Ordfront har nyligen sl�ppt Eric Schlossers andra bok "Pengar som gr�s - Sex, droger och svart arbetskraft". Schlosser slog igenom med dunder och brak f�r tv� �r sedan med den mycket uppm�rksammade "Snabbmatslandet". "Pengar som gr�s" handlar om den svarta marknanden i USA och best�r av tre ess�er som handlar om cannabisindustrin, porr och svart arbetskraft. Boken �r recenserad i flera svenska tidningar.

Helsingborgs Dagblad skriver:

"Den ene var en karismatisk skojare i femtio�rs�ldern som p�stod sig vara f�rs�ljare av begagnade jordbruksmaskiner. Den andre en arbetsl�s lastbilschauff�r. B�da ville tj�na stora pengar. I november 1988 tr�ffades de p� Dennys bar n�ra flygplatsen i Indianapolis f�r att diskutera storskalig marijuanaodling.
De beh�vde jordbruksmark och en lada. De hittade en �ldre kvinna med d�lig h�rsel som ville s�lja en. De anst�llde en grupp odlare som pl�jde upp marken, g�dslade och planterade majs. N�r majsplantorna n�tt en viss h�jd fick de agera insynsskydd �t 12 500 marijuanaplantor som stoppades in mellan dem. Innan majsen var sk�rdad tog de tv� odlarna in marijuanan, putsade och torkade den. Snart hade de fyrahundra kilo h�gkvalitativ cannabis, f�rdig att s�lja.
De tog kontakt med en trettiosex�rig motorcykelreparat�r, en sm�handlare vid namn Mark Young, tidigare straffad f�r att ha stulit sin flickv�ns stereo, som f�rmedlade n�gra kontakter. Efter tre m�nader st�dades ladan ur och bondg�rden s�ldes, den hade d� odlat fram och s�lt marijuana f�r en miljon dollar.
...
Effekterna blir absurda: Mark Young och skojarna sp�rades till slut upp av polisen och st�lldes inf�r r�tta. Eftersom Young var straffad tidigare och eftersom det finns en regel som heter "three strikes and you'r out", en �terfallsf�rbrytare f�r bara tre chanser, var hans �de beseglat. Young d�mdes till livstids f�ngelse. Han hamnade i en rymningss�ker superbunker ute i Kansas �demarker, i ett av USA:s farligaste f�ngelser d�r f�ngar knivhugger varann till d�ds i matsalen f�r skulder p� 50 dollar, kliver �ver liken "f�r att komma till salladsbordet". Schlosser bes�ker Mark Young d�r. Beskrivningen av f�ngelsemilj�n borde vara obligatorisk l�sning f�r alla som nu likt v�r egen justitieminister f�respr�kar en s�dan superbunker ocks� i Sverige.

Youngs �de illustrerar en pervers utveckling: id�n om obligatoriska minimistraff f�r narkotikabrottslingar har omvandlat f�ngelseklientelet. I dag sitter �ver 300 000 amerikaner i f�ngelse f�r narkotikabrott, de flesta f�r mindre f�rseelser som att ha r�kt marijuana. Till skillnad fr�n vad som g�ller f�r v�ldsbrottslingar omfattas inte marijuanabrottslingar av regler om ben�dning. Hur kommer detta sig? Schlossers analys �r: en kollektiv politisk paranoia: knarkbrott betraktas som en mer skr�mmande ondska �n n�got annat brott. Schlosser, som inte alls �r drogliberal, f�respr�kar �nd� en avkriminalisering av marijuana som ett f�rsta steg i kriget mot knarket."


G�teborgsposten skriver:

"En ekonom har uppskattat att USA:s svarta marknad uppg�r till cirka tio procent av dess BNP. Cannabis �r troligen landets ekonomiskt viktigaste jordbruksprodukt.
...
Schlosser �r p� sunda f�rnuftets grund tvekl�st narkotikaliberal och han moraliserar inte alls �ver porren. Den kristna konservativa h�ger som han polemiserar mot delar ju som bekant sin syn p� narkotika med svenska socialdemokrater och sin syn p� porr med de flesta v�nsterfeminister.
Och f�rvisso �r det fr�n USA som amerikanen Schlosser h�mtar sina exempel, men i motsats till vad som antyds i baksidestexten s� �r det inte det som �r huvudsaken. Som Schlosser sj�lv skriver �r den svarta marknadens andel av ekonomin troligtvis �n st�rre i Europa, d�r b�de skatter och arbetsl�shet �r h�gre. Kritiken mot USA:s med alla m�tt m�tt misslyckade "war on drugs" kommer - p� en h�gre politisk niv� - oftare fr�n republikaner �n fr�n demokrater. Att sp�rra in marijuanar�kare p� livstid kostar mycket pengar, och amerikaner gillar inte att betala skatt. Inte lika mycket som de gillar att r�ka gr�s, i alla fall.
...
Schlossers reportage om kriget mot marijuanan inneh�ller inte mycket nytt men �r en utm�rkt sammanfattning av ett storskaligt hycklande inslag i amerikansk politik. P� svenskt h�ll slipper vi f�rresten inte heller krigsmetaforer: regeringens kansli f�r narkotikapolitisk samordning kallas "Mobilisering mot narkotika" och Bj�rn Fries �r dess "narkotikageneral". (Som Susan Sontag flera g�nger har p�pekat �r "krig" - det m� vara mot narkotika eller terrorism - en metafor man bara tar till n�r man vill r�ttf�rdiga maximala kostnader f�r minimala resultat)."


Kristiansstadsbladet skriver:

"�r 1619 lagstiftades f�r f�rsta g�ngen i USA om marijuana. Det skedde genom p�bud om odlingar. Drygt trehundra �r senare kriminaliserades innehav, men efter n�gra �r, n�r andra v�rldskriget br�t ut, uppmuntrades b�nderna att odla marijuana. Det gick l�tt, ty det v�xer som ogr�s. �r 1972 f�reslog en statlig utredning att innehav skulle avkriminaliseras. Det skedde inte, men konsumtionen �kade, som h�gst var den �r 1979. Tre �r senare f�rklarade president Reagan krig mot drogen. En krigs�tg�rd var att minsta innehav kunde straffas som vore det v�rsta sortens krigsf�rbrytelser.
Eric Schlosser ger en l�ng rad h�pnadsv�ckande exempel p� h�rda straff f�r innehav av marijuana. En rullstolsbunden man som anv�nt drogen som medicin mot sm�rtor d�mdes till livstids f�ngelse. Under 2001 arresterades 724000 personer i samband med marijuana. Straffen �r b�de godtyckliga och skiftande i olika delar av landet. Ett brott som i en stat straffas med b�ter p� n�gra tusenlappar kan i en annan stat ge livstids f�ngelse.
Kriget mot marijuana kommer att f�rloras, av flera sk�l. F�r det f�rsta �r drogen inte lika farlig som tobak och alkohol. F�r det andra �r antalet odlare s� m�nga att de inte kan stoppas. Den amerikanska staten anv�nder redan nu miljarder p� kriget mot marijuanan. Framg�ngarna har varit begr�nsade. Mellan en och tre miljoner ber�knas odla marijuana, varav 100000 - 200000 �r kommersiella odlare. F�r det tredje �r antalet konsumenter gigantiskt. Under den senaste m�naden har tolv miljoner i USA anv�nt marijuana.

Uppfinningsrikedomen n�r det g�ller odlingar k�nner inga gr�nser. Sm� odlingar av marijuana v�xer i stora spannm�lsf�lt. Under resor i norra Kalifornien har jag ofta blivit tillsagd om att vara f�rsiktig. Odlare skjuter f�rst och fr�gar eventuellt sedan. Odlarna har anledning att vara vaksamma. Schlosser ber�ttar om grupper som har specialiserat sig p� att skugga odlare f�r att stj�la fr�n deras f�lt.
En v�xande del av marijuanan odlas inomhus. Det sker i lokaler som hyrs under falska namn och d�r all betalning �r kontant. Schlosser f�ljer b�de odlare och spanare p� deras arbete.
Att reportern �r p� plats �r den viktigaste f�rklaringen till varf�r boken �r sp�nnande. Fakta i all �ra, men det sl�r inte n�rvaro. Kombinationen �r oslagbar."


"Pengar som gr�s" kan best�llas p� Bokus och kostar 166 kr. Jag fick hem min kopia ig�r och �terkommer med en recension n�r jag l�st den.