Aftonbladet skriver ang�ende de �kade tullbeslagen att den samlade strafftiden f�r det senaste kvartalet smuggelbrott �r minst 150 �r och att den beslagtagna narkotikan inneburit en "samh�llsnytta", en besparing f�r samh�llet p� 240 miljoner kronor i bland annat v�rdkostnader. Detta enligt Karl Gunnheden, chef f�r tullverkets brottsbek�mpning.

Karl Gunnheden har inte f�rst�tt mekanismerna bakom narkotikamissbruket och smugglingen. N�r tullen beslagtar en viss m�ngd narkotika s� inneb�r det inte att narkotikakonsumtionen minskar med motsvarande m�ngd utan att det beslagtagna ers�tts av n�gon annan smugglare.
Narkotikapriserna sjunker f�r varje �r som g�r, detta betyder att tillg�ngen p� narkotika �kar. �ven efter stora beslag av tullen s� p�verkas inte priserna eller tillg�ngen. Det finns knark s� det r�cker i sverige. Det konsumeras helt enkelt inte mindre knark f�r att tullen g�r n�gra stora beslag, och v�rdkostnaderna blir d�rf�r inte heller l�gre.

Om tillg�ngen skulle minska och priserna d�rmed �ka s� skulle det inte inneb�ra l�gre kostnader f�r sverige, snarare tv�rtom. F�r missbrukaren s� existerar inte alternativet att st� �ver en sil "f�r att det �r s� dyrt", ist�llet s� �kar hans kriminalitet f�r att kunna finansiera ink�pet av sitt knark.

Att sp�rra in m�nniskor i totalt 150 �r kostar d�remot en hel del pengar och det f�r�ndrar inte l�get p� narkotikaproblemet. Vill man minska skadorna som narkotikan orsakar samh�llet och individen s� finns det betydligt effektivare �tg�rder att spendera pengarna p�.

F�r att sl� h�rt mot den organiserade brottsligheten, smugglingen och enskilda tunga missbrukares h�ga kriminalitet s� b�r redan etablerade tunga missbrukare f� de preparat de �r beroende av utskrivet av l�kare, d� beh�ver de inte g�da maffian f�r att slippa sin abstinens, och de beh�ver inte beg� brott eller langa knark f�r att finansiera sitt missbruk.