De "�ppna drogmarknaderna" i Stockholm har kartlaggts. I rapporten "�ppna drogmarknader i Stockholm" fr�n Preventionscentrum Stockholm s� utpekas fyra platser som �ppna drogmarknader; Sergels torg, Gullmarsplan, Rinkeby centrum och Tensta centrum. F�rutom dessa platser finns ett antal platser runt om i Stockholm som kan betraktas som halv�ppna eller sporadiska drogmarknader.

I rapporten s� defineras "�ppen drogmarknad" som "en plats d�r droghandel f�rekommer regelbundet och som �r l�tt tillhg�nglig f�r alla".

I �vrigt s� inneh�ller rapporten en bra sammanfattning av sveriges dystra narkotikal�ge;

- Tillg�ngen p� droger i Stockholm �r stor.
- Antalet s�ljare som s�ljer droger f�r att finansiera det egna missbruket har �kat.
- Priserna p� drogerna har g�tt ner kraftigt.
- Antalet tunga missbrukare har �kat under hela 1990-talet.
- En v�xande del av de tunga missbrukarna �r beh�ftade �ven med annan problematik; heml�shet, kriminalitet och psykiska st�rningar.
- Inom socialtj�nsten �r inte vuxna missbrukare n�gon prioriterad grupp.
- Missbrukarv�rden har rustats ner sedan 1990-talet. Antalet behandlingshemsplatser har minskat. LVM-placeringar och andra placeringar p� institutioner har minskat. V�rdtiderna har blivit kortare.
- Det finns brister i hela v�rdskedjan - fr�n bristen p� avgiftningsplatser till att efterv�rd ofta
saknas helt.
- Missbrukare svarar f�r en stor del av kriminaliteten och m�nga missbrukare kommer i kontakt
med kriminalv�rden.

L�get sammanfattas bra med meningen "det �r sv�rt att undg� att se att det finns ett avst�nd mellan programf�rklaringarna och verkligheten i det svenska samh�llet". Avgrund vore visserligen ett b�ttre ordval �n avst�nd, men de senaste dagarnas rapporter har verkligen tydliggjort vilka enorma problem sverige har.

Med risk f�r att jag upprepar mig; Vi l�ser inte dessa problem med de metoder som har till�mpats de senaste 20 �ren, resultatet av dessa �r ser vi idag, d� vi �r l�ngre bort fr�n m�let om det narkotikafria samh�llet �n n�gonsin. V�rden och preventionen har havererat totalt, och polisen inriktar sig fr�mst p� att trackasera och gripa missbrukarna, vilket enbart marginaliserar dessa ytterligare och har mycket liten inverkan p� narkotikakonsumtionen. F�r att genomf�ra den svenska modellen med n�gorlunda hyffsade resultat kr�vs en enorm resursf�rst�rkning, pengar som inte existerar. Och efter �ratal av hatkampanjer mot "pundarj�vlarna" s� f�r politikerna det mycket sv�rt att motivera att resurser ska l�ggas p� dessa framf�r exempelvis �ldringsv�rden eller skolan.
Face the facts; vi kommer inte att uppn� m�let om det narkotikafria samh�llet inom en �versk�dlig framtid; narkotikapolitiken m�ste d�rf�r inriktas p� att minimera skadorna. F�r detta kr�vs det att missbruk betraktas som ett medicinskt och socialt problem ist�llet f�r ett polisi�rt och juridiskt problem. Det kr�vs att staten tar �ver kontrollen av drogmarknaden fr�n den organiserade brottsligheten och inf�r en reglerad, kontrollerad och beskattad marknad.

L�s denna rapport samt Mobilisering mot narkotikas �rsrapport f�r en bra �verblick av det narkotikapolitiska l�get i sverige. Det �r dyster l�sning och insikterna om att en f�r�ndring av hela inst�llningen till narkotikaproblemet lyser med sin fr�nvaro.

Rapporten �ppna drogmarknader
Pressmeddelande