Den som d�dat en annan m�nniska kan nu komma lindrigare undan �n den som beg�tt ett narkotikabrott. Ekot har g�tt igenom ej publicerad statistik fr�n BR� som visar att domstolarna d�mer ut allt h�rdare straff.

Antalet personer som d�ms till f�ngelsestraff l�ngre �n fyra �r har n�ra nog f�rdubblats sedan �r 2000 och vissa narkotikabrott har idag l�ngre genomsnittsstraff �n dr�p. F�rra �ret d�mdes 232 personer till fyra �r eller l�ngre i f�ngelse f�r grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling. Det �r en �kning med �ver 100 personer sedan 2000-talets b�rjan. Det inneb�r att 56 procent, n�stan 6 av 10 som d�ms till f�ngelsestraff p� fyra �r eller mer d�ms f�r narkotikabrott. F�r tre �r sedan var det bara 43 procent.

Flera advokater och �klagare �r kritiska, d�ribland �klagare Thomas Ahlstrand i G�teborg.

� Straffen f�r de mycket grova narkotikabrotten kan bli f�r h�ga om man j�mf�r med straffen f�r grova v�ldsbrott som inte ligger p� den niv�n men d�r skadan �r v�rre, s�ger han.

�ven advokat Gunnar Falk med stor erfarenhet av narkotikam�l �r kritisk.

� Straffv�rdet har rakat i h�jden p� ett anm�rkningsv�rt s�tt p� senare tid vad g�ller narkotikabrott. Idag kan man d�da en m�nniska och komma undan lindrigare �n om man beg�tt ett riktigt allvarligt narkotikabrott, s�ger Gunnar Falk.

Det �r tydligt hur myndigheterna t�nkt "l�sa" narkotikaproblemet. Mer poliser och h�rdare straff. Det kommer inte att l�sa problemet, utan snarare f�rv�rra det. H�rdare repression minskar inte narkotikamissbruket utan marginaliserar missbrukarna (och brukarna) �n mer och driver p� den organiserade brottslighetens utveckling inom narkotikahandeln. Kombinerar man detta med att missbruksv�rdens f�rfall s� �r det ingen ljus bild man ser. Man undrar vad myndigheterna egentligen har t�nkt sig, f�rutom att de inte vill s�nda ut fel "signaler". Och vad s�nds det egentligen f�r "signaler" n�r domstolarna d�mer ut l�gre straff f�r ond br�d d�d �n f�r handel med och transport av olagliga substanser?

SR

kommentarer...