| | Blog | | L�nkar | | G�stbok | | [email protected] | | |
|
Motioner om droger #1
Fram till den 5 oktober p�g�r den "allm�nna motionstiden" i Riksdagen vilket inneb�r att riksdagsledam�ter kan l�mna in motioner fram till och med detta datum. Cannabiskultur �mnar att l�pande rapportera om vad v�ra folkvalda motionerar om i narkotikafr�gor. 2004/05:c401 av Sofia Larsen (c) Nationellt projekt mot narkotika - inf�r Kumlamodellen i hela landet Sofia Larsen �r bekymrad �ver att droganv�ndandet �kar bland unga i Sverige. F�r att bem�ta detta s� vill hon inf�ra n�got hon kallar f�r Kumla-modellen �ver hela landet. Kumla-modellen har praktiserats i Kumla kommun och Sofia beskriver modellen s� h�r: I Kumla kommun har man sedan n�gra �r tillbaka till�mpat en enkel men effektiv arbetsmetod f�r att bek�mpa distribution och anv�ndning av narkotika bland ungdomar. Under tiden har tillg�ngen till och anv�ndningen av narkotika bland ungdomar minskat rej�lt. Arbetet har i grunden skett genom att kommunen haft tv� f�ltarbetare verksamma. F�ltarbetarna har arbetat under den sociala n�mnden, men har haft direkt samarbete och kontakter med polis och skolor i kommunen. F�ltarbetarna har i h�g grad arbetat upps�kande ute i milj�er d�r ungdomar vistas och d�r risken finns att narkotika hanteras. De har arbetat f�rebyggande ute i skolor och p� allm�nna samlingsplatser. F�ltarbetarna har genom sitt arbetss�tt ocks� kunnat identifiera de individer som redan har narkotikaproblem och l�mpliga �tg�rder har kunnat s�ttas in fr�n samh�llets sida. F�ltarbetarna har haft ett l�ngtg�ende samarbete med n�rpolisen i kommunen vilket lett till en stark synergieffekt n�r det g�ller att minimera narkotikahanteringen. Samarbetet mellan f�ltarbetare och polis har lett till att det blivit obekv�mt att handla med narkotika i Kumla. Detta har gjort att v�rd�tg�rder mm har satts in f�r identifierade missbrukare samt att narkotikabruket bland ungdomar minskat kraftigt. Jag mailade Sofia och fr�gade om en tydligare beskrivning av det hon vill genomf�ra �ver hela landet men fick bara en enradare till svar d�r jag h�nvisades till Kumla kommun. Jag har nu kontaktat dem och bett om att f� ta del av beskrivningar av Kumla-modellen samt resultat fr�n eventuella utv�rderingar av den. 2004/05:m1156 av Ulf Sj�sten (m) Nya droger Ulf Sj�sten vill att staten snabbare ska kunna narkotikaklassificera nya droger. Rapporter om att polisen kan bli tvungen att �terl�mna beslag av en drog som inte �r narkotikaklassad f�rekommer allt oftare. M�nga uttrycker uppr�rdhet och frustration inf�r det orimliga att �terl�mna ett �mne som s�lts och anv�nts som narkotika. ... Man m�ste givetvis arbeta mycket aktivt med orsakerna till att ungdomar �ver huvud taget anv�nder droger, men det �r ocks� oerh�rt viktigt att samh�llet och lagstiftande organ agerar snabbt och tydligt n�r nya droger dyker upp p� arenan. Det skall inte ta flera �r att narkotikaklassa en d�dlig drog som exempelvis GHB. ... Ett annat f�rskt exempel �r den nya drogen A2, som f�r n�got �r sedan d�k upp bland ungdomar i Bor�s. Samh�llet m�ste i fall som dessa agera kraftfullt och framf�r allt snabbt. Det har nu vidtagits �tg�rder som f�rsv�rar nyttjandet av A2 men ofta kommer �tg�rderna f�r sent och med avsaknad av n�dv�ndig kraft. ... Riksdagen m�ste ta n�dv�ndiga steg som inneb�r att m�jligheterna att kriminalisera nya designade droger och droger d�r det ursprungliga anv�ndningsomr�det �r ett helt annat blir b�ttre och framf�r allt effektivare och snabbare. 2004/05:m1143 av Ulf Sj�sten (m) Drograttfylleri Ulf Sj�sten vill h�ja straffskalan f�r drograttfylleri till ett �rs f�ngelse. Polis och �klagare beskriver drograttfylleri som ett allt st�rre problem. Enligt uppgift finns det en h�rd k�rna av kriminella missbrukare som struntar i lagen och anser att de har r�tt att k�ra. Ute i trafiken �r drogmissbrukarna mycket farliga och det intr�ffar ofta allvarliga olyckor som en f�ljd av deras framfart. Enligt uppgift �r det grovt kriminella, som inte �r r�dda f�r att bli rapporterade av polisen, som st�r f�r en stor del av denna brottslighet. Drograttfylleriet f�rsvinner ofta bland andra brott som de �talas f�r och ger i praktiken inte s� stor effekt p� straffet. R�ttsv�rdande myndigheter har l�nge efterlyst en tydlig markering fr�n samh�llets sida att drograttfylleri �r farligt. Jag anser att man borde kunna d�ma till s�rskilt straff f�r drograttfylleri d�r en h�jning av straffskalan till ett �rs f�ngelse skulle inneb�ra en m�jlighet att beg�ra dem som beg�r brotten vanem�ssigt h�ktade. Detta skulle i sin tur inneb�ra att man kunde bryta kedjan av upprepade drograttfyllerier. Det absolut st�rsta drogproblemet p� de svenska v�garna �r alkohol som orsakar betydligt mer olyckor �n alla illegala droger tillsammans. Vill Ulf minska problemen med olyckor som orsakas av drogp�verkade m�nniskor s� borde han i f�rsta hand fundera �ver �tg�rder mot bilf�rare berusade av alkohol. Motionera publiceras l�pande i Rixlex och kan l�sas h�r under rubriken "Bl�ddra bland 2004/05". |
v�lkommen
kategorier
|
All trademarks are © their respective owners.