| | Blog | | L�nkar | | G�stbok | | [email protected] | | |
|
Motioner om droger #3
F�rbud mot �mnen som anv�nds i berusningssyfte �r ett popul�rt �mne i runda tre av motionsgenomg�ngen. Dessa �mnen �r ett oerh�rt litet problem j�mf�rt med svenskens supande, som orsakar betydligt fler d�dsfall och mer skador p� samh�llet och individen �n vad samtliga ej narkotikaklassificerade preparat som anv�nds f�r berusning g�r. Trots detta s� l�ggs det bland flera riksdagsledam�ter betydligt mer energi p� att motionera om att ej narkotikaklassade �mnen ska f�rbjudas �n om alkolproblemet. Troligtvis f�r att motion�rerna sj�lva tycker att det �r festligt med ett glas vin eller en snaps d� och d�. Sociala problem (som minder�riga som berusar sig med diverse preparat) l�ser man inte genom f�rbud, men att bem�ta detta problem med annat �n batonger tycks fullkomligt fr�mmande f�r v�ra folkvalda. 2004/05:fp601 av Anne-Marie Ekstr�m m.fl. (fp) - Drogklassning av narkotikaliknande �mne Anne-Marie Ekstr�m vill att det ska inf�ras f�rbud mot att inneha ett visst �mne om det ska anv�ndas i berusningssyfte. Dagens narkotikalagstiftning eller lagstiftningen om vissa h�lsofarliga varor �r inte l�mpad f�r en klassificering av till exempel butandiol. Lagstiftningen f�ruts�tter att de �mnen som kan komma ifr�ga f�r klassificering saknar mera allm�nna anv�ndningsomr�den. D�rf�r beh�vs en ny lagstiftning som m�ste utformas p� s� s�tt att f�retag som anv�nder ett �mne i sin verksamhet kan forts�tta att anv�nda �mnet utan att bli lidande men d�r anv�ndning och innehav av �mnet som berusningsmedel blir brottsligt. Detta skulle kunna ordnas genom n�gon form av licensieringsf�rfarande. Sj�lvklart �r det viktigt att klassificeringen g�rs noggrant men det br�dskar med en ny lagstiftning. 2004/05:s9402 av Sonja Fransson (s) - Polisens m�jlighet att beslagta ej narkotikaklassade preparat Sonja Fransson vill att polisen ska kunna beslagta preparat som anv�nds i berusningssyfte, �ven om de inte �r narkotikaklassade. M�nga ungdomar anv�nder i dag livsfarliga preparat och drogar sig med. Preparat som inte �nnu �r narkotikaklassade. Vi vet hur l�ng tid det tog att narkotikaklassa GHB, nu heter drogerna i st�llet GBL och GB. Dessa droger st�r nu polisen maktl�s inf�r. En ung Bor�sares d�d f�r en tid sedan tros bero p� drogen GBL. Eftersom dessa droger inte �r narkotikaklassade och ocks� anv�nds till annan mer seri�s verksamhet, som att ta bort klotter m.m. kan inte polisen beslagta dessa medel. Det har h�nt att polisen �nd� tagit hand om preparaten och sedan f�tt �terl�mna beslaget. Detta �r inte rimligt. Polisen m�ste kunna beslagta preparat, �ven om de inte �r narkotikaklassade, om de anv�nds i berusningssyfte. Vi kan inte avvakta till alla livsfarliga preparat som dyker upp och missbrukas blir narkotikaklassade. 2004/05:Ju215 av G�ran Lindblad (m) - Drogfria f�ngelser G�ran Lindblad anser att det �r ett straff att sitta i f�ngelse, och d� ska man inte kunna "supa eller knarka". Narkotikan fl�dar i dag ohejdat p� landets anstalter. V�ld mellan intagna, samt mellan intagna och kriminalv�rdens personal �r ofta f�rekommande. Detta �r en skandal. Svensk kriminalv�rd fungerar ej. Kriminalv�rden har allt f�r l�nge pr�glats av inkompetens och allm�nt tyckande. Narkotika p� f�ngelser �r ett av de st�rsta problemen. F�r att komma till r�tta med det f�resl�r jag inr�ttandet av s� kallade "trevliga f�ngelser". De intagna skall ges r�tten att v�lja f�ngelseform. L�t varje intern sj�lv f� best�mma om denne vill l�ta sig drogtestas dagligen, i s� fall p� en trevlig anstalt, d�r permissioner och bes�k �r till�tna. Den som tycker drogtestet �r integritetskr�nkande placeras p� en anstalt med noll permissioner och bes�k bakom glasruta. Effekten torde bli drogfrihet p� b�da anstaltstyperna. 2004/05:s37604 av Monica Green (s) - Drogf�rebyggande arbete Monica Green menar att olika former av f�reningar har en viktig roll i det drogf�rebyggande arbetet. Hon vill att idrotts- och idella f�reningar ska f� b�ttre f�ruts�ttningar att jobba f�rebyggande. Hur detta ska g�ras rent praktiskt s�gs inget om och hon babblar mest p� med ett politikerspr�k som varken s�ger eller betyder n�got konkret. F�reningslivet och kommunala verksamheter som fritids, skola, barnomsorg och socialtj�nst m�ste f� st�rre m�jligheter att p� ett tidigt stadium jobba med barns och ungdomars attityder till droger. Ett aktivt f�reningsliv ger medborgare med samh�llsengagemang. Vi kan skapa b�ttre f�ruts�ttningar f�r idrottsf�reningar och ideella f�reningar att jobba med drogf�rebyggande arbete och drogfria milj�er. F�reningslivets ledare �r viktiga f�rebilder f�r barnen och ungdomarna. Det �r n�r man �r barn och i ungdomstiden som mycket av v�rdegrunden med normer och v�rderingar grundl�ggs. Det beh�vs statush�jning och prioritering av arbetet f�r att f�rebygga anv�ndandet av olika typer av droger. P� kommunal niv� m�ste m�nga olika verksamheter inom drogarbetet skapa en gemensam v�rdegrund, stimulera samverkan och h�lla deltagarna f�rankrade i verkligheten. Ett drogf�rebyggande program m�ste ta sitt ursprung ur en helhetssyn och str�cka sig �ver alla sektorer i samh�llet, utan vattent�ta skott mellan myndigheter, organisationer och f�reningar. Det b�r vara ett l�ngsiktigt arbete som t�cker alla �ldrar. |
v�lkommen
kategorier
|
All trademarks are © their respective owners.