Det finns m�nga f�rdelar med industrihampan. Den kan odlas effektivt d� den �r ett�rig, den skadar inga t�ckdiken som salix g�r vilket inneb�r att man l�tt kan styra tillg�ng och efterfr�gan. Det ger ocks� en flexibilitet i produktionen i en bransch som annars f�r planera flera �r i f�rv�g.

Oron att industrihampan skulle kunna anv�ndas f�r framst�llning av narkotika �r mycket starkt �verdriven. De sorter som �r godk�nda f�r odling har s� l�g halt av THC att det kr�vs drygt 1.200 kilo av materialet f�r att uppn� narkotisk effekt. Redan nu finns det sorter som �r helt fria fr�n THC.

Alkohol och narkotikakonsumtionen �kar framf�rallt bland unga kvinnor i Sverige. Varje �r blir sannolikt tusentals missbrukande kvinnor gravida. Nyligen redovisad forskning fr�n Huddinge sjukhus i Stockholm visar att ca 30 procent av blivande m�drar forts�tter att dricka under graviditeten och 17 procent dricker i s�dan omfattning att det finns risk f�r skador p� fostret. Trots att barnet riskerar att f�das med skador pga moderns missbruk ger svensk lagstiftning inte m�jlighet f�r myndigheterna att ingripa i dessa situationer.

Exempelvis finns en rapport om ett fall d�r kvinnan haft sv�rt att sluta sitt missbruk under graviditeten och d�r socialtj�nsten ans�kt om tv�ngsv�rd, mot moderns vilja, enligt LVM (lagen om v�rd av missbrukare). Domstolen sade i det fallet nej. L�nsr�ttens motivering var att det inte g�r att ta h�nsyn till ett of�tt barn. Det �r endast kvinnans eget v�rdbehov r�tten kan ta h�nsyn till och i detta fall uppfyllde kvinnan ej kriterierna f�r tv�ngsv�rd.