| | Blog | | Länkar | | Gästbok | | [email protected] | | |
|
Motioner om droger #1
Fram till den 5 oktober pågår den "allmänna motionstiden" i Riksdagen vilket innebär att riksdagsledamöter kan lämna in motioner fram till och med detta datum. Cannabiskultur ämnar att löpande rapportera om vad våra folkvalda motionerar om i narkotikafrågor. 2004/05:c401 av Sofia Larsen (c) Nationellt projekt mot narkotika - inför Kumlamodellen i hela landet Sofia Larsen är bekymrad över att droganvändandet ökar bland unga i Sverige. För att bemöta detta så vill hon införa något hon kallar för Kumla-modellen över hela landet. Kumla-modellen har praktiserats i Kumla kommun och Sofia beskriver modellen så här: I Kumla kommun har man sedan några år tillbaka tillämpat en enkel men effektiv arbetsmetod för att bekämpa distribution och användning av narkotika bland ungdomar. Under tiden har tillgången till och användningen av narkotika bland ungdomar minskat rejält. Arbetet har i grunden skett genom att kommunen haft två fältarbetare verksamma. Fältarbetarna har arbetat under den sociala nämnden, men har haft direkt samarbete och kontakter med polis och skolor i kommunen. Fältarbetarna har i hög grad arbetat uppsökande ute i miljöer där ungdomar vistas och där risken finns att narkotika hanteras. De har arbetat förebyggande ute i skolor och på allmänna samlingsplatser. Fältarbetarna har genom sitt arbetssätt också kunnat identifiera de individer som redan har narkotikaproblem och lämpliga åtgärder har kunnat sättas in från samhällets sida. Fältarbetarna har haft ett långtgående samarbete med närpolisen i kommunen vilket lett till en stark synergieffekt när det gäller att minimera narkotikahanteringen. Samarbetet mellan fältarbetare och polis har lett till att det blivit obekvämt att handla med narkotika i Kumla. Detta har gjort att vårdåtgärder mm har satts in för identifierade missbrukare samt att narkotikabruket bland ungdomar minskat kraftigt. Jag mailade Sofia och frågade om en tydligare beskrivning av det hon vill genomföra över hela landet men fick bara en enradare till svar där jag hänvisades till Kumla kommun. Jag har nu kontaktat dem och bett om att få ta del av beskrivningar av Kumla-modellen samt resultat från eventuella utvärderingar av den. 2004/05:m1156 av Ulf Sjösten (m) Nya droger Ulf Sjösten vill att staten snabbare ska kunna narkotikaklassificera nya droger. Rapporter om att polisen kan bli tvungen att återlämna beslag av en drog som inte är narkotikaklassad förekommer allt oftare. Många uttrycker upprördhet och frustration inför det orimliga att återlämna ett ämne som sålts och använts som narkotika. ... Man måste givetvis arbeta mycket aktivt med orsakerna till att ungdomar över huvud taget använder droger, men det är också oerhört viktigt att samhället och lagstiftande organ agerar snabbt och tydligt när nya droger dyker upp på arenan. Det skall inte ta flera år att narkotikaklassa en dödlig drog som exempelvis GHB. ... Ett annat färskt exempel är den nya drogen A2, som för något år sedan dök upp bland ungdomar i Borås. Samhället måste i fall som dessa agera kraftfullt och framför allt snabbt. Det har nu vidtagits åtgärder som försvårar nyttjandet av A2 men ofta kommer åtgärderna för sent och med avsaknad av nödvändig kraft. ... Riksdagen måste ta nödvändiga steg som innebär att möjligheterna att kriminalisera nya designade droger och droger där det ursprungliga användningsområdet är ett helt annat blir bättre och framför allt effektivare och snabbare. 2004/05:m1143 av Ulf Sjösten (m) Drograttfylleri Ulf Sjösten vill höja straffskalan för drograttfylleri till ett års fängelse. Polis och åklagare beskriver drograttfylleri som ett allt större problem. Enligt uppgift finns det en hård kärna av kriminella missbrukare som struntar i lagen och anser att de har rätt att köra. Ute i trafiken är drogmissbrukarna mycket farliga och det inträffar ofta allvarliga olyckor som en följd av deras framfart. Enligt uppgift är det grovt kriminella, som inte är rädda för att bli rapporterade av polisen, som står för en stor del av denna brottslighet. Drograttfylleriet försvinner ofta bland andra brott som de åtalas för och ger i praktiken inte så stor effekt på straffet. Rättsvårdande myndigheter har länge efterlyst en tydlig markering från samhällets sida att drograttfylleri är farligt. Jag anser att man borde kunna döma till särskilt straff för drograttfylleri där en höjning av straffskalan till ett års fängelse skulle innebära en möjlighet att begära dem som begår brotten vanemässigt häktade. Detta skulle i sin tur innebära att man kunde bryta kedjan av upprepade drograttfyllerier. Det absolut största drogproblemet på de svenska vägarna är alkohol som orsakar betydligt mer olyckor än alla illegala droger tillsammans. Vill Ulf minska problemen med olyckor som orsakas av drogpåverkade människor så borde han i första hand fundera över åtgärder mot bilförare berusade av alkohol. Motionera publiceras löpande i Rixlex och kan läsas här under rubriken "Bläddra bland 2004/05". |
välkommen
kategorier
|
All trademarks are © their respective owners.