Polisförbundet och Mobilisering mot narkotika genomförde under sommaren intervjuer med 188 när- och narkotikapoliser om situationen gällande kriminella nätverk och narkotika i deras närområde.

I 20 av 21 myndigheter finns det kriminella nätverk. 55 procent av närpoliserna uppskattar att mer än hälften av vardagsbrotten utförs av narkomaner. 21 procent tror till och med att andelen överstiger 75 procent. 28 procent av närpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har tillräckligt stöd av chefen i narkotikabekämpningen. 48 procent av närpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de saknar viktiga kunskaper för att bekämpa narkotikan. 76 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har rätt verktyg och arbetsmetoder för att bekämpa narkotikan.

Polisens uppfattning är att en stor del av "vardagsbrotten", såsom inbrott, stölder och snatteri begås av narkomaner. Det stämmer troligtvis, de tunga narkomanerna är beroende av sitt knark för att överhuvudtaget fungera, deras första prioritet ligger i att skaffa fram pengar för att införskaffa sin drog. Inkomsterna från ett vanlig jobb räcker inte till och det som återstår för dem är att begå brott för att skaffa fram pengarna. Om dessa missbrukare fick drogen utskriven av läkare skulle de inte behöva begå brott för att finansiera sitt missbruk. De skulle inte behöva stödja den organiserade brottsligheten med enorma intäckter. De skulle inte behöva langa knark och de skulle inte ha intresse av att introducera nya människor för narkotika. Missbrukande kvinnor skulle inte behöva prostituera sig. Polisen skulle kunna lägga sin hårt ansträngda resurser på annan brottslighet, exempelvis våldtäckter och misshandel.

Polisen och samhället försöker hantera denna problematik på ett helt annat sätt, genom att bestraffa dem som fallit offer för ett narkotikamissbruk.

Men det finns poliser som insett att detta inte är en lösning på problemet utan att det faktiskt kan förvärra problemet.

Bertil Claesson, närpolischef i förorten Angered utanför Göteborg, går så långt som att påstå att polisen i dag faktiskt är en del av problemet i stället för en del av lösningen.

- När vi griper ungdomarna så bekräftar vi deras utanförskap och de tar ännu ett steg bort från samhället. Därmed inte sagt att vi ska låta bli att lagföra brott, men vi måste börja titta på andra metoder, säger han.

Hallands Nyheter