Svensk kriminalv�rd �r i kris, f�ngelserna �r �verfulla och rymningar har blivit vardagsmat. I debatten h�nvisas ofta till en allt st�rre och allt gr�vre v�ldsinriktad brottslighet har lett till att fler och fler personer sp�rras in. Kriminalstatistiken ger en delvis annan bild. De senaste fem �ren har antalet personer som d�mts till f�ngelse f�r brott mot person (d v s v�ldsrelaterade brott) sjunkit. Den �kande platsbristen p� f�ngelserna beror framf�r allt p� �kningen av personer som d�ms f�r narkotikarelaterade brott. Mer �n h�lften av bel�ggnings�kningen sedan 1998 har med dessa brott att g�ra. �ver h�lften av alla som sitter insp�rrade i svenska f�ngelser �r missbrukare. F�r 30 �r sedan d�mdes �rligen drygt 600 personer f�r narkotikarelaterade brott till f�ngelse; i dag �r antalet tre g�nger st�rre.

Hanns von Hofer, professor i kriminologi, skriver p� SvD Br�nnpunkt att "Trenden kommer att forts�tta med �kade satsningar p� polis och tull trots att forskningen om narkotikamissbrukets utveckling visar att s�dana satsningar inte p�verkar sj�lva missbruket p� ett m�rkbart s�tt."

"Kriminalv�rdens kris �r en direkt f�ljd av den straffinriktade narkotikapolitik som under l�ng tid f�rts av b�de socialdemokratiska och borgerliga regeringar samt av hela samh�llets upptagenhet kring fr�gan om v�ldet i samh�llet."

�rskostnaden f�r en f�ngelseplats �r 600 000 kronor.

Ett betydligt effektivare och humanare s�tt att hantera problemet med tunga missbrukare som stj�l f�r att finansiera sitt missbruk �r att under kontrollerade former l�ta l�kare skriva ut de substanser de �r beroende av. D� beh�ver de inte stj�la f�r att ha r�d med knark, och kriminalv�rden kan fokusera p� att h�lla v�ldsbrottslingar bakom l�s och bom ist�llet f�r att bestraffa dem som fallit offer f�r ett missbruk.

SvD