Polisf�rbundet och Mobilisering mot narkotika genomf�rde under sommaren intervjuer med 188 n�r- och narkotikapoliser om situationen g�llande kriminella n�tverk och narkotika i deras n�romr�de.

I 20 av 21 myndigheter finns det kriminella n�tverk. 55 procent av n�rpoliserna uppskattar att mer �n h�lften av vardagsbrotten utf�rs av narkomaner. 21 procent tror till och med att andelen �verstiger 75 procent. 28 procent av n�rpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har tillr�ckligt st�d av chefen i narkotikabek�mpningen. 48 procent av n�rpoliserna och 38 procent av narkotikapoliserna anser att de saknar viktiga kunskaper f�r att bek�mpa narkotikan. 76 procent av narkotikapoliserna anser att de inte har r�tt verktyg och arbetsmetoder f�r att bek�mpa narkotikan.

Polisens uppfattning �r att en stor del av "vardagsbrotten", s�som inbrott, st�lder och snatteri beg�s av narkomaner. Det st�mmer troligtvis, de tunga narkomanerna �r beroende av sitt knark f�r att �verhuvudtaget fungera, deras f�rsta prioritet ligger i att skaffa fram pengar f�r att inf�rskaffa sin drog. Inkomsterna fr�n ett vanlig jobb r�cker inte till och det som �terst�r f�r dem �r att beg� brott f�r att skaffa fram pengarna. Om dessa missbrukare fick drogen utskriven av l�kare skulle de inte beh�va beg� brott f�r att finansiera sitt missbruk. De skulle inte beh�va st�dja den organiserade brottsligheten med enorma int�ckter. De skulle inte beh�va langa knark och de skulle inte ha intresse av att introducera nya m�nniskor f�r narkotika. Missbrukande kvinnor skulle inte beh�va prostituera sig. Polisen skulle kunna l�gga sin h�rt anstr�ngda resurser p� annan brottslighet, exempelvis v�ldt�ckter och misshandel.

Polisen och samh�llet f�rs�ker hantera denna problematik p� ett helt annat s�tt, genom att bestraffa dem som fallit offer f�r ett narkotikamissbruk.

Men det finns poliser som insett att detta inte �r en l�sning p� problemet utan att det faktiskt kan f�rv�rra problemet.

Bertil Claesson, n�rpolischef i f�rorten Angered utanf�r G�teborg, g�r s� l�ngt som att p�st� att polisen i dag faktiskt �r en del av problemet i st�llet f�r en del av l�sningen.

- N�r vi griper ungdomarna s� bekr�ftar vi deras utanf�rskap och de tar �nnu ett steg bort fr�n samh�llet. D�rmed inte sagt att vi ska l�ta bli att lagf�ra brott, men vi m�ste b�rja titta p� andra metoder, s�ger han.

Hallands Nyheter