapporterade att cannabis var anv�ndbart f�r att f�rhindra sidoeffekter av den konventionella medicinen.

De vanligaste �kommorna som behandlas med cannnabis var kronisk sm�rta, depression, muskelspasmer, viktminskning, reumatism och illam�ende.

�ver 70% var bekymrade �ver att marijuana var illegalt och 54% var r�dda f�r att bli arresterade, men var beredda att ta risken f�r att minska sina medicinska problem.

En ung man som lider av fibromyalgi, en kronisk sjukdom som orsakar sm�rtor och tr�tthet i musklerna, sa att han hellre riskerar att bli arresterad �n att hans kropp inte kan fungera p� ett normalt s�tt.

The Sun-Herald, Australien
UKCIA

D�d Vinkel �r en dokument�r- och debattfilm om den havererade svenska narkotikapolitiken. Och om alternativet.
Bakom filmen st�r det elektroniska nyhetsbrevet Allvarligt Talat, som nu allts� breddar sin verksamhet med en mer allm�n medieproduktion. Producent �r Allvarligt Talats redakt�r Henrik Alexandersson. Filmen kommer att sl�ppas p� DVD under h�sten 2004.

Filmens teser kommer att vara att den svenska narkotikapolitiken �r misslyckad och farlig, att en legalisering skulle kunna minska m�nga av de problem vi idag ser med narkotikan och att nuvarande politik �r ett st�rre problem �n drogerna i sig.

Drogliberaler sl�pps s�llan fram i media, och n�r det v�l h�nder s� �r tanken att den tokiga liberalen ska fungera som ett udda inslag och slagp�se. Syftet med D�d Vinkel �r att f� tala till punkt och f� argumentera lugnt, sakligt, ordentligt och ost�rt en stund.

Det g�r redan idag att f�rhandsboka ett exemplar och med detta s� st�der man �ven produktionen. G�r det!

D�d Vinkel

Presidentkandidat John Kerry �r ett betydligt b�ttre val �n Bush n�r det kommer till cannabispolitik.

* John Kerry �r f�r att l�kare ska ha r�tt att skriva ut marijuana som medicin till sv�rt sjuka patienter och vill genomf�ra denna lag�ndring p� federal niv�. Ibland har han dock uttalat sig f�rsiktigare och s�ger sig vilja g�ra ordentliga vetenskapliga unders�kningar innan han genomf�r reformer g�llande medicinsk marijuana.

* N�r Kerry arbetade som �klagare s� var det l�gt prioriterat att jaga marijuanar�kare, d�remot s� prioriterade han m�rdare och Heroinlangare. En inst�llning som svenska myndigheter borde ta efter.

* Kerry anser inte att alla marijuanar�kare �r missbrukare utan inser att man kan vara en "responsible" marijuanaanv�ndare.

* Kerry r�stade nej till h�gre straff f�r narkotikarelaterade brott.

* Kerrys fru, m�ngmiljard�ren Teresa Heinz Kerry st�der NORML och har bidragit med 68000 dollar till deras verksamhet.

* Vid ett valm�te s� ertappades Kerry med l�tsas r�ka en joint n�r artisten Peter Yarrow sj�ng s�ngen "Puff the Magic Dragon".

Detta medans Bush beordrar sina drogkrigare att g� ut extra h�rt mot marijuanabrukare. Man ska dock inte dra n�gra vidare slutsatser utifr�n detta, det �r tveksamt om det kommer ske n�gra st�rre reformer i USA �ven om Kerry skulle vinna valet i November.

Marijuana Policy Project
Media Monitor

Den utm�rkta svenska Webbshoppen World Trading har hamnat i bl�sv�der p� grund av sin fullt legala f�rs�ljning av cannabisfr�n.

Cannabisfr�n �r uttryckligen undantagna i narkotikalagstiftningen d� de inte inneh�ller n�gra psykoaktiva �mnen, trots detta s� har Tommy Olofsson vid polisens narkotikarotel sagt �t World Trading att ta bort cannabisfr�na ur sortimentet vilket inte har gjorts.

Tommy Olofsson �r bekymrad �ver att det s�ljs cannabisfr�n p� Internet d� det �r s� l�tt att odla "haschplantor" och han kommer s�ka upp �garen till World Trading igen.

Varf�r d�? Det World Trading sysslar med �r fullt lagligt och Tommy Olofsson borde v�nda sig till lagstiftarna med sina problem ist�llet f�r att trackassera laglydiga aff�rsm�n.

Passa p� och handla p� World Trading, om inte annat f�r att st�dja dem och deras verksamhet.

Dala-Demokraten

Som bekant har Christianias Pusher street st�ngts ner efter att polisen g�tt ut h�rt mot den �ppna handeln med cannabis i Christiana. De fina bodarna �r borta men enligt uppgifter s� fortg�r handeln, dock i minskad skala p� bakgator och i skymundan. Det puffas fortfarande friskt p� cafeerna trots att det numera n�stan j�mt �r poliser p� omr�det.

Iallafall, efter det att Pusher Street st�ngdes s� hade polisen f�rv�ntat sig att det skulle dyka upp nya handelsplatser f�r cannabis, men de har inte lyckas hitta n�gra och har nu inte n�gon koll p� drogscenen i K�penhamn.
De har indikationer p� att handeln nu sker n�gonannanstans men de har inte lyckats bekr�fta var eller i vilka milj�er. Det har tipsats om �kad cannabishandel p� Vesterbro, Norrebro, Amager och Christianhavn Square men spaningen som gjorts visar inte p� n�gon signifikant �kning i handeln.

Danska och Sk�nska cannabisentusiaster har knappast slutat r�ka marijuana f�r att Pusher Street st�ngts. Resultatet av st�ngningen blev ist�llet att polisen har tappat kontrollen �ver handeln - vilka som sk�ter den och var.

Framtiden f�r utvisa om Christianiternas farh�gor �ver att cannabishandeln nu tas �ver av langare med betydligt farligare droger �n marijuana till f�rs�ljning slagit in. De konservativa politikerna slipper se den �ppna handeln medans Danska och Sk�nska ungdomar nu f�r s�ka upp kriminella kretsar f�r att inhandla lite marijuana. Vad har de konservativa politikerna uppn�tt med detta?

K�lla

Uppsala Reggae Festival gick av stapeln i helgen med en hel del fina band, bl a Alpha Blondy, Mighty Diamonds och King Shilo.
Polismakten var d�r och grep ett 60-tal cannabisr�kare f�r ringa narkotikabrott. Att det inte blev fler berodde enligt polisen p� att det saknades resurser.
- Vi hade kunnat ta in hur m�nga som helst, det tiodubbla, om det bara hade funnits resurser, s�ger polisens vakthavande bef�l Tommy Rinaldo.
- Rent brottsstatistiskt �r nog omr�det �rets mest brottsbelastade plats!

Precis som f�rra festivalen s� var det lungt och det f�rekom inga br�k. Till och med den svenska polisen b�r efter festivalen g�ra kopplingen cannabis och avsaknaden av br�k och v�ld. F�rhoppningsvis slipper vi st�rre polisinsatser �ven n�sta �rs festival s� det g�r lungt och fredligt till skillnad fr�n alla andra festivaler d�r det alltid f�rekommer v�ldt�ckter och misshandel.

P� Swecan s� rapporteras det om en mycket lyckad festival. Det hade r�kts bara n�gra meter fr�n polisen utan att de ingrep och vakterna uppgav att de inte orkar kolla �gonen l�ngre utan letade bara efter alkoholhaltiga drycker och kollade festivalbanden.

N�gra citat fr�n Swecan:

- Har r�kt �ppet alla g�nger jag har varit p� festivalen..
- Satt och r�kte vid scen, p� camping sen gick folk runt med joppar i mungipan titt som t�tt och s�g aldrig n�n gripas.
- Festivalen var helt underbar! Inget br�k och alla r�kte helt �ppet.
- Folk r�kte helt �ppet! Det k�ndes inte som Sverige...
- Vi r�kte, alla r�kte, till och med vakterna r�kte!

http://www.uppsalareggaefestival.se/
http://www.unt.se
http://www.swecan.org

I Holland s� �r cannabis en laglig medicin och finns att k�pa p� apoteket om man har ett recept fr�n en l�kare. Genom att sverige signerade Amsterdam-f�rdraget s� har vi f�rbundit oss att till�ta transport av medicinska produkter som �r till�tna i annat Schengen-land. Detta enligt artikel 75 i "Schengen Implementing Convention".

Vid fr�gan vem som kan utf�rda "certifikaten" och vilka mediciner som �r till�tna s� svarade Mr Vitoro f�r kommisionen:

http://europa.eu.int/eur-lex/pri/en/oj/dat/2002/ce115/ce11520020516en00600060.pdf

Personer som bor i Holland och som har f�tt sin cannabis utskriven av en Holl�ndsk l�kare har allts� r�tt att f�ra in denna i Sverige och alla andra Schengen-l�nder.

Nu skulle s�kerligen svenska myndigheter inte acceptera detta utan strid och �rendet skulle s�kerligen (om den �talade driver det vidare) g� upp till EU-domstolen f�r bed�mning. Det ska bli mycket sp�nnande att se vad EU-domstolen s�ger om detta n�r det f�rsta fallet dyker upp och vi r�knar med att �terkomma i fr�gan.

Swecan

Med siffrorna 59% mot 41% s� r�stades det igenom att sjuka patienter p� l�kares rekomendation kan r�ka marijuana utan att riskera �tal.
Detroits polis har nu meddelat att man inte l�ngre kommer att anh�lla marijuanar�kare som kan visa upp ett intyg fr�n l�kare att marijuanar�kningen sker p�grund av sjukdom.
En stor seger f�r sv�rt sjuka i MS, Aids, Epilepsi och andra sjukdomar som kan behandlas med cannabis.

F�re detta polismannen Dan Solano gl�ds �ver att polisen nu kan l�gga resurser p� v�ld, v�ldt�ckter, r�n, inbrott och bilst�lder ist�llet f�r att anh�lla sv�rt sjuka.

I november kommer man genomf�ra liknande omr�stningar p� 22 platser i USA, Ann Arbor, Berkeley, Oakland, Minneapolis, Tallahassee, tre st�der i Idaho (Sun Valley, Ketchum, och Hailey), tv� seperata initiativ i Columbia och Missouri, och hela 12 initiativ i Massachusetts. De flesta �r medicinska marijuana-initiativ; resten skulle g�ra marijuanainnehav st�dernas l�gsta prioritet hos polisen.

F�respr�karna f�r medicinsk marijuana har nu f�tt en lysande start p� �rets vals�song och sv�rt sjuka i Detroit slipper oroa sig f�r polisen n�r de tar sin medicin.

MPP
StopTheDrugWar
Fajaf

Svenska civilpoliser hj�lpte dansk polis att s�kra bevis mot haschhandlare, h�vdar en dansk �klagare. Men Sk�nepolisen f�rnekar.

Den danska polisen slog till mot cannabishandeln i Christiania i mitten av Mars. Desf�rinnan s� hade danska polisen gett svenska och norska poliser tillst�nd att k�pa sm� m�ngder cannabis i bodarna f�r att s�kra bevis eftersom k�penhamnspoliserna �r k�nda av handlarna. Fr�n november till mars s� gjordes det ca 300 ink�p.

Enligt bitr�dande l�nspolism�stare Kjell-Arne Eliasson �r grundregeln �r att en svensk polisman inte f�r agera som polis i ett annat land.
- Sk�nepolisen �r inte inblandad, det �r vad jag kan svara f�r. Svenska poliser f�r i princip inte g�ra ingripanden i andra l�nder och vi kan inte heller l�na ut polism�n till ett annat land.

Svenska polisen f�rnekar att detta, ett tydligt reglementsbrott, har intr�ffat men den danske �klagaren h�ller fast vid att svenska polism�n deltagit.

Svenska polism�n som har deltagit i detta riskerar avsked eftersom en klausul i anst�llningskontraktet f�rbjuder polisliknande arbete p� fritiden.

Sydsvenskan

IDF (Israel Defense Force) ska snart b�rja behandla soldater som lider av stress fr�n strider med cannabis. Inledningsvis s� kommer detta ske p� en experimentell basis men det kommer fortfarande vara f�rbjudet att anv�nda cannabis rekreationellt f�r soldaterna.

S�klart cannabis �r en effektiv metod att behandla stress, det vet alla som har r�kt regelbundet och det beh�vs knappast n�gra experiment f�r detta. Men det �r lovande och f�rhoppningsvis s� leder detta till att cannabis blir mer accepterat som medicin.

Jerusalem Post

Raderna kommer fr�n l�ten "Bara f�r jag sm�gar" fr�n Timbuktus nya projekt Helt Off som har gjort en platta med grymt sk�n sk�nsk rootsreggae i Peps fotsp�r.
Den suver�na "Babylonsjukan" har spelats en del p� radion. Andra l�tar att uppm�rksamma �r "Bla Bla Bla" samt en cover p� Bunny Wailers Wonderland som i Helt Offs tappning heter "Underland" och handlar om Christiania. Helt Offs debut finns i skivbutiken eller f�r nerladdning p� fildelningsn�tverken.

Bokkedjan Pocket Shop har p� senare tid tagit in n�gra riktigt fina titlar.

Pot Planet - Adventures in global marijuana culture som �r en reseskildring av cannabiskulturen v�rlden �ver. Roliga, intressanta och initierade rapporter av hur det g�r till i olika delar av v�rlden.

Cannabis - A History av Martin Booth. En rej�l lunta som tar upp m�nga aspekter av cannabis. De 30 f�rsta sidorna �r mycket lovande och jag �terkommer n�r jag kommit igenom boken.


Image: /e107_images/newspost_images/cannabis.jpg Image: /e107_images/newspost_images/potplanet.jpg


Pocket Shop finns (i Stockholm) i bland annat Kungstr�dg�rdens Galleri, V�stermalmsgallerian, Sergels Torg och Centralstationen. Iv�g och inhandla dessa b�cker.