G�teborg s�ger �terigen nej till fria sprutbyten. I den statliga hiv/aids-utredningen ses sprutbytesprogram som en viktig �tg�rd f�r att minska smittspridningen, men det h�ller inte g�teborgspolitikerna med om, de �r eniga om att narkomaner inte ska f� samh�llets hj�lp med att byta sprutor och s�ger dessutom att sprubyten skulle urholka Sveriges restriktiva narkotikapolitik.

Vidare menar G�teborgs kommunstyrelse att "missbrukarna d�r i f�rsta hand av sitt missbruk och levnadss�tt och inte av hiv eller hepatit" och att l�sningen p� problemet inte �r sprutbyten utan "fler avgiftnings- och behandlingsplatser, upps�kande verksamhet och en v�l fungerande v�rdkedja".

Hall�! Sprutbyten syftar till att minska spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, inte l�sa problemet med att knarkarna d�r som flugor. Och visst, fler missbrukare d�r av �verdoser �n av aids, men varf�r inneb�r det att man inte ska g�ra n�got �t problemet med smittspridningen? Sprutbyten har gett goda resultat i Europa och USA, och de flesta l�nder ut�kar sina program. I Sverige l�ter man hellre hiv sprida sig bland samh�llets absolut svagaste grupp f�r att man �r r�dd f�r att "urholka" batongpolitiken och skicka fel "signaler".

Kommunstyrelsen l�gger fram en "l�sning" p� problemet med missbrukare som d�r, "fler avgiftnings- och behandlingsplatser, upps�kande verksamhet och en v�l fungerande v�rdkedja", men varf�r har dom inte gjort n�got de senaste tio �ren, och varf�r kommer de inte g�ra n�got de n�rmsta �ren? Det �r enkelt att prata vackert, men det hj�lper inte den prostituerade heroinmissbrukaren eller den man hon smittar med hiv.

SR
V�rt G�teborg

Gratistidningen City har startat en artikelserie om drogbruk, "Drog-Stockholm - en artikelserie om missbruk".

G�rdagens artikel var i stort en genomg�ng �ver hur superiet och dess negativa konsekvenser har �kat under �ren, med kommentarer av alkoholforskare H�kan Leifman. Lite statistik �ver narkotikabruk fick dom ocks� med, t ex att var fj�rde man och var sj�tte kvinna i Stockholms l�n har anv�nt cannabis, och att narkotikabruk �r vanligare bland ungdomar i Stockholm �n i andra l�n.
Dagens artikel handlar om kostnaderna som missbruket medf�r, nationalekonom Anders Johnson menar att samh�llets nota f�r alkoholkonsumtionen i Stockholms l�n uppg�r till 40 miljarder per �r och varnar f�r en kostnadsbomb n�r skadorna fr�n dagens �kade alkoholkonsumtion sl�r igenom om n�gra �r.

Artikelserien fokuserar hittils p� skadorna av alkoholen, vilket �r logiskt d� superiet orsakar l�ngt st�rre problem och kostnader �n vad narkotikan g�r. Det ska bli intressant att se hur serien utvcklar sig och om det l�ggs fram f�rslag p� �tg�rder som kr�vs f�r att komma till r�tta med eller minska narkotikaproblemen. Jag v�ntar fortfarande p� en journalist som p� allvar ifr�gas�tter om dagens metoder �r effektiva och humana, och man kan ju g�ra det enkelt f�r sig genom att l�ta forskare som Ted Goldberg komma till tals ist�llet f�r hysteriska mammor fr�n F�r�ldraf�reningen mot narkotika.

EUs �rliga rapport om narkotikasituationen inom unionen sl�pps den 25 november.

Rapporten inneh�ller fakta, siffror och analyser om narkotika i Europa och de enskilda l�nderna. Senaste trenderna och sociala, r�ttsliga och politiska �tg�rder. Samt en fokusering p� s�rskilda fr�gor, denna g�ng cannabis och en utv�rdering av nationella narkotikastrategier.

Tidigare Annual Reports har varit guldgruvor f�r den fakta- och statistikintresserade och den har slagit h�rt mot den svenska tron om att vi har den b�sta narkotikapolitiken i v�rlden. Siffror fr�n rapporterna har tydlig visat att sverige har mycket st�rre andel tunga narkomaner och m�ngdubbelt fler narkotikarelaterade d�dsfall �n t ex Holland.

Det har �ven varit intressant att studera politikers och f�rbudsf�respr�kares respons p� de �rliga rapporterna, siffror som visar p� goda svenska resultat, som exempelvis en relativt l�g andel marijuanr�kare anv�nds som ett slagtr� i debatten, medans de mer misshagliga siffrorna, som t ex v�rt europarekord i narkotikarelaterade d�dsfall viftas bort som felaktiga utan vidare f�rklaring.

Mer om rapporten kommer fram�ver.

European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction
Pressmeddelande

Metro skriver idag om att barnsexbrott straffas mildare �n knarkbrott. Sexuellt utnyttjande av under�rig �r ett brott som straffas med i genomsnitt ett och ett halvt �rs f�ngelse. Narkotikasmugglare d�remot f�r skaka galler i hela sex �r. Nya siffror fr�n Brottsf�rebyggande R�det visar att svenska tingsr�tter har en mycket str�ng syn p� narkotikabrottslingar men att de �r t�mligen ovilliga att d�ma ut l�nga f�ngelsestraff f�r v�lds- och sexualbrott.
Den som d�dar en m�nniska kan f� ett kortare straff �n en som smugglar in marijuana i sverige.

Hans Klettne, professor i straffr�tt s�ger att "detta �r mycket egendomligt". Klettne har bland annat protesterat mot att en man som sparkat ihj�l sin tre�riga styvson d�mts till endast 3,5 �rs f�ngelse. Detta kan j�mf�ras med domar p� 5-6 �r f�r hantering av n�gra kilo hasch.

Genomsnittligt straff f�r grov narkotikasmuggling �r 70 m�nader, dr�p 64, v�ldt�ckt 57, grov misshandel 19, sexuellt utnyttjande av under�rig 18.

�r det verkligen ett allvarligare brott att smuggla tv� kilo marijuana �n att sparka ihj�l ett barn? Och varf�r fr�gar sig ingen politiker vilka "signaler" detta s�nder till m�rdarna och v�ldt�cktsm�nnen?

Nordkraft heter en ny bok om modern drogkultur, pundare och haschromantiker p� gr�nsen till ett problematiskt drogbruk. Boken �r skriven av dansken Jakob Ejersbos och den fick en str�lande recension i DN.


Nordkraft p� Bokus

En bild p� utsmyckningen av trafikljusen i Lule�.


Swecan
Tidigare inl�gg

�ntligen en journalist som fattar vad drogdebatten handlar om, eller vad den borde handla om. Svenska Dagbladet publicerade ig�r en kommentar av Jan S�derqvist d�r han f�respr�kar ett slut p� kriget mot drogerna och en reglerad marknad f�r narkotika. S�derqvist menar att det �r sv�rt att se n�gon annan v�g till framg�ng �n denna pragmatiska h�llning och att lagstiftningen r�rande varor som produceras utan officell sanktion (t ex narkotika) "m�ste anpassas till vad som i stor utstr�ckning redan till�mpas i praktiken".

Han identifierar alkoholen som ett mycket st�rre problem �n cannabis, "ungef�r 6 000 m�nniskor om �ret d�r av alkoholrelaterade orsaker i Sverige", "d�remot finns det inte ett enda d�dsfall n�gonstans som med s�kerhet g�r att knyta till vare sig bruk eller missbruk av cannabis".

Vidare s� menar han att den svenska situationen "�r i allt v�sentligt densamma" som den i USA, dvs absurda f�ngelsedomar, f�rbrukande av enorma resurser mot en i sitt sammanhang t�mligen harml�s produkt, samtidigt som tusentals m�nniskor �rligen d�r av missbruk och feldoseringar av legalt f�reskrivna l�kemedel.

Kriget mot knarket �r i sj�lva verket ett krig mot de m�nniskor som brukar narkotika och ett moraliskt krig mot v�lbefinnande som inte �r skapat av vad "normala" m�nniskor anser vara "naturligt".

Tyv�rr r�stade 57% nej till legalisering av cannabis i Alaska, och i Oregon s� blev det nej till ett f�rslag om att till�ta medicinsk marijuana, men p� andra h�ll gick det b�ttre.

I Montana s� r�stade 63% f�r att till�ta medicinsk marijuana, liksom i st�derna Ann Harbor i Michigan och Columbia i Missouri. I Columbia och Ann Harbor s� avkriminaliserades �ven det egna bruket vilket inneb�r att de f�r innehav h�gst kan f� b�ter p� $250 respektive $100 och ingen prick i brottsregistret. I Ann Harbor s� g�ller detta �ven vid f�rs�ljning.
I staden Oakland s� r�stades ett f�rslag om att polisen ska ha l�gsta prioritet f�r bruk av marijuana fram, en de-facto avkriminalisering.

10 stater har nu lagar som till�ter medicinsk marijuana, Alaska, Kalifornien,
Colorado, Hawaii, Maine, Montana, Nevada, Oregon, Vermont, och Washington.

�nnu en svensk blogg har nu uppm�rksammat cannabisomr�stningarna; Nyliberalism for dummies

Cannabis News

Trafikljusen i Lule� har drabbats av "sabotage" av n�gra cannabisentusiaster. N�r trafikljuset sl�r om till gr�nt s� framtr�der ett marijuanablad. Konstverket �r skapat med hj�lp av en schablon av ett marijuanablad och en sprayflaska. Kreativt!

Norrbottens-Kuriren

Just nu p�g�r omr�stningen om legalisering av cannabis i Alaska. G�r initiativet igenom s� blir det lagligt att s�lja, inneha och bruka cannabis i delstaten. Redan idag s� �r det innehav och bruk lagligt i Alaska, men ett positivt resultat idag �ppnar f�r en legal, reglerad och beskattad marknad och frig�r polisi�ra och juridiska resurser. Reglering, beskattning och kontroll ist�llet f�r totalf�rbud och svart marknad. Go Alaska!

En artikel om detta publicerades ig�r som "Top News" p� nyhetsbyr�n Reuters, inga svenska media har dock skrivit n�got om detta, SvD valde d�remot att skriva om en annan folkomr�stning i Alaska som g�llde regler runt bj�rnjakt. Bland bloggarna har endast Henrik Alexandersson tagit upp cannabisomr�stningen i Alaska.

Kanada har �terintroducerat sin plan f�r att avkriminalisera cannabis. Lagf�rslaget presenterades i m�ndags och inneb�r att bruk samt innehav p� upp till 15 gram marijuana inte ska leda till �tal, d�remot s� kan det fortfarande bli tal om b�ter. Premi�rminister Paul Martin s�ger att han inte vill att unga personer ska finnas med i brottsregister f�r sm�saker som marijuanabrott. En post i brottsregistret kan f�rsv�ra att f� jobb eller passera gr�nsen till USA.

Avkriminalisering defineras i f�rslaget som "removal of a behaviour or activity from the scope of the criminal justice system" men "other, non-criminal, laws may regulate the behaviour or activity that has been decriminalized".

Reuters
DPA Blog

EU's nya narkotikastrategi f�r �ren 2005-2008 h�ller p� att ta form. Det f�rekommer inga omskakande f�r�ndringar och l�ndernas r�tt till en egen nationell narkotikaplitik ligger fast. Den nya strategin fokuserar p� tv� omr�den, demand reduction, dvs att minska efterfr�gan p� narkotika, och supply reduction, dvs att minska tillg�ngen. Stor fokus ligger �ven p� internationellt samarbete och ordentliga utv�rderingar �ver vilka insatser som ger resultat. Detta kan alla l�nder kan skriva under p�, hur detta sen ska utf�ras �r upp till varje land.

Allm�nheten �r inbjuden till att komma med synpunkter p� den kommande strategin, deadline f�r detta �r redan den 8 november, s� skynda dig att skicka ett mail och f�rklara varf�r en legal, reglerad och kontrollerad marknad �r b�ttre �n nuvarande politik som �verl�ter tillverkning, handel och profiten till den organiserade brottsligheten.

Ett utkast till den nya strategin finns publicerad.

R�rande den gamla strategin s� har EU har fr�gat alla medlemsl�nder hur de har agerat f�r att uppn� m�len, och en sammanfattning av svaren finns att l�sa. Andra intressanta dokument �r utv�rderingen av den gamla strategin samt snapshots av utv�rderingen av den gamla strategin.

Mer om detta kommer.

Alltid utm�rkta FAJAF har idag publicerat ett g�ng intressanta nyheter.

F�rbudet mot droger �r "f�r�ldrat och farligt". Uttalandet kommer fr�n Raymond Kendall, f�re detta chef f�r den internationella polisbyr�n Interpol och gjordes i den Franska tidningen Le Monde. Kendall anser att f�rbudspolitiken har misslyckats med att skydda v�rlden fr�n droger och att Europa m�ste ta t�ten i att reformera droglagarna, speciellt vid FN's generalf�rsamlings s�rskilda session p� droger i Wien 2008. L�nk

Medicinsk marijuana fr�n apotek p� g�ng i Kanada. Planen bygger p� Hollands modell, d�r marijuana f�r medicinska �ndam�l s�ljs p� apotek. Redan idag s� f�r godk�nda patienter odla marijuana f�r medicinskt bruk, eller k�pa fr�n staten. L�nk

Idag �r det "Brukardagen", organiserat av Svenska Brukarf�reningen. F�rhoppningsvis en kommande �rlig tradition d�r man minns de m�nniskor som i on�dan g�tt en f�r tidig d�d till m�tes. Manifestationen h�lls p� plattan klockan 12 och ett antal talare �r inbokade. L�nk

Reeferman �r en teaterpj�s om cannabis som gjorde succe p� Kanadas �rliga fringefestival. Den r�rande autentiska och starka enmansshowen handlar om en ung advokat vars k�rlek f�r marijuana och skicklighet att odla den leder honom genom en m�ngd av �ventyr och relationer i Kanada. L�nk - The Reefer Man

Fajaf rapporterar �ven om det f�ga positiva rekordet i antalet arresteringar f�r marijuanabrott i USA. L�nk

Och till sist s� publicerar FAJAF ett gott recept p� en "spacecake" approp� "kakmannen" som bj�d sina arbetskamrater p� knark-kaka till kaffet.
- Jag ville bara att vi skulle vara glada tillsammans ett litet tag, sa kakmannen i r�tten i dag. L�nk - Kakmannen sl�ppt idag

Allt fler ton�ringar �talas f�r narkotikabrott. Under de senaste tio �ren har �talen mot ungdomar mellan 15 och 20 �r �kat med 240 procent visar f�rsk statistik fr�n Brottsf�rebyggande R�det (Br�).

Siffrorna g�ller bruk, innehav, �verl�telse, framst�llning och smuggling. Framf�rallt �r det bruket som �kar, visar Br�s studie som omfattar �ren 1994-2003.
Bland de �ldre ungdomarna, mellan 18 och 20 �r, �r f�r�ndringen �nnu tydligare. D�r har �talen �kat med 270 procent och 620 personer per 100 000 inv�nare hamnade i gruppen.

Tillg�ngen p� narkotika har �kat enormt samtidigt som priserna har halverats i Sverige de senaste 15 �ren. Enligt Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) beror utvecklingen p� att b�de produktionen och inf�rseln har �kat. (TT)

- F�rra �ret d�mdes n�stan 17.200 personer f�r narkotikabrott.
- Den vanligaste formen av narkotikabrott �r bruk och innehav som utg�r 40 respektive 24 procent av alla lagf�rda narkotikabrott.
- Antalet personer d�mda f�r eget bruk har mer �n femdubblats sedan 1994. Antalet �vriga narkotikabrott visar sm� f�r�ndringar.
- De ringa narkotikabrotten har �kat b�de i antal och andel. F�rra �ret stod dessa f�r 79% av alla lagf�ringar.
- 53% av de som d�mds f�r narkotikabrott d�ms till b�ter.
- Cannabis �r den vanligaste drogen och utgjorde 34% av lagf�rings�rendena. Amfetamin utgjorde 30%.
- Andelen lagf�ringar bland 15-20 �ringar har �kat med 240%.
- �r 2003 d�mdes 11 personer f�r ringa narkotikabrott, eget bruk, till f�ngelse. 6 av dessa fick en m�nades f�ngelse. 2 fick 1-2 m�nader. 1 fick 6 m�nader. 2 fick �ver ett �r.

Det narkotikafria samh�llet ska uppn�s genom att polisen riktar in sig mot unga, enskilda brukare. Dessa ska lagf�ras, eventuellt v�rdas och sen sluta anv�nda illegala droger. Men det g�r de ju inte.
Befolkningens attityd till en viss drog �r den avg�rande faktorn till hur mycket som konsumeras av den. Lagar och polisens insatser har mycket liten p�verkan p� befolkningens attityd, effekterna av de s� kallade "signalerna" �r kraftigt �verdrivna.

Den organiserade brottsligheten har glada tider och i �vrigt laglydiga cannabisr�kare bestraffas.

Rapporten

En polisman i Alaska fick fr�gan vad han helst ville se legalt, alkohol eller marijuana:

"Marijuana! Folk som dricker blir fulla, tar bilen, k�r f�r fort, g�r hem och sp�ar upp sina familjer. M�nniskor som r�ker marijuana blir h�ga, tar bilen, k�r sakta, g�r hem och �ter och leker med sina barn."

Marijuana News

�r inne i n�got av en bloggsvacka men h�r kommer iallafall n�gra noteringar..

Den Indiska tidningen Hindustan Times har en artikel om Marc Emery, som tydligen inspirerades till sitt engagemang f�r cannabislegalisering efter ett bes�k i Indien.

Den nya ministern Jens Orback har provat hasch, liksom sina kollegor Mona Sahlin och Thomas Bodstr�m. Stora delar av regeringen �r gamla haschr�kare och har trots detta n�tt r�tt h�ga positioner i samh�llet. Ingen som st�ller sig fr�gan om puffandet verkligen �r s� enormt d�dsfarligt?

Ett av Hollands st�rsta f�rs�kringsbolag, Interpolis, vill f�rs�kra marijuanaodlare, "om jag har tomatodlare som kunder, varf�r f�r jag inte f�rs�kra marijuanaodlare"?

Antalet arresteringar f�r marijuana sl�r nya rekord i USA. �r 2003 arresterades 755,187 personer, vilket inneb�r mer �n en person per minut. Av dessa s� greps 88% f�r innehav. Detta kostar de amerikanska skattebetalarna 7.6 miljarder dollar varje �r. V�l spenderade pengar?

Den 2 november �r det presidentval i USA. Samma dag kommer det dessutom genomf�ras en hel del lokala omr�stningar i USA om cannabis legala status. L�ngst fram st�r Alaska, d�r folkomr�stningen kan leda till att cannabis legaliseras, dvs att bruk, innehav, k�p och f�rs�ljning av marijuana och hasch blir lagligt.

Det finns en hel del bloggar om drogpolitik, missa inte att kolla in decrimwatch, Drug Policy Alliance Blog, Last One Speaks och Drug War Rant.

CAN har sl�ppt en prelimin�r sammanfattning av unders�kningen Gymnasieelevers drogvanor 2004. Sen 1971 har CAN unders�kt svenska skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks-, och sniffningsvanor. Unders�kningarna har i huvudsak r�rt �rskurs 9, men fr�n och med �r 2004 s� unders�ks �ven drogvanorna bland gymnasieelever i �rskurs 2.

Den prelimin�ra sammanfattningen �r inte speciellt omfattande, men bl a f�ljande data finns med i pressmeddelandet:

Bland niondeklassarna har 7% anv�nt illegala droger n�gon g�ng, i �rskurs 2 s� �r det drygt 15%.
27% bland niondeklassarna �r fulla minst en g�ng per m�nad, och n�stan 50% av eleverna i �rskurs 2.

Dessa siffor �r utslagna �ver landet, i storstadsomr�dena �r narkotikabruk betydligt vanligare, mer utf�rlig statistik om detta kommer under vintern 2005.

I f�rra �rets unders�kning s� var det en liten nedg�ng i niondeklassarnas narkotikakonsumtion vilket ansvariga myndigheter gjorde en stor sak av, detta �r har det inte skett n�gon minskning mot f�rra �ret.

Ungdomarnas fylleri �r ett betydligt st�rre problem �n att de testar marijuana. Vill man minska skadorna som uppkommer av droger s� b�r givetvis myndigheternas insatser rikta sig mot alkoholkonsumenterna ist�llet f�r att svartm�la och jaga i �vrigt laglydiga cannabisr�kare.

Pressmeddelande

I maj s� antogs en ny cannabislag i Belgien, myndiga personers innehav och bruk av cannabis skulle inte leda till r�ttsliga �tg�rder om det inte ledde till "ol�genheter f�r allm�nheten" eller var "problematiskt". Sen lagen inf�rdes har det varit diskussioner om fr�mst formuleringen av lagen, vad som �r "problematiskt" eller en "ol�genhet" �r inte definierat och detta �verl�ts allts� till den enskilda polismannen att bed�ma.

En skiljedomstol har nu ogilitigf�rklarat lagen och man har nu �terg�tt till det direktiv som g�llde sedan 1998, vilket inneb�r att cannabisbruk och innehav skulle ha "l�gsta prioritet" hos de brottsbek�mpande myndigheterna. L�gsta prioritet inneb�r att den Belgiska polisen, till skillnad mot den Svenska, inte l�gger resurser p� att arrestera i �vrigt laglydiga cannabisr�kare n�r det finns brott som exempelvis v�ldt�ckter och r�n som inte �r l�sta.

H�lsominister Rudy Demotte kommer utarbeta ett nytt f�rslag och s�ger sig st�dja k�rnan i den nu ogiltigf�rklarade lagen, att cannabisr�kning ska accepteras hos myndiga personer s� l�nge det inte �r problematiskt.

I nul�get s� inneb�r detta ingenting f�r den Belgiska cannabiskulturen. Men en ny debatt runt hur man ska hantera cannabis kan f�rhoppningsvis bana v�g f�r en legal, reglerad, kontrollerad och beskattad handeln med cannabis.

Drugnews

Marc Emery �r nu fri efter 90 dagar i f�ngelse. Emery d�mdes f�r att ha passat en joint under en cannabisdemonstration Saskatton i mars. Delstaten till�mpar, med Kanadensiska m�tt m�tt, h�rda cannabislagar och Emery kommer nu s�tta upp en avdelning av BC Marijuana Party i delstaten. Mer information l�r komma upp p� Cannabis Culture n�r frigivningsfesten �r slut.

Den Holl�ndska aktivisten Nol Van Shaik har sl�ppts fr�n ett Franskt f�ngelse efter 79 dar bakom l�s och bom. Schaik �ger Willie Wortel's Coffeeshop och the International Hemp Museum i Haarlem. Han greps p� Madrids flygplats den 17 maj f�r en 14 �r gammal anklagelse p� haschsmuggling genom Frankrike. Spanien h�ll Shaik i tre veckor innan han utl�mnades till Frankrike f�r ett fem�rigt f�ngelsestraff. Juridiska misstag av Frankrike ledde till att Shaik sl�pptes i f�rtid och ha kan nu resa fritt i hela Europa. Nol Van Shaiks Hemsida

I Sverige s� s�gs det att allt bruk av illegala droger �r missbruk, medans bruk av legala droger mycket v�l bara kan vara just bruk. En person som dricker sig full p� sprit tv� g�nger i veckan klassificeras som en brukare, medans en som r�ker sig h�g p� marijuana varannan m�nad �r missbrukare. Vilken person som ligger i riskzonen f�r fysiska, psykiska eller sociala skador borde det inte r�da n�gon tvekan om.

Den svenska definitionen p� missbruk �r allts� i h�g grad juridisk. Den definition som anv�nds inom h�lso- och sjukv�rden ser dock annorlunda ut, den kallas DSM IV och anv�nds av sjukv�rdspersonal f�r att diagnostisera beroende.

Missbruk enligt DSM IV:

Ett annat klassifieringssystem som anv�nds inom den svenska sjukv�rden �r ISD 10, vilket ist�llet f�r missbruk anv�nder definitionen skadligt bruk:

Man m�ste se dessa tv� system i f�rh�llande till varandra d� ISD10 �r helt kliniskt d�r DSM IV ocks� ser till de sociala f�ljderna av missbruket.

En juridisk ist�llet f�r medicinsk definition av missbruk �r ett led i f�rs�ken att skr�mma ungdomar fr�n att testa illegala droger. Betydligt b�ttre f�r "folkh�lsan" vore det om ungdomar fick saklig information om riskerna med drogbruk och tecken p� ett begynnande missbruk.

Gl�m den officiella definitionen, men �r du missbrukare (av legala eller illegala droger) enligt sjukv�rdens definitioner s� b�r du ta dig en funderare �ver vad du h�ller p� med.